Kyrkan ökar medvetenhet om jämställdhet

Kyrka. Kyrkostyrelsens plenum sammanträdde i går, 14 december. Ett av de beslut som fattades var att godkänna de åtgärder för likabehandling i kyrkan som föreslogs i slutrapporten för projektet Yhdenvertaisuus ja kirkko (Likabehandling i kyrkan). 15.12.2010 kl. 00:00

Som åtgärder för att främja jämlikhet föreslås utbildning, att öka medvetenheten om de bindande lagar som reglerar kyrkans arbetsgemenskaper, att öka öppenheten och den interna kommunikationen samt att cheferna att förbinder sig till att likabehandling förverkligas.

Kyrkostyrelsen beslöt med rösterna 9-2 om formuleringen av den fortsatta åtgärden om att trygga arbetsfreden för arbetstagare som hör till sexuella minoriteter. Enligt den nya formuleringen ska man ge församlingarna klara förhållningsregler om hur man bevarar arbetsfreden i gemenskaper med anställda som hör till olika minoriteter.

Projektet Likabehandling i kyrkan har genomförts åren 2008-2010.

Likabehandling i arbetsgemenskapen främjar orken i arbetslivet

Med tanke på förverkligande av likabehandling är viktiga delområden i arbetslivet anställningssituationer, verksamhetspraxis i arbetsgemenskapen och arbetsklimatet. I projektets slutrapport betonas att det att man utvecklar jämlikhet i arbetsgemenskaperna har betydelse för arbetsresultatet, hur man orkar i arbetet och på det sättet även på arbetskarriärens längd.Att främja jämlikheten i kyrkans arbetsgemenskap kräver åtgärder från flera olika håll. Förutom Kyrkostyrelsen har Kyrkans arbetsmarknadsverk, stiften och utbildningsinstitutionerna en viktig position i förhållande till församlingarna.

Enligt slutrapporten ska den information om jämlikhet som ingår i utbildningen i fortsättningen ges i såväl ledarskaputbildning som vid de utbildningar som är riktade till övriga anställda och förtroendevalda. Man ska också informera olika minoritetsgrupper aktivare om utbildningar inom den kyrkliga branschen och om arbets- och praktikantplatser.

Kyrkostyrelsen följer upp att åtgärderna som främjar likabehandling genomförs och utvärderar dem.


I den undersökning om likabehandling som kyrkostyrelsen publicerade våren 2010 konstaterades att fördomar och bristen på klara regler är utmaningar för jämlikheten i arbetsgemenskaper kyrkan. Andra utmaningar är en okunnighet om rådande regler, en ovilja att följa de regler som finns och en brist på övervakning av att reglerna följs.

Kyrkostyrelsen beviljade miljödiplom till Esbo kyrkliga samfällighet

Det miljödiplom som Esbo samfällighet haft sedan 2006 förnyades. I Esbo har man bland annat investerat i förnybar energi. Församlingarna har gått över till ekologisk elektricitet som produceras med nordisk vattenkraft. De som dagligen använder bil för att ta sig till jobbet har minskat märkbart likaså antalet körkilometrar som de anställda använder på tjänsteresor.

Betydligt fler av de anskaffningar som gjorts i Esbo församlingar har blivit miljövänliga sedan 2006. Blandavfallet har minskat genom att effektivera sorteringen av energi- och bioavfall. Det plast- och metallavfall som samlas från gravljus sorteras och hanteringen av problemavfall har ordnats på ett lämpligt sätt.

I Esbo kyrkliga samfällighet ingår miljöfostran som en del i av arbetsformer. Till exempel har familjegruppen Karakappeli i Olars församling gjort användningen av återvinningsbart material, utflykter i naturen och sortering av avfall till en del av vardagen.

Joensuu kyrkliga samfällighet och Raisio församling beviljades också miljödiplom.

Kyrkan ger fortsättningsvis understöd till kyrkliga tidningar för att dela ut friexemplar

Kyrkostyrelsen beviljade sammanlagt 58 900 euro i understöd till kyrkliga tidningar för att dela ut friexemplar. Stödet beviljades i samma utsträckning som i fjol; Kotimaa fick 19 437 euro, Kyrkpressen 21 204 euro och Sana 18 255 euro.

Kyrkostyrelsen förnyar verksamhetsavdelningen och utreder ledarskapet i församlingarna

Kyrkostyrelsens verksamhetsavdelning kommer 2012 att bestå av fyra enheter istället för de nuvarande sex. Förnyelsen ska effektivera kyrkans samhälleliga påverkan och unga vuxnas verksamhet i kyrkan. Den tar också det sjunkande antalet församlingsmedlemmar i beaktande och de utmaningar som församlingssammanslagningarna medför.

Till den nya avdelningen hör enheterna för diakoni och själavård, gudstjänstliv och allmänt församlingsarbete, och fostran och familjefrågor samt Kyrkans utbildningscentral. Till organisationen hör också avdelningschefens kansli.

De mest betydande förändringarna är att sjukhussjälavården förenas med enheten för diakoni och samhällsansvar. Enheten för familjefrågor slås samman med den för fostran och ungdomsarbete, och enheten för samhällsansvar sammanförs med gudstjänstliv och vuxenarbete.

Kyrkostyrelsens plenum grundade en arbetsgrupp för att klargöra ledarskapet i församlingarna. Arbetsgruppen utreder makt- och ansvarsförhållandena mellan ledande tjänsteinnehavare och förvaltningsorgan i församlingar och kyrkliga samfälligheter. Till arbetsgruppens uppgift hör också att bereda eventuella författningsändringar förknippade med frågan. Arbetsgruppen ger sitt betänkande till kyrkostyrelsens plenum före slutet av nästa år. Arbetsgruppen leds av ecklesiastikrådet Risto Voipio.

KT/CM



kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00

KRIGET I UKRAINA. När kriget i Ukraina bröt ut var det fullt kaos i Maryna Vilkhoryks huvud. Vad skulle hon ta sig till? – Ibland kändes det som om det inte hände mig, det var som i en film, säger hon. Idag tackar hon varje dag Gud för att hon har jobb, hus och sin familj i Jakobstad. 21.12.2022 kl. 10:43

Övergrepp. Ett barn misstänks ha blivit utsatt för sexualbrott i de evangelisk-lutherska församlingarna i Vasa hösten 2022. Det misstänkta brottet är anmält till barnskyddsmyndigheterna och polisen. 20.12.2022 kl. 10:59

musik. – Julen kan vara härlig på morgonen och hemsk på kvällen, säger Emma Raunio. Hon är aktuell med en strålande vacker julskiva, som handlar om att mörkret är en förutsättning för att vi ska se det ljusa. 20.12.2022 kl. 10:00

samer. Forskaren Helga West jämför de tre nordiska folkkyrkornas försonings­processer i norr. Det ska blir en doktorsavhandling i teologi. 19.12.2022 kl. 08:00

jul. Vem är du? 10-åriga Filip Åström tycker att det bästa med julen är att få vara tillsammans, och att vuxna hinner vara lite knasiga när de har ledigt. 21.12.2022 kl. 19:00

Nekrolog. "Redan under studietiden, men framför allt i samband med studentrevolten 1968, kom han till insikt om att teologin måste anpassas till det omgivande samhället. Frälsningen ska gälla hela människan och inte bara själen." 19.12.2022 kl. 14:26

UTNÄMNING. Biskopen har den 15 december utnämnt kaplanen i Närpes församling Ann-Mari Audas-Willman och sakkunnige för arbetet bland finländare utomlands och kyrkans turistarbete vid Kyrkostyrelsen Bror Träskbacka till prostar. 15.12.2022 kl. 14:13

BERGÖ. När tillvaron var tuffare och jularna enklare … Johan Klingenberg delar med sig av minnen från 1950- och 60-talets Bergö. 7.12.2022 kl. 09:54

Zacharias Topelius. – Topelius tro förändrades med tiden, så som jag tror att den gör för de flesta. Det säger doktoranden i kyrkohistoria Erika Boije. 8.12.2022 kl. 13:15

BORGÅ STIFT. En morotsbakelse med vit choklad och tranbär – biskop Bo-Göran Åstrand vispade till Borgå stiftsjubileumsbakverk. 30.11.-0001 kl. 00:00

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00