Språkets försvarare

Ledare. Ett språk utan försvarare dör ut. Att de som själva talar det rycker ut för att slå vakt om de strukturella ramarna för sitt modersmål borde vara en självklarhet.
Men är det hela inte något som bejakas också av den språkliga majoriteten ser det illa ut för framtiden.
21.10.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Kenneth Mynttis nyutkomna debattbok Svenskan på offensiven eller på intensiven damp häromveckan ner i ett finlandssvenskt schakt där misströstan om svenskans framtid börjar sprida sig. Slaskforumens hätska angrepp och ifrågasättanden också på redaktionell plats i finska medier börjar ta skruv. Sociologen Kjell Herberts senaste barometer visar att finlandssvenskarnas tro på svenskan har sjunkit med hela 20 procentenheter på bara fem år.

Mynttis redogörelser över språkpolitiska debatter och förvaltningsbeslut är ett försök att aktivera ibland desillusionerade och fega finlandssvenskar. Men han pekar också på sanningar som vi inte kan något åt ensamma. En av dem handlar om språkmajoritetens roll. Svenskan i Finland har en framtid bara om den är en nationell angelägenhet – inte om den enbart är finlandssvenskarnas sak. Tesen är att en tvåspråkig nation har ansvar för båda sina språkgrupper. Följaktligen är de viktigaste personerna med politiskt ansvar för vårt lands tvåspråkighet republikens president och statsministern.

Det här är en tes som det också är skäl att gripa tag om även inom den evangelisk-lutherska kyrkan. Också det svenska i kyrkan behöver ett stöd från majoriteten. En tvåspråkig kyrka är mer än bara Borgå stift. Ett uttalat stöd från kyrkans högsta ledning i den här frågan vore välkommet. Just nu behövs det mer än någonsin!

Kort efter att Helsingin Sanomat uttryckt ett välkommet ställningstagande för svenskan i Finland, passade kyrkliga Kotimaa på att leverera en överraskande ledartext. Den förpassade inom en snar framtid vår nationella tvåspråkighet till sophögen, något som enligt ledarskribenten bara vore att bekräfta nuläget i ett land där svenskan i verkligheten är ett språk bara för en liten minoritet. 

Samtidigt sopades språkkraven på de kyrkligt anställda ut med konstaterandet att på andra håll i Europa lär sig minoriteten majoritetens språk och inte tvärtom. ”Finlands tvångstvåspråkighet leder till orimligheter i skolvärlden och till överdrivna språkkrav på tjänstemännen (…) Skulle det inte räcka med en präst som talar god svenska per varje församling, eller rentav prosteri?” Det här sägs, trots att det redan nu är fullt möjligt för ett domkapitel att bevilja språklig dispens.

Kyrkolagen säger att medlemmar i kyrkan har rätt till förrättningar som gäller dem själva på sitt modersmål, finska eller svenska, oberoende av församlingens språk. Det heter också att gudstjänster vid behov ska ordnas på såväl den finskspråkiga eller svenskspråkiga minoritetens språk. Det här handlar om att få leva och dö på sitt modersmål.
Men ändå är det kanske inte den aspekten som känns mest smärtsam i Kotimaas utspel. Språkservice går att ordna, men det är fråga om mer än så. Det som skrämmer är just oviljan att bära ansvar för svenskan i kyrkan i Finland annat än av rent pragmatiska skäl – så länge det behövs.
Kotimaas avspisning av svenskan är som att med oseende ögon blicka upp mot snirklig gammalsvensk text på altartavlor och väggar och ignorera att den har någon relevans och plats i Finland, varken i flera hundra år före 1809 eller i ett framåtskridande 2000-tal.
För oss som trodde att vi delade kyrkbänk, på två språk, men i samma tro och verklighet gör det ont, djupt in i själen.

May Wikström



sorg. Sorgen är inget att skämmas över – eller att vara stolt över, säger Fritjof Sahlström. Den är en del av livet. Men han tror vi behöver våga dela berättelser och ge rum för sorgen i vardagen. 27.6.2019 kl. 10:00

sorg. Pamela Granskog skriver om sorgen i att mista en förälder och om hur man talar om för sina barn att deras mormor inte kommer finnas hos dem. Hon tror det är nödvändigt att tala med barn om döden – för henne var det en viktig bit i den egna sorgeprocessen. Samtidigt måste vi ge dem hopp. 27.6.2019 kl. 10:00

livsberättelse. En natt under Bosnienkriget drevs Emina Arnautovic genom en svår frontlinje. Granaterna regnade ner runt henne och dottern hon bar i sin famn. – Då tänkte jag att om jag överlever måste jag göra något av mitt liv. 11.7.2019 kl. 12:00

musik. ”Jag är ju bara från Kokkola”, kan Nina Åström tänka när hon rör sig bland musikvärldens stora eller spelar i ett fängelse. Efter trettio år i branschen och ett femtontal skivor ger hon ut sitt första album på svenska. 28.6.2019 kl. 15:34

pride. Elva ledare för kyrkliga organisationer och väckelserörelser stöder en insändare som publicerades i tidningen Itä-Savo där fyra kyrkoherdar ifrågasätter kyrkans engagemang i Pride. 25.6.2019 kl. 17:33

jourhavande präst. I sommar har prästerna jour på begravningsplatserna i huvudstadsregionen och hoppas på att få samtala med besökare och anställda om livet, döden och allt som ryms däremellan. 27.6.2019 kl. 00:01

kaplansval. Johanna Björkholm-Kallio har valts till kaplan i Jakobstads svenska församling bland tre sökande. Församlingsrådet valde henne i går kväll med rösterna 7 mot 6 för Jan-Gustav Björk. 20.6.2019 kl. 10:06

äktenskapsfrågan. Norra Finlands förvaltningsdomstol har omkullkastat Uleåborgs domkapitels beslut – det att domkapitlet gav en skriftlig varning till pastor Árpád Kovács för att han vigt ett par av samma kön. Domkapitlet ansåg att Kovács handlat mot sina prästlöften, domstolen var av annan åsikt. 17.6.2019 kl. 18:09

nytt från domkapitlet. Domkapitlet i Borgå stift hade möte på torsdagen. Bland annat fastställdes resultatet i valet av Berndt Berg till prästassessor. Och bland många ärenden i en diger lista granskades också de sökande till kaplanstjänsten i Vanda svenska församling. 14.6.2019 kl. 12:40

barndom. När Nils Torvalds var fyra år insåg han att han måste försvara sig själv, ingen annan tar hand om honom. 13.6.2019 kl. 14:04

utställning. Sedan 2014 har den svenska konstnären och fotografen Ilar Gunilla Persson samlat på berättelser av HBTIQ -personer (homo, bi, trans, interkönade, queer) som har en bakgrund i ett religiöst sammanhang eller i en annan stark ideologi. Berättelserna har hon sedan fotograferat. 12.6.2019 kl. 11:02

kampens kapell. Kampens kapell är ett stilla rum mitt i myllret och trafikbruset i centrum av Helsingfors. Många kommer för att söka stillhet – men i kapellet finns också lyssnande öron för den som behöver prata eller söker hjälp. 13.6.2019 kl. 00:01

kyrkoherdeval. Camilla Ekholm valdes på söndagen till ny kyrkoherde i Sibbo svenska församling. Hon fick 96,3 procent av rösterna. 3.6.2019 kl. 08:58

profilen. Kan man vara både präst och politiskt aktiv? Ja, svarar Anna Övergaard i Nykarleby. Hon anser att kyrkan primärt har ett samhälleligt uppdrag. 31.5.2019 kl. 09:58

politiker. Småbarnspappan Johan Kvarnströms nya jobb är att vara riksdagsledamot. Han var en liten planta som stod intill ett stort träd, och nu måste han klara sig ensam. 29.5.2019 kl. 10:24

musik. – Julen kan vara härlig på morgonen och hemsk på kvällen, säger Emma Raunio. Hon är aktuell med en strålande vacker julskiva, som handlar om att mörkret är en förutsättning för att vi ska se det ljusa. 20.12.2022 kl. 10:00

samer. Forskaren Helga West jämför de tre nordiska folkkyrkornas försonings­processer i norr. Det ska blir en doktorsavhandling i teologi. 19.12.2022 kl. 08:00

jul. Vem är du? 10-åriga Filip Åström tycker att det bästa med julen är att få vara tillsammans, och att vuxna hinner vara lite knasiga när de har ledigt. 21.12.2022 kl. 19:00

Nekrolog. "Redan under studietiden, men framför allt i samband med studentrevolten 1968, kom han till insikt om att teologin måste anpassas till det omgivande samhället. Frälsningen ska gälla hela människan och inte bara själen." 19.12.2022 kl. 14:26

UTNÄMNING. Biskopen har den 15 december utnämnt kaplanen i Närpes församling Ann-Mari Audas-Willman och sakkunnige för arbetet bland finländare utomlands och kyrkans turistarbete vid Kyrkostyrelsen Bror Träskbacka till prostar. 15.12.2022 kl. 14:13