Minnas, hoppas och tro

Ledare. I dagens samhälle och on-linetidsuppfattning har växelverkan mellan vardag och helg suddats ut. Hos oss är allt alltid öppet, i ett ständigt och sekundsnabbt nu. Ändå vittnar ljushaven på kyrkogårdarna under den dubbelhelg som kommer att vi fortfarande vill minnas och reflektera. 4.11.2010 kl. 00:00

Johan Sandberg

May WikströmAllhelgonadagens tema handlar om helgonen och alla martyrer och är en rest av vårt katolska arv. Den har dessutom smält samman med en annan helgdag, den som firas till minnet av alla troende avlidna.Den moderna människan har nästintill tappat tilliten till förebilder. Snarast betraktar vi dem med en cynisk väntan på deras (säkerligen) förestående (och offentliga) fall. Men poängen är att inte ens helgonen var fläckfria. Kyrkofadern Augustinus slog till exempel rejält runt under sin ungdom. Deras lyskraft i novembermörkret handlar om att de hade tillit och tro, trots allt mörker både i sig själva och utanför. Det inger hopp. Och lika starkt som vi vill minnas de kära som vi har mist, vill vi också hoppas på människans förmåga också till det goda.Det här är Allhelgonahelgens styrka.

Allhelgonahelgen har det senaste decenniet utsatts för ett starkt kommersiellt tryck, främst genom Halloweenfirandet. Den i grunden keltiska traditionen, som i modernt snitt tar skepnad i dörrknackande häxor och vampyrer, dök upp hos oss på bred front i mitten av 90-talet. Folkkultursarkivet har följt med utvecklingen. Arkivarie Carola Ekrem redovisar i tidskriften Källan (4/2001) att finländarnas inställning till seden är ambivalent. Medierna har visserligen stadfäst Halloween genom att rapportera om den – men de har också ibland uttryckt sin skepsis. Också föräldrarna har ibland tvekat: ett åländskt dagis fattade beslut om att fira Halloween för sista gången, därför att barnen blivit skrämda.
Det råder också stor osäkerhet om när Halloween ska firas. Posterna med den grundläggande frågan ”när?” är många i olika föräldraforum och allt som oftast blandas den samman med vårt eget Allhelgonafirande. I den del av världen där seden hör hemma firas den alltid 31 oktober.

Köpmännen har ivrigt understött konsumtionen av häxdräkter och grinande pumpor. Därför är det anmärkningsvärt att Dagens Nyheter i år rapporterar om att Halloween tappat fart sen 2005 – och följaktligen har de svenska köpmännen dragit öronen åt sig. Varuhuset Åhléns satsar numera på ljuslyktor framför maskeraddräkter. ”Det känns inte lika viktigt längre, Både Alla hjärtans dag och Halloween, som är utländska traditioner, tappar betydelse för oss. Jul och påsk däremot ökar”, förklarar kedjans informatör.
Om det här är en trend visar det att det finns behov som sekulariseringen inte försvagat. Att vi åtminstone i vissa fall vill kunna fira helg, utan att köpa.

Ändå: det är skäl att hålla stadigt tag i Allhelgonahelgens budskap om att minnas, hoppas och tro.
I vår benägenhet att snabbt ersätta reflektion med konsumtion – kanske därför att det är så mycket lättare och mera konkret – riskerar vi annars att mista en av de få tankepauser som den kristna traditionen fortfarande erbjuder samhället överlag.

May Wikström



På världens näst största flyktingbosättning i Uganda bygger Kyrkans Utlandshjälp skolor och vidareutbildar lärare. Skola och undervisning betraktas som livräddande i krissituationer.

biståndsarbete. ”Mitt barn är värdefullt precis sådant som det är.” Skolan förändrar både föräldrarnas och samhällets inställning till personer med funktionsnedsättning. 16.1.2020 kl. 00:00
Emma Audas disputerar idag med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn.

doktorsavhandling. Positionerna är låsta, vi måste börja tala om äktenskapet på ett nytt sätt, säger Emma Audas, som idag disputerar med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn. 16.1.2020 kl. 10:51
Att lyssna på samma låt som någon annan kan skapa en känsla av gemenskap – likaså att dela en konsertupplevelse med främlingar.

gemenskap. Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser. 16.1.2020 kl. 00:01
Röstberättigade i valet den 11 februari är prästerna samt församlingarnas förtroendevalda.

val. Kandidatgalleriet för kyrkomötes- och stiftsfullmäktigevalen har nu öppnat på nätet. 15.1.2020 kl. 08:33
Sedan Bo-Göran Åstrand installerades som biskop i Borgå stift i september har han hunnit resa runt i olika delar av stiftet. Söndagen den 26 januari kommer han att besöka Matteus församling.

Helsingfors. Utmaningarna för församlingarna i Helsingfors är större än på annat håll. Traditionen av kyrklighet är svagare – men de unga utforskar tron fördomslöst. 16.1.2020 kl. 00:01

forskning. Under årets första stiftsseminarium föreläser biskop Bo-Göran Åstrand, Sara Gehlin och Björn Vikström. 13.1.2020 kl. 15:36
Magnus och Anna Dahlbacka under utgivningsfesten Maralal i december.

bibelöversättning. Sedan 2004 har Kronobyborna Magnus och Anna Dahlbacka arbetat med att översätta Bibeln till samburu. De fick börja från början. Först fick de lära sig språket, sedan skapa dess skriftspråk. 13.1.2020 kl. 11:53
Kronoby kyrka var välfylld när den nybildade församlingen höll sin första mässa på söndagen.

församlingssammanslagning. – Historiens vingslag går över vår bygd, konstaterade Anders Store när han som nyinstallerad kyrkoherde höll sin första predikan i nya Kronoby församling på söndagen. Vid årsskiftet gick Terjärv, Nedervetil och Kronoby samman till en församling. 5.1.2020 kl. 15:28
Att Johan Myrskog började skriva lovsånger handlar delvis om hur hans egen tro och Gudsrelation utvecklats.

lovsång. När musiker från Petrus församling i Helsingfors släpper ett nytt album är målet inte att skapa hitsinglar – utan att göra lovsångsmusik som känns relevant i Finland år 2020. 30.12.2019 kl. 16:14
Nu när papperstidningen utkommer bara varannan vecka vill redaktionen satsa lite mer på webbsidan.

layout. Kyrkpressens webbsida har genomgått en liten ansiktslyftning. 27.12.2019 kl. 10:02
Personintervjuer och nyheter toppar listan på de mest lästa artiklarna år 2019.

Kyrkpressen.fi. Vi har rankat dom mest lästa webbartiklarna – i toppen ligger människoöden, bråk och biskopsval. 27.12.2019 kl. 09:08

julevangeliet. Vi har alla hört Reidar Wasenius, till exempel när vi åkt tåg eller ringt någon som talar ett annat samtal. Hör honom läsa julevangeliet! 19.12.2019 kl. 19:40
Hanna Lagerström kallar sig språknomad.

julevangeliet. Dialekten är Hanna Lagerströms hjärtespråk, det språk hon använder när hon rappar – och nu också när hon läser julevangeliet. 19.12.2019 kl. 12:00
– Folk frågar när jag ska hänga upp dem. Jag är ju illa tvungen att göra det. Det har blivit en tradition, säger Stefan Barkar

jul. Ibland kan det uppstå en smärre trafikstockning framför familjen Barkars hus i Forsby, Pedersöre. Bilister stannar upp för att beundra och fotografera julbelysningen på tomten. Huset som ligger längs landsväg 741 mellan Jakobstad och Lappajärvi har blivit något av en lokal sevärdhet. 19.12.2019 kl. 17:21
Mia Anderssén-Löf är kyrkoherde i Nykarleby församling.

utnämning. Det är uppenbart att vi i stiftet behöver fler kvinnor på ledande poster, säger biskop Bo-Göran Åstrand på tal om att Mia Anderssén-Löf valts till kontraktsprost i Pedersöre prosteri. 19.12.2019 kl. 17:12

Ulf Lundell och Eva Dahlgren.

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11
Dennis Svenfelt

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45
Jubileumsåret öppnas i samband med högmässan i Borgå domkyrka på nyårsdagen 1.1.2023 klockan 12.15

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12
Benjamin Häggblom intar gärna en lyssnande roll, inte minst i mötet med äldre människor.

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54
– Vi kan varken som kyrka eller som människor leva så att vi bara gör och gör, för att vi är så rädda för att någon ska bli sur, säger Mari Puska.

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02