I skuggan av ett val

Ledare. När Egypten väljer parlament höjer varken egyptierna eller resten av världen på ögonbrynen. Därför blir det inte mer än ett par spalter kring valet häromveckan alltmedan medierna armbågas runt politiskt skvallerstoff från Wikileaks. 9.12.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Resultaten från den första ronden i det egyptiska parlamentsvalet är långt ifrån lika anmärkningsvärda som det rabalder som föregått dem. Oväntade är resultaten definitivt inte. President Mubaraks regerande nationella demokratiska parti (NDP) har i första ronden trängt ut det oppositionella hot som det islamistiska Muslimska Brödraskapet utgjorde i förra parlamentet, precis som man hade räknat med. Från 88 platser av 508 totalt fick Brödraskapet nu – 0. Det officiellt förbjudna sällskapet tilläts inte att ställa upp kandidater som grupp den här gången. Över tusen medlemmar har gripits och satts i fängelse inför valet. Enskilda kandidater har utsatts för misshandel och hot.

USA har den senaste tiden riktat påtryckningar mot sin främsta allierade i Mellanöstern. Inför valet höjdes det varningar för att de amerikanska demokratiseringskraven kan leda till det motsatta, en religiös islamsk stat. Nu verkar det som om Washington inte längre är beredda att tro på beskedet. I stället har NDP:s agerande väckt frågetecken, och nu när det står klart att partiet sopat ut oppositionen undrar bedömarna om inte just detta är inkörsporten till polarisering och islamisering.
Internationella valobservatörer tilläts inte. Under valet kom flera rapporter om att journalister nekats till att bevaka händelserna. Strax före bandning fick BBC Arabics team veta att den studio där de tänkt intervjua politiska oppositionsledare saknade säkerhetstillstånd – och efter en fruktlös karusell i olika instanser åkte filmteamet tillbaka till London utan program.

Egyptierna i sin tur lät bli att komma till urnorna. En del i ren resignation. Andra i rädsla för oroligheter kring vallokalerna, bland dem många av de koptiska kristna. I valdramat har kopterna blivit offer för politiska och religiösa markeringar.
Den koptisk-ortodoxa kyrkan i Egypten är en av de äldsta kristna kyrkorna i världen. Kopterna räknar sin historia till evangelisten Markus som enligt traditionen grundade kyrkan år 42 e Kr, och kyrkan är det största enskilda kristna samfundet i Mellanöstern. Exakt religionsstatistik är svår att få, siffrorna på antalet medlemmar varierar mellan 6 och 11 miljoner. Sanningen ligger som vanligt någonstans mitt emellan.

Kopterna är en viktig del av den nationella identiteten i Egypten och vet att ordet ”kopt” egentligen betyder ”egyptisk”. I gatubilden i Kairo är kyrkorna synliga, och påven Shehnouda III i sin stora svarta silkesturban är mäkta populär bland sina egna. Men det oaktat är den religiösa friheten inte i balans. När kopterna bygger kyrkor krävs det statligt tillstånd, och det bästa sättet att idka makt är att hålla hårt i byggloven. Därför byggs det kapell också i smyg. Inför valet dödades två kopter, många sårades och ännu fler fängslades, när Gizas säkerhetspolis hårt slog ner ett koptiskt uppror i en fattig stadsdel. De närmare tusen kopterna försvarade bygget av ett kapell, som enligt myndigheterna saknar tillstånd. Deras muslimska grannar sympatiserade också med sina kristna grannars protester. Det handlade, som en av dem sade, inte om motsättningen: muslimer mot kristna utan om staten mot kristna.
Påven Shehnouda III röt till och fördömde våldet. ”Gud ger vissa människor auktoritet för att de ska skydda sina underlydande, men auktoritet får inte innebära våld”, sade den åldrige påven. Och när hans underlydande, biskopen i Giza, bad myndigheterna om ursäkt för sammandrabbningarna, kom det en ny snärt från Shehnouda som förkunnade att kopterna inte hade nåt att be om ursäkt för, hur gärna de än vill bibehålla social harmoni.
Incidenten kopplades senare samman med en statlig amerikansk rapport om religiös diskriminering mot kristna, och i all synnerhet mot landets baha’iminoritet. Bland det som lyfts fram är deras svårigheter att få statliga jobb och omöjligheten för konvertiter från islam att få kristna ID-kort.
Regeringens presstalesman Magdy Rady upplyste kort en samlad journalistkår att Egypten ”förkastar rapporten tillika med tanken att vissa länder kan utnämna sig själva till att döma andra”. Landets utrikesminister sekonderade senare med att ”Washington inte har rätt att ta upp religionsfrihetsfrågor – inte ens i USA”.
Många är benägna att inte hålla med.

Religionsfrihetsfrågor är något av det viktigaste och mest eldfängda på agendan i världspolitiken och de kräver ett stort ansvarstagande hos politiker och diplomater i väst som i öst.
Att vifta bort dem som andrahandsfrågor ”för de religiösa” att ta itu med är också det ett förtryck, som i slutändan leder till någon annan människas lidande.

May Wikström



HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00

KRIGET I UKRAINA. När kriget i Ukraina bröt ut var det fullt kaos i Maryna Vilkhoryks huvud. Vad skulle hon ta sig till? – Ibland kändes det som om det inte hände mig, det var som i en film, säger hon. Idag tackar hon varje dag Gud för att hon har jobb, hus och sin familj i Jakobstad. 21.12.2022 kl. 10:43

Övergrepp. Ett barn misstänks ha blivit utsatt för sexualbrott i de evangelisk-lutherska församlingarna i Vasa hösten 2022. Det misstänkta brottet är anmält till barnskyddsmyndigheterna och polisen. 20.12.2022 kl. 10:59

musik. – Julen kan vara härlig på morgonen och hemsk på kvällen, säger Emma Raunio. Hon är aktuell med en strålande vacker julskiva, som handlar om att mörkret är en förutsättning för att vi ska se det ljusa. 20.12.2022 kl. 10:00

samer. Forskaren Helga West jämför de tre nordiska folkkyrkornas försonings­processer i norr. Det ska blir en doktorsavhandling i teologi. 19.12.2022 kl. 08:00

jul. Vem är du? 10-åriga Filip Åström tycker att det bästa med julen är att få vara tillsammans, och att vuxna hinner vara lite knasiga när de har ledigt. 21.12.2022 kl. 19:00

Nekrolog. "Redan under studietiden, men framför allt i samband med studentrevolten 1968, kom han till insikt om att teologin måste anpassas till det omgivande samhället. Frälsningen ska gälla hela människan och inte bara själen." 19.12.2022 kl. 14:26

UTNÄMNING. Biskopen har den 15 december utnämnt kaplanen i Närpes församling Ann-Mari Audas-Willman och sakkunnige för arbetet bland finländare utomlands och kyrkans turistarbete vid Kyrkostyrelsen Bror Träskbacka till prostar. 15.12.2022 kl. 14:13

BERGÖ. När tillvaron var tuffare och jularna enklare … Johan Klingenberg delar med sig av minnen från 1950- och 60-talets Bergö. 7.12.2022 kl. 09:54

Zacharias Topelius. – Topelius tro förändrades med tiden, så som jag tror att den gör för de flesta. Det säger doktoranden i kyrkohistoria Erika Boije. 8.12.2022 kl. 13:15

BORGÅ STIFT. En morotsbakelse med vit choklad och tranbär – biskop Bo-Göran Åstrand vispade till Borgå stiftsjubileumsbakverk. 30.11.-0001 kl. 00:00

BORGÅ STIFT. En bok som berättar om livet i Borgå stift, sitter Robert Lemberg och skulle vilja göra. Inte en historik med anledning av 100-årsjubileet, utan en fin, snygg och angelägen jubileumsbok. Kanske med bilder du har hemma. 8.12.2022 kl. 19:00

MAMMAKÖR. ”Nattmörkret sänker sig i våran stad, i alla fönster glimmar bågarna på rad”, sjunger mammakören Änglaklang i Grankulla. Snart har de sin första egna julkonsert. 8.12.2022 kl. 11:27

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00