Navigera i tro

Ledare.

Religionens betydelse i Finland har inte minskat, snarare ökat. Men kartan har förändrats drastiskt, så till den grad att den som kör med en gammal navigator får pröva sig fram på vägar som enligt GPS:n inte existerar. Ett kodord för att inte göra som prästens kråka och slinka ner i diket är dialog, ett annat är tolerans.

11.11.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Tankesmedjan Magma hade kallat till rådslag om det andliga tillståndet i republiken häromveckan. Trots att både det andliga tillståndet i republiken och seminariet med samma rubrik kan sammanfattas som minst sagt spretigt var det också många viktiga pusselbitar som föll på plats.Forskaren Kimmo Ketolas undersökningar av finländarnas attityder visar att deras inställning till tro och religion i dag är välvillig och tolerant – så länge religionen kommer i en tam och snäll tappning.

Tre av fyra finländare är positiva till den evangelisk-lutherska kyrkan, nästan lika många till den ortodoxa kyrkan och Frälsningsarmén. Däremot vill finländarna inte att religionen ska synas i offentligheten eller vardagslivet. Stark religiositet upplevs som negativ, och det anges som ett av de möjliga motiven till att bara en tiondel av finländarna har en positiv bild av islam. Islam uppfattas som en stark och synlig övertygelse, som avviker från idealet om tystlåten och måttfull tro. Helt följdriktigt är finländarna av samma orsaker skeptiskt inställda till kristna samfund och väckelserörelser med hängivna medlemmar.
Det konstaterandet i kombination med siffrorna säger kanske något om både finländarna och de etablerade samfunden.
Det gör också toleransen skenbar.

I ljuset av det här är det oroväckande att parallellt med attitydbarometern läsa polishögskolans färska rapport över hatbrott i Finland 2009. Statistiken visar att brotten riktade mot kristna, eller med kristendomen som adressat, har ökat märkbart. Ifjol registrerades 44 sådana fall, jämfört med 15 fall året innan. De flesta av brotten är riktade mot kristna eller kristendomen överlag, men i sju av fallen har laestadianismen uttalat varit måltavla för dåden. Samma tendens har inte drabbat islam, där polisen registrerade 14 brott.
Det här är ett otäckt drag i en stat som just nu för en offentlig diskussion på bred front om att bredda toleransen inom folkkyrkans väggar.
Och det är helt klart att varje dåd, oberoende vilken tro det riktar sig mot, är ett för mycket.

Jyri Komulainen, docent i dogmatik vid Helsingfors universitet och nyvald biträdande sekreterare för biskopsmötet, förde fram tanken på kristendomen som en värdefull motvikt till den politiska elitens ideologi.
”Den kristna grundberättelsen om Gud, som har skapat människan till sin avbild och som verkar frigörande i historien och fokuserar på de fattiga och marginaliserade är en stor moralisk resurs” konstaterar Komulainen i den antologi som publicerades i samband med seminariet.

Hans citat innehåller ett svarsalternativ till den fråga som filosofen Thomas Wallgren sände ut till åhörare och panel: Var och en behöver kunna besvara vad det är som gör att även en eländig människa ändå har ett värde.
I den kristna människosynen stavas det ”Guds avbild”, och det svaret borde stiga som en reflex ur ryggmärgen på var och en som kallar sig kristen. Än mera borde det omsättas i handling, vilket är den verkligt stora utmaningen.

May Wikström



kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00

KRIGET I UKRAINA. När kriget i Ukraina bröt ut var det fullt kaos i Maryna Vilkhoryks huvud. Vad skulle hon ta sig till? – Ibland kändes det som om det inte hände mig, det var som i en film, säger hon. Idag tackar hon varje dag Gud för att hon har jobb, hus och sin familj i Jakobstad. 21.12.2022 kl. 10:43

Övergrepp. Ett barn misstänks ha blivit utsatt för sexualbrott i de evangelisk-lutherska församlingarna i Vasa hösten 2022. Det misstänkta brottet är anmält till barnskyddsmyndigheterna och polisen. 20.12.2022 kl. 10:59

musik. – Julen kan vara härlig på morgonen och hemsk på kvällen, säger Emma Raunio. Hon är aktuell med en strålande vacker julskiva, som handlar om att mörkret är en förutsättning för att vi ska se det ljusa. 20.12.2022 kl. 10:00

samer. Forskaren Helga West jämför de tre nordiska folkkyrkornas försonings­processer i norr. Det ska blir en doktorsavhandling i teologi. 19.12.2022 kl. 08:00

jul. Vem är du? 10-åriga Filip Åström tycker att det bästa med julen är att få vara tillsammans, och att vuxna hinner vara lite knasiga när de har ledigt. 21.12.2022 kl. 19:00

Nekrolog. "Redan under studietiden, men framför allt i samband med studentrevolten 1968, kom han till insikt om att teologin måste anpassas till det omgivande samhället. Frälsningen ska gälla hela människan och inte bara själen." 19.12.2022 kl. 14:26

UTNÄMNING. Biskopen har den 15 december utnämnt kaplanen i Närpes församling Ann-Mari Audas-Willman och sakkunnige för arbetet bland finländare utomlands och kyrkans turistarbete vid Kyrkostyrelsen Bror Träskbacka till prostar. 15.12.2022 kl. 14:13

BERGÖ. När tillvaron var tuffare och jularna enklare … Johan Klingenberg delar med sig av minnen från 1950- och 60-talets Bergö. 7.12.2022 kl. 09:54

Zacharias Topelius. – Topelius tro förändrades med tiden, så som jag tror att den gör för de flesta. Det säger doktoranden i kyrkohistoria Erika Boije. 8.12.2022 kl. 13:15

BORGÅ STIFT. En morotsbakelse med vit choklad och tranbär – biskop Bo-Göran Åstrand vispade till Borgå stiftsjubileumsbakverk. 30.11.-0001 kl. 00:00

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00