Barnet på golvet

Ledare. Du är ett barn som ligger på ett jordgolv.
Du fryser om vi inte griper in.
23.12.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

När textraderna uruppfördes under stora högtidligheter i samband med Svenska kyrkans stora satsning år 2000 stack den ena upphovsmannen armbågen i sidan på bänkgrannen.

”Du, Ylva, det där med barnet … det var bra.”
Han hette Benny Andersson och hon Eggehorn i efternamn. Verket Innan gryningen ingår numera i den rikssvenska psalmboken som nr 717 och går ofta under namnet millenniepsalmen.
Inälvshugget i texten förorsakas av nakenheten. Författaren bokstavligen klär av Jesus. Bort med glitterströssel och bländvita lindor. Bort med bilderna – ”för det var bortom bilderna du kom”, som en av stroferna lyder.

Kvar blir ett spädbarn, fött på ett jordgolv i likhet med så många av världens nyfödda än i dag.
Som den socialt engagerade författare hon är vill Ylva Eggehorn brutalt poängtera att den kristna gudomligheten har markkontakt. Det här är en viktig del av budskapet i julevangeliet, ja, om inte rentav dess kärna.
Han fryser om vi inte griper in. Han, liksom de många andra barnen, dör utan vår handlingsvilja och handlingskraft. Utan den goda viljan är världen just så kall, ogästvänlig och gudlös som det kala jordgolvet. Därför är kristendomen fysisk till sitt väsen. Den är inte en idé, utan en människa. Den är ansikten, röster och händer. Den är matkassar som delas ut och leenden mot dem som aldrig får några. Framför allt vänder den blickarna mot barnen och deras situation.
På Luciadagen överlämnade Sveriges och Finlands ärkebiskopar ett gemensamt uttalande till social- och hälsovårdsminister Juha Rehula om social utslagning och fattigdom bland barn.
Biskoparna talar starkt för utjämning av inkomstskillnader och lyfter fram näringslivets roll.
Enligt ärkebiskop Kari Mäkinen betyder det bland annat en högre bastrygghet särskilt för barnfamiljer, och överkomliga avgifter för hälsovårds- och socialtjänster. ”Självklart kostar det. Men att spara på barnens bekostnad är kortsiktigt”, säger Mäkinen.

År 2010 var det stora europeiska temaåret med målet att motarbeta fattigdom och utslagning. I dag, när det är dags för räkenskaperna, är statistiken inte fager. Situationen i både Sverige och Finland i hög grad densamma. Fattigdomen är också finländsk vardag. Den syns i en social och ekonomisk utslagning som drabbar barnen hårdast, och dessutom på ett sätt som följer dem livet igenom. Inom den europeiska unionen lever var sjätte medborgare, totalt närmare 80 miljoner människor, under fattigdomsgränsen. Barnfattigdomen ökar också hos oss.  Trots att levnadsstandarden har stigit överlag har fattigdomen slagit huggtänderna i barnfamiljerna. År 2007 bodde 151 000 barn under 18 år i fattiga familjer. Parallellt med detta visar en färsk rapport från Institutet för hälsa och välfärd att finländarnas medkänsla med dem som har det sämre ställt har minskat. Var sjätte finländare tycker att socialskyddet är för högt.
Nordbor tigger inte på gatan. Fasaden är intakt. Däremot syns nöden till exempel i ordinerade mediciner som föräldrar – ofta ensamstående – inte har råd att lösa ut. I Sverige visar Rädda Barnens färskaste undersökning att risken för fattigdom för barn till ensamstående föräldrar är tre gånger större än för andra barn. Råkar den ensamstående föräldern vara född utanför Sverige är risken ännu större. I jämförelse kan sägas att barn i familjer med två föräldrar löper bara två till tre procents risk för fattigdom.
”Det här är skillnader som är alarmerande och oroväckande, med tanke på de förändringar som äger rum i det svenska samhället”, konstaterar ärkebiskop Wejrud.
Biskoparnas initiativ är därför viktigt och en allvarlig tankeställare som träffar rätt, just så här före jul. Allas jular är nämligen inte glada.

Men varje jul bär vidare en kraftfull sång om hopp: Till dem som inget har. Och till dem som står i tur att sprida det vidare i tanke och handling.

Du rör vid kroppar, hatar orättvisor,
Du bjuder älskande på moget vin.
Du stiger ut ur alla tomma gravar
Du är en vind som säger: det blir vår.
Du kommer som en flykting över bergen
Du följer oss dit ingen annan når.
Kom närmare, bli kvar hos mig.
Det mörknar och kanske ljusnar det på nytt igen.
Ditt liv ska bära mig; jag hör en koltrast som
sjunger timman innan gryningen.

May Wikström



HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

KYRKOR I USA. I USA väntas kyrkorna spela en roll i det amerikanska presidentvalet. Men Amerika sekulariseras också, och effekten kan bli mindre än väntat. Och för många har andligheten blir mera politisk. 14.10.2024 kl. 13:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06