Kyrkan ökar medvetenhet om jämställdhet

Kyrka. Kyrkostyrelsens plenum sammanträdde i går, 14 december. Ett av de beslut som fattades var att godkänna de åtgärder för likabehandling i kyrkan som föreslogs i slutrapporten för projektet Yhdenvertaisuus ja kirkko (Likabehandling i kyrkan). 15.12.2010 kl. 00:00

Som åtgärder för att främja jämlikhet föreslås utbildning, att öka medvetenheten om de bindande lagar som reglerar kyrkans arbetsgemenskaper, att öka öppenheten och den interna kommunikationen samt att cheferna att förbinder sig till att likabehandling förverkligas.

Kyrkostyrelsen beslöt med rösterna 9-2 om formuleringen av den fortsatta åtgärden om att trygga arbetsfreden för arbetstagare som hör till sexuella minoriteter. Enligt den nya formuleringen ska man ge församlingarna klara förhållningsregler om hur man bevarar arbetsfreden i gemenskaper med anställda som hör till olika minoriteter.

Projektet Likabehandling i kyrkan har genomförts åren 2008-2010.

Likabehandling i arbetsgemenskapen främjar orken i arbetslivet

Med tanke på förverkligande av likabehandling är viktiga delområden i arbetslivet anställningssituationer, verksamhetspraxis i arbetsgemenskapen och arbetsklimatet. I projektets slutrapport betonas att det att man utvecklar jämlikhet i arbetsgemenskaperna har betydelse för arbetsresultatet, hur man orkar i arbetet och på det sättet även på arbetskarriärens längd.Att främja jämlikheten i kyrkans arbetsgemenskap kräver åtgärder från flera olika håll. Förutom Kyrkostyrelsen har Kyrkans arbetsmarknadsverk, stiften och utbildningsinstitutionerna en viktig position i förhållande till församlingarna.

Enligt slutrapporten ska den information om jämlikhet som ingår i utbildningen i fortsättningen ges i såväl ledarskaputbildning som vid de utbildningar som är riktade till övriga anställda och förtroendevalda. Man ska också informera olika minoritetsgrupper aktivare om utbildningar inom den kyrkliga branschen och om arbets- och praktikantplatser.

Kyrkostyrelsen följer upp att åtgärderna som främjar likabehandling genomförs och utvärderar dem.


I den undersökning om likabehandling som kyrkostyrelsen publicerade våren 2010 konstaterades att fördomar och bristen på klara regler är utmaningar för jämlikheten i arbetsgemenskaper kyrkan. Andra utmaningar är en okunnighet om rådande regler, en ovilja att följa de regler som finns och en brist på övervakning av att reglerna följs.

Kyrkostyrelsen beviljade miljödiplom till Esbo kyrkliga samfällighet

Det miljödiplom som Esbo samfällighet haft sedan 2006 förnyades. I Esbo har man bland annat investerat i förnybar energi. Församlingarna har gått över till ekologisk elektricitet som produceras med nordisk vattenkraft. De som dagligen använder bil för att ta sig till jobbet har minskat märkbart likaså antalet körkilometrar som de anställda använder på tjänsteresor.

Betydligt fler av de anskaffningar som gjorts i Esbo församlingar har blivit miljövänliga sedan 2006. Blandavfallet har minskat genom att effektivera sorteringen av energi- och bioavfall. Det plast- och metallavfall som samlas från gravljus sorteras och hanteringen av problemavfall har ordnats på ett lämpligt sätt.

I Esbo kyrkliga samfällighet ingår miljöfostran som en del i av arbetsformer. Till exempel har familjegruppen Karakappeli i Olars församling gjort användningen av återvinningsbart material, utflykter i naturen och sortering av avfall till en del av vardagen.

Joensuu kyrkliga samfällighet och Raisio församling beviljades också miljödiplom.

Kyrkan ger fortsättningsvis understöd till kyrkliga tidningar för att dela ut friexemplar

Kyrkostyrelsen beviljade sammanlagt 58 900 euro i understöd till kyrkliga tidningar för att dela ut friexemplar. Stödet beviljades i samma utsträckning som i fjol; Kotimaa fick 19 437 euro, Kyrkpressen 21 204 euro och Sana 18 255 euro.

Kyrkostyrelsen förnyar verksamhetsavdelningen och utreder ledarskapet i församlingarna

Kyrkostyrelsens verksamhetsavdelning kommer 2012 att bestå av fyra enheter istället för de nuvarande sex. Förnyelsen ska effektivera kyrkans samhälleliga påverkan och unga vuxnas verksamhet i kyrkan. Den tar också det sjunkande antalet församlingsmedlemmar i beaktande och de utmaningar som församlingssammanslagningarna medför.

Till den nya avdelningen hör enheterna för diakoni och själavård, gudstjänstliv och allmänt församlingsarbete, och fostran och familjefrågor samt Kyrkans utbildningscentral. Till organisationen hör också avdelningschefens kansli.

De mest betydande förändringarna är att sjukhussjälavården förenas med enheten för diakoni och samhällsansvar. Enheten för familjefrågor slås samman med den för fostran och ungdomsarbete, och enheten för samhällsansvar sammanförs med gudstjänstliv och vuxenarbete.

Kyrkostyrelsens plenum grundade en arbetsgrupp för att klargöra ledarskapet i församlingarna. Arbetsgruppen utreder makt- och ansvarsförhållandena mellan ledande tjänsteinnehavare och förvaltningsorgan i församlingar och kyrkliga samfälligheter. Till arbetsgruppens uppgift hör också att bereda eventuella författningsändringar förknippade med frågan. Arbetsgruppen ger sitt betänkande till kyrkostyrelsens plenum före slutet av nästa år. Arbetsgruppen leds av ecklesiastikrådet Risto Voipio.

KT/CM



Pauliina Parhiala, verksamhetsledare för Finska Missionssällskapet.

FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPET. Finska Missionssällskapet kämpar med ekonomin och planerar en omstrukturering som kräver omställningsförhandlingar. Hela personalen omfattas. Uppsägningsbehovet uppskattas till högst en tredjedel av personalen. 22.9.2023 kl. 12:21

PSYKISKA PROBLEM. Familjerådgivningscentralerna har sedan 2020 besvarat enkäter om vilka trender som syns i familjerådgivningen. I enkäten 2023 sa 83 procent att klienternas psykiska problem har ökat. 20.9.2023 kl. 17:23
Camilla Svevar lämnar Replot för Vasa, och domkapitlets notarie Linus Stråhlman bekräftar att ingen vikarie hittats än.

Replot. Replotherden Camilla Svevar jobbar nu i Vasa – och domkapitlet har inte hittat någon vikarie. 18.9.2023 kl. 16:13
Församlingsrådets viceordförande Jan-Erik Eklöf är glad över att förlikningsavtalet nåddes.

kyrkoherdeval. Vanda svenska församling och Monica Cleve nådde förlikning om kyrkoherdevalet. Kristian Willis torde installeras som kyrkoherde i Vanda nästa år. 18.9.2023 kl. 15:50
Maria Widén är pensionerad sjukhuspräst och församlingspastor. Hon är uppvuxen i Solf och bor i Mariehamn.

tro. Prästen och själavårdaren Maria Widén lärde sig tidigt att vi är kluvna: vi vill göra gott men gör ändå så mycket ont. Hon kallar de sidor i oss själva som vi gärna vill förneka för ”bräkande får”. Dem får vi lära oss att acceptera och älska, liksom vi måste acceptera att lidande och smärta är en del av vårt liv. – Nåden hjälper oss att bli vän med det vi föraktar. 15.9.2023 kl. 17:00
Ben, Rune (på skärmen) och Johan har hållit kontakt genom livet. Nu förenas de igen i ett gemensamt projekt.

mission. Tre män med ett gemensamt barndomsland och en längtan efter att hjälpa. Det är allt som behövs för att ge ut en ljudversion av Bibeln på ett språk man inte själv behärskar. Ben Fernström, Rune Särs och Johan Lassus har tagit vid där deras föräldrar missionärerna slutade. 14.9.2023 kl. 19:00

kyrkoherdeinstallation. På onsdagskvällen fick Matteus församling i Helsingfors en ny permanent kyrkoherde då Patricia Högnabba välsignades till tjänst. Församlingen har bland annat profilerat sig med ett starkt ungdoms- och musikarbete och det genomsyrade också hela installationsmässan. 13.9.2023 kl. 23:26
Daniel Björk trivs i sin nya församling, men upplever också att jobbet kräver mer än tidigare.

PEDERSÖRE. Oberoende av om Daniel Björk jobbar i Petrus eller Pedersöre är ett uppdrag exakt det samma – att kämpa mot byråkratin. 13.9.2023 kl. 19:00
Merete Mazzarella skule gärna ha en upplevelse av att fyllas av Guds närvaro.

tro. Merete Mazzarella kan inte säga om tron på Gud ”fungerar”, men hon vet att hon har glädje av den. – Jag tycker att tro är det enda som kan hjälpa mot en känsla av skuld. 13.9.2023 kl. 10:00
Niklas Wallis, Sebastian Widjeskog och Ville Kavilo är teologer och företagscoachar.

FÖRETAGSAMHET. Tre präster och teologer jobbar med bas i Kronoby med att coacha företagare. Ganska lite behöver översättas från ”kristendomska” till vardagsspråk, säger de. Att vara företagare handlar om livets grundfrågor. Om allmänmänskliga saker som också Jesus har talat om. 12.9.2023 kl. 13:25

teve. En av dem talar i tungor, en vill vara talesperson för sexuella minoriteter och en har studerat karismatiska rörelsers destruktivitet. En rykande färsk serie om Borgå stifts biskopar har premiär idag. 11.9.2023 kl. 18:00
Kyrkoherde Kristian Willis hoppas att det snart ska finnas en engelskspråkig pastor i Vanda svenska.

VANDA SVENSKA FÖRSAMLING. Snart kan det finnas en engelskspråkig pastor i Vanda svenska församling. Engelskspråkiga tjänster i svenska församlingar hör till ovanligheterna. 8.9.2023 kl. 10:19
Hintikka konstaterade att vi i sommar har brutit tystnaden kring rasismen.

BISKOPSMÖTET. – Saker som vi har tigit om i kyrkan är vanligtvis de samma som vi har tigit om i det finländska samhället. Så är det att vara folkkyrka, sa biskopen i Esbo stift Kaisamari Hintikka i sitt tal vid biskopsmötets öppnande i Kyrkslätt idag. 5.9.2023 kl. 14:30

Kolumn. I år firar diakonin i Tyskland 175-årsjubileum. Startpunkten för diakonin var Johann Hinrich Wicherns tal vid Evangeliska kyrkans kongress den 22 september 1848. Han förespråkade ett nätverk av ”kärlek som räddar”. Den moderna diakonin föddes 1.9.2023 kl. 13:56

NY BISKOP. TD Mari Parkkinen vigs och välsignas till ämbetet med Guds ord, bön och handpåläggning i en mässa i S:t Michels domkyrka söndag 3 september klockan 10. Vigningen förrättas av ärkebiskop Tapio Luoma med assistenter. 2.9.2023 kl. 10:00

Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00