Kyrkan ökar medvetenhet om jämställdhet

Kyrka. Kyrkostyrelsens plenum sammanträdde i går, 14 december. Ett av de beslut som fattades var att godkänna de åtgärder för likabehandling i kyrkan som föreslogs i slutrapporten för projektet Yhdenvertaisuus ja kirkko (Likabehandling i kyrkan). 15.12.2010 kl. 00:00

Som åtgärder för att främja jämlikhet föreslås utbildning, att öka medvetenheten om de bindande lagar som reglerar kyrkans arbetsgemenskaper, att öka öppenheten och den interna kommunikationen samt att cheferna att förbinder sig till att likabehandling förverkligas.

Kyrkostyrelsen beslöt med rösterna 9-2 om formuleringen av den fortsatta åtgärden om att trygga arbetsfreden för arbetstagare som hör till sexuella minoriteter. Enligt den nya formuleringen ska man ge församlingarna klara förhållningsregler om hur man bevarar arbetsfreden i gemenskaper med anställda som hör till olika minoriteter.

Projektet Likabehandling i kyrkan har genomförts åren 2008-2010.

Likabehandling i arbetsgemenskapen främjar orken i arbetslivet

Med tanke på förverkligande av likabehandling är viktiga delområden i arbetslivet anställningssituationer, verksamhetspraxis i arbetsgemenskapen och arbetsklimatet. I projektets slutrapport betonas att det att man utvecklar jämlikhet i arbetsgemenskaperna har betydelse för arbetsresultatet, hur man orkar i arbetet och på det sättet även på arbetskarriärens längd.Att främja jämlikheten i kyrkans arbetsgemenskap kräver åtgärder från flera olika håll. Förutom Kyrkostyrelsen har Kyrkans arbetsmarknadsverk, stiften och utbildningsinstitutionerna en viktig position i förhållande till församlingarna.

Enligt slutrapporten ska den information om jämlikhet som ingår i utbildningen i fortsättningen ges i såväl ledarskaputbildning som vid de utbildningar som är riktade till övriga anställda och förtroendevalda. Man ska också informera olika minoritetsgrupper aktivare om utbildningar inom den kyrkliga branschen och om arbets- och praktikantplatser.

Kyrkostyrelsen följer upp att åtgärderna som främjar likabehandling genomförs och utvärderar dem.


I den undersökning om likabehandling som kyrkostyrelsen publicerade våren 2010 konstaterades att fördomar och bristen på klara regler är utmaningar för jämlikheten i arbetsgemenskaper kyrkan. Andra utmaningar är en okunnighet om rådande regler, en ovilja att följa de regler som finns och en brist på övervakning av att reglerna följs.

Kyrkostyrelsen beviljade miljödiplom till Esbo kyrkliga samfällighet

Det miljödiplom som Esbo samfällighet haft sedan 2006 förnyades. I Esbo har man bland annat investerat i förnybar energi. Församlingarna har gått över till ekologisk elektricitet som produceras med nordisk vattenkraft. De som dagligen använder bil för att ta sig till jobbet har minskat märkbart likaså antalet körkilometrar som de anställda använder på tjänsteresor.

Betydligt fler av de anskaffningar som gjorts i Esbo församlingar har blivit miljövänliga sedan 2006. Blandavfallet har minskat genom att effektivera sorteringen av energi- och bioavfall. Det plast- och metallavfall som samlas från gravljus sorteras och hanteringen av problemavfall har ordnats på ett lämpligt sätt.

I Esbo kyrkliga samfällighet ingår miljöfostran som en del i av arbetsformer. Till exempel har familjegruppen Karakappeli i Olars församling gjort användningen av återvinningsbart material, utflykter i naturen och sortering av avfall till en del av vardagen.

Joensuu kyrkliga samfällighet och Raisio församling beviljades också miljödiplom.

Kyrkan ger fortsättningsvis understöd till kyrkliga tidningar för att dela ut friexemplar

Kyrkostyrelsen beviljade sammanlagt 58 900 euro i understöd till kyrkliga tidningar för att dela ut friexemplar. Stödet beviljades i samma utsträckning som i fjol; Kotimaa fick 19 437 euro, Kyrkpressen 21 204 euro och Sana 18 255 euro.

Kyrkostyrelsen förnyar verksamhetsavdelningen och utreder ledarskapet i församlingarna

Kyrkostyrelsens verksamhetsavdelning kommer 2012 att bestå av fyra enheter istället för de nuvarande sex. Förnyelsen ska effektivera kyrkans samhälleliga påverkan och unga vuxnas verksamhet i kyrkan. Den tar också det sjunkande antalet församlingsmedlemmar i beaktande och de utmaningar som församlingssammanslagningarna medför.

Till den nya avdelningen hör enheterna för diakoni och själavård, gudstjänstliv och allmänt församlingsarbete, och fostran och familjefrågor samt Kyrkans utbildningscentral. Till organisationen hör också avdelningschefens kansli.

De mest betydande förändringarna är att sjukhussjälavården förenas med enheten för diakoni och samhällsansvar. Enheten för familjefrågor slås samman med den för fostran och ungdomsarbete, och enheten för samhällsansvar sammanförs med gudstjänstliv och vuxenarbete.

Kyrkostyrelsens plenum grundade en arbetsgrupp för att klargöra ledarskapet i församlingarna. Arbetsgruppen utreder makt- och ansvarsförhållandena mellan ledande tjänsteinnehavare och förvaltningsorgan i församlingar och kyrkliga samfälligheter. Till arbetsgruppens uppgift hör också att bereda eventuella författningsändringar förknippade med frågan. Arbetsgruppen ger sitt betänkande till kyrkostyrelsens plenum före slutet av nästa år. Arbetsgruppen leds av ecklesiastikrådet Risto Voipio.

KT/CM



– Men plötsligt kan sorgen hugga till i oväntade stunder, när man är som minst förberedd, säger Maria Eklund.

sorg. Den här julen blir Maria Eklunds första jul utan föräldrar. I flera år har hon sörjt och bearbetat, först sin mammas sjukdom, sedan sin pappas. Nu plockar hon fram barndomens tomtefamilj och är tacksam för det hon fick. 17.12.2020 kl. 09:00
 – Jag känner mig väldigt hedrad och djupt och ödmjukt tacksam, säger Birgitta Sarelin.

kulturpris. – Det var en komplett överraskning. Jag känner mig väldigt hedrad och djupt och ödmjukt tacksam, säger Birgitta Sarelin som tilldelas Församlingsförbundets kulturpris för sitt engagemang för den finlandssvenska psalmboken och psalmsången i Borgå stift. 16.12.2020 kl. 15:00

frågesport. Börja julen med att testa dina julkunskaper! Varför inte utmana en vän? Bland alla tävlande lottar vi ut Christa Mickelssons bok "Ett blodkärl som brast". 16.12.2020 kl. 10:05
Hilkka Olkinuora närmar sig julen som ett sinnestillstånd. Det skalar bort många måsten.

annorlunda jul. – Fira den jul du kan och vill fira i år, säger Hilkka Olkinuora. Jultraditionerna handlar inte alltid om vad man gör – utan om varför man gör det. 16.12.2020 kl. 11:00

prostar. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar: kyrkoherden i Larsmo församling Max-Olav Lassila, kyrkoherden i Tammerfors svenska församling Kim Rantala och chefen för familjerådgivningscentralen inom Raseborgs kyrkliga samfällighet Ann-Sofi Storbacka. 15.12.2020 kl. 16:14
Tua Sandell bor i Istanbul  sedan sex år tillbaka.

jultraditioner. "Gemenskapen i församlingsvåningen blir det egentliga julfirandet." 16.12.2020 kl. 10:00

julafton. – Jag tror det kommer att bli en speciell stämning. Jag tror att radion blir ett surrogat för den kontakt man vanligtvis haft med släktingar, säger Kjell Ekholm. 16.12.2020 kl. 09:00
Mari Leppänen är glad, tacksam och förundrad över resultatet i biskopsvalet.

biskop. Mari Leppänen är den tredje kvinnan som blir biskop i Finlands evangelisk-lutherska kyrka – och den första med rötter i den laestadianska väckelsen. – Det har lärt mig sådant om utanförskap som jag hoppas jag får nytta av. 15.12.2020 kl. 09:18
I Jerusalem lät sig Valter Juvelius fotograferas iklädd "lokal" rekvisita.

förbundsarken. För över hundra år sedan anlände
 finländaren Valter Juvelius och 
britten Montagu Parker till Jerusalem. 
De skulle inleda utgrävningar vid Tempelberget. Deras hemliga uppdrag var att hitta förbundsarken, lådan med de budtavlor som Israels folk fick av Gud. 11.12.2020 kl. 17:47

Konspirationsteorier. Kyrkoherde Daniel Björk har blivit orolig. Han ser tecken på att vissa kristna lockas mer av auktoritära ledares konspirationstankar än av vanlig, tråkig demokrati. – Men vi måste stå emot. 11.12.2020 kl. 09:42
– Vi försöker förstå dels hur konspirationsteorier används i politiken, dels hur de cirkulerar från plattform till plattform och drar nya grupper av människor till sig, säger Katja Valaskivi.

konspirationsteorier. Konspirationsteorier är ett mycket gammalt fenomen. De har spridits i många olika syften. Men vem som sprider konspirationsteorier och vilka deras motiv är blir en komplicerad fråga att svara på – särskilt när vi rör oss på nätet. 11.12.2020 kl. 09:46
Hanna-Madeleine Andersson (ovan) och Vivian Krokfors älskar julen!

julpyssel. Vivian Krokfors och Hanna-Madeleine Andersson älskar att pyssla och sticka – och de älskar julen! På sitt gemensamma Instagramkonto delar de med sig av julpyssel och julstämning. 10.12.2020 kl. 15:54
Susan och Mats Billmark uppmanar oss att vara öppna och nyfikna på varandra, att prata om det som verkligen har betydelse i livet.

livsförändring. Susan och Mats Billmark drabbades båda av utbrändhet. Det fick dem inse att de aldrig stannat upp och funderat över vems liv de egentligen levde – sitt eget eller någon annans? 9.12.2020 kl. 16:29
Namnet "Kyrkan i Helsingfors" fungerar marknadsföringsmässigt, anser Stefan Forsén, men mindre bra ur ett ekumeniskt perspektiv enligt Jani Edström.

ekumenik. Evangelisk-lutherska församlingars sätt att definiera sig utåt får kritik för att exkludera andra kristna samfund. – Vi ser det från medlemmarnas synvinkel, svarar Stefan Forsén vid Helsingfors kyrkliga samfällighet 8.12.2020 kl. 17:05
Johan Candelin

rättegång. Österbottens tingsrätt har frikänt Martyskyrkans vänner, dess ordförande Johan Candelin samt den åtalade styrelsemedlemmen från åtalet om penninginsamlingsbrott. 7.12.2020 kl. 15:59

Bidrag. Gunvor och Bo Skogmans minnesfond delade ut 10 000 euro i år. Kristinestads svenska församling har tillsatt en arbetsgrupp vars uppgift är att dela ut understöd ur fonden. 9.5.2023 kl. 18:57
En genomblöt Mikael Grönroos framme i Santiago de Compostela. Samt vandring på Meseta, en platå i norra Spanien.

PILGRIMSVANDRA. Från att ha känt sig slut efter en sträcka på 300 meter förbättrade Mikael Grönroos sin grundkondition rejält. Resultatet blev 725 kilometer pilgrimsvandring. 3.5.2023 kl. 20:46

ungdomar. Ungdomarna i Sibbo är oroliga. Medierna har rapporterat om skadegörelse i skolan, 0m hot, vapen och bråk på biblioteket. Sibbo svenska församlings ungdomsarbetsledare har ett motgift: kärleksbombning. – Men det finns unga som jag inte får kontakt med. Det är nytt, säger Patrik ”Putte” Frisk. 6.5.2023 kl. 10:29
Marléne Långnabba ger personlig vård.

ÄLDREVÅRD. Döden är en del av livet, i synnerhet för vårdarna inom äldrevården. De vill avdramatisera döden som inget man behöver vara rädd för. – Döden kan många gånger vara fin, säger Gerd Björklund. 5.5.2023 kl. 08:19

STÖDPERSONER FÖR DÖENDE. – Jag brukar dela med mig av mitt eget motto ”Ta av dig skorna för platsen där du står är helig”, säger sjukhusprästen Anne Mäkelä, som arbetar vid sjukhus och vårdhem i Forssa och Loimaa i sydvästra Finland. 5.5.2023 kl. 19:40