"Jul, helt enkelt"

Nina Österholm. Läs biskopens julhälsning till stiftet
24.12.2010 kl. 00:00

Studio Lingell, Borgå

Julevangeliet understryker att Jesus föddes under enkla, fattiga och osäkra förhållanden. Julens budskap är också det egentligen väldigt enkelt och konkret, eftersom det berättar om någonting djupt allmänmänskligt: ett barns födelse. Denna födelse innebär i sin tur att Gud lämnar sin avlägsna himmel och stiger in i vår värld. Gud vill i sin kärlek komma till oss, dela vår verklighet och öppna för oss en väg genom mörker till ljus. Så enkelt är julens budskap. Enkelt att uttala, det vill säga, men samtidigt ett mysterium.

Förenklingar kan ibland vara irriterande. Jag blir arg då jag hör en talare som förenklar genom att t.ex. generaliserande dra alla representanter för en viss folkgrupp över samma kam. Men förenklingar kan också vara befriande. Vi uppskattar verkligen den person som lyckas förklara för oss ett invecklat problem på ett begripligt sätt. Att förenkla sitt liv kan likaså föra med sig en känsla av lättnad. Det kräver visserligen självövervinnelse att ge bort gamla kläder, leksaker eller böcker, men när man väl kommit så långt upplever man en skön lätthet. Onödiga prylar tynger oss, medan det känns djupt meningsfullt att kunna ge saker vidare till andra som behöver dem bättre. Här tror jag vi är julens enkla budskap på spåren.

Julen handlar om att Gud blir enklare, begripligare. Jesus gör Guds kärlek tydligare. Denna gudomliga förenkling för med sig flera risker. Gud avstår tillfälligt från sin allmakt och blir ett skyddslöst barn. När Gud utlämnar sig själv får vi människor en möjlighet att förlöjliga Gud, döda Gud och sedan utnyttja Gud för våra egna syften. Allt det här råkade Jesus ut för. Ännu i dag finns det en uppenbar risk att vi som kallar oss kristna försöker utnyttja Gud och det vi tror vara Guds vilja för våra egna syften. Julens förenkling av Gud riskerar alltså att skapa en illusion om att Gud nu är gripbar och möjlig att förstå. Så enkelt är det emellertid inte, inte ens i jultid.

Men jag tror att vi kan komma Gud närmare genom den enkla julglädjen, som inte föds av mångfald av mat och gåvor, utan av gemenskap, närhet och omsorg. Jag tror det är möjligt att förenkla vårt julfirande, utan att någon blir ledsen. En enklare jul betyder inte att vi skulle behöva lämna bort alla julhälsningar, pynt och klappar, men vi kunde medvetet leta efter hållbara gåvor som ger glädje och verkligen behövs. En enklare jul behöver inte heller betyda en jul helt utan julmat, men kanske vi kan servera vissa rätter i år och andra nästa år. Det är inte överflödet som sprider julstämning och gör andra glada, utan snarare insikten om att någon har gjort sig besvär och tagit sig tid att omsorgsfullt tillreda det som står på julbordet. I den avskalade enkelheten blir den förenande kärleken tydligare.

Jag önskar dig därför en god jul, helt enkelt!

Björn Vikström, biskop

Björn Vikström



krishjälp. Evanglisk-lutherska kyrkans samtalstjänst är öppen på grund av branden i Nordsjö där fyra personer dog. 9.12.2016 kl. 13:00
Att köpa och utbyta presenter hör till många religioners festtraditioner – till exempel den kristna julen, muslimernas id al-fitr och hinduernas diwali, berättar Joona Raudaskoski och Tuija Pyhäranta.

religiösa högtider. Finländare firar fler religiösa fester än någonsin – och lucia kvalar in bland de populäraste tre för oss finlandssvenskar. 8.12.2016 kl. 13:24
Julkalendern som församlings-
medlemmarna i Helsingfors fick på posten har väckt mycket diskussion särskilt på sociala medier. Medieforskare Ari Nykvist undrar om kyrkan alls kan kommunicera på ett sätt som ligger i tiden.

Helsingfors. Medieforskaren Ari Nykvist kommenterar reaktionerna på den julkalender som församlingarna i huvudstadsregionen sänt till sina medlemmar. 8.12.2016 kl. 13:10

Strukturer. I Kristinestad fortsätter diskussionen om en sammanslagning av den finska och den svenska församlingen. Församlingsrådet i den svenska församlingen vill utreda frågan vidare och för den till det gemensamma församlingsrådet. 1.12.2016 kl. 16:03
En minoritet behöver sina egna rum, poängterade Fred Wilén under onsdagskvällens möte.

Svenskt rum. S:t Jacobs kyrka är ett viktigt svenskt rum på Drumsö. Det var signalen från de Drumsöbor och församlingsanställda som samlades till möte i går kväll för att ta strid för sina utrymmen. 1.12.2016 kl. 11:53
Åsa Nordström och Kalle Sällström bjuder på bokbord och dadelkaka i Borgå och Helsingfors.

böcker. "Det är viktigt för alla stressade människor att hinna landa en aning och få julstämning." 1.12.2016 kl. 10:31
Rainer Karvonen och Bo-Göran Åstrand

församlingsstruktur. Processen kring en möjlig sammanslagning av församlingarna i Pedersörenejden har tagit ett steg framåt. Vart det leder är ännu oklart. 30.11.2016 kl. 13:09
På söndag får vi äntligen tända det första adventsljuset.

advent. Hör Emma Audas, Lucas Snellman och Katarina Gäddnäs andakter i advent. 25.11.2016 kl. 13:07
Riksdagen kommer sannolikt att behandla ett medborgarinitiativ om eutanasi, det vill säga aktiv dödshjälp, nästa år.

eutanasi. Bibeln ger oss inget direkt svar på frågan om aktiv dödshjälp. Det tunga ansvaret ligger på oss. Det säger Hilkka Olkinuora, som välkomnar diskussionen också inom kyrkan. 24.11.2016 kl. 13:25
Det är i Nordsjö Sara Razai känner sig hemma just nu. Hon har alltid hellre bott i stadsdelar där hon vet att många kulturer möts.

profilen. Sara Razai har bestämt sig för att inte vara rädd och för att släppa kontrollbehovet. I hennes hem samsas muslimsk bordsbön med kristen söndagsskola. Och i familjen pratar de svenska, finska, dari och engelska. 24.11.2016 kl. 10:31

nödlogi. Ett kvällsmål, en natt på en madrass, morgonmål när du vaknar. I Petrus församling förbereder sig anställda och frivilliga för det tillfälliga härbärge som är öppet den 5–12 december. 22.11.2016 kl. 10:29

kyrkans fyraårsberättelse. Finländarna går fortsättningsvis oftast i kyrkan på julafton. 2015 besökte 320 000 människor kyrkan eller församlingen den dagen. 22.11.2016 kl. 10:16
Paula Risikko och Kari Mäkinen.

asylsökande. Där ministeriet betonar säkerheten talar kyrkan om människovärde. I stort sett fanns det samsyn om att slå vakt om tryggheten i landet – för alla. 21.11.2016 kl. 16:28
Saara Kinnunen

profilen. Hemmet påverkar barnens uppväxt. Det finns ingen neutral uppväxtmiljö. Barnen kan inte växa ur ett vakuum. Varje människa har ett trossystem som påverkar livet och de val man gör, säger Saara Kinnunen, pensionerad familjerådgivare och författare. 17.11.2016 kl. 15:19
– Jag vet aldrig vad som väntar mig när jag kommer på jobb. En patient som i en stund lovprisar Herren kan i nästa stund se demoner omkring sig, berättar Anders Blomberg.

psykiatri. På den psykiatriska avdelning där Anders Blomberg jobbar är det inte ovanligt att patienter har religiöst färgade psykoser. 17.11.2016 kl. 07:28

Den ortodoxa kyrkan i Finland lyder under patriarkatet i Konstantinopel. Den ortodoxa kyrkan i Ryssland lyder under Moskva­patriarkatet.

ORTODOXA KYRKAN I FINLAND. Vi har hundratals ryskspråkiga från Ryssland här, och redan innan flyktingarna kom hade vi ganska heta diskussioner efter gudstjänsterna. Jag är orolig. Det är så otroligt lätt att piska fram en het och krigisk atmosfär, säger Aleksej Sjöberg, ortodox kyrkoherde i Tammerfors. 30.11.-0001 kl. 08:21
Över 17 procent av de församlingsanställda berättade att någon hade framfört elaka kommentarer eller förolämpningar relaterade till kön eller sexualitet på deras nuvarande arbetsplats.

Trakasserier. – Att andelen som upplevt trakasserier är så stor vittnar om att man pratar mer om trakasserier och vad man inte ska tolerera i arbetsgemenskapen, säger Veli-Matti Salminen, som är tf chef för Kyrkans forskning och utbildning. 6.4.2022 kl. 20:35

val. Edman har tjänstgjort i Nykarleby församling som tf. kyrkoherde sedan Mia Anderssén-Löf slutade som kyrkoherde. 4.4.2022 kl. 22:03
Tim Lillkvist är 23 år och jobbar med att köra olika arbetsfordon. Här står han i den park där han överdoserade för sista gången.

missbruk. För Tim Lillkvist var drogerna som att ligga i ett varmt bad och känna sig älskad – tills de bara svalde alla hans pengar och inte hade någon effekt. Nu tränar han på en vanlig vardag där han är värdefull bara för att han finns. 1.4.2022 kl. 16:33
- Ja, faktiskt, säger ärkebiskop Tapio Luoma. Det var förvånande att Ukrainakriget hade så tydliga religiösa element.

KRIGET I UKRAINA. Osäkerhet är inte detsamma som otrygghet, säger ärke­biskop Tapio Luoma. När kriget känns nära är hans råd till alla människor av god vilja: Ge pengar och stöd. Värna det andliga. Håll fast vid det som också i van­liga tider har gett dig kraft och glädje. 31.3.2022 kl. 09:00