Partierna och församlingsvalet

Kyrka. De politiska färgerna syns också i församlingsvalet. Vissa partier har egna valprogram och listor, andra engagerar sig inte alls, visar en snabb enkät. 12.10.2010 kl. 00:00

Kyrkpressen ställde partierna följande frågor:

  1. Har ni ett program för församlingsvalet?
  2. Vilken fråga driver ni särskilt i församlingsvalet?
  3. Framgår det tydligt på församlingsvalets kandidatlistor vilka kandidater som kandiderar för ert parti?

Socialdemokraterna

1. Ja, den hittas på sdp:s webbsidor på adressen www.sdp.fi/seurakuntavaaliohjelma.
2. Det är svårt att lyfta fram en enskild fråga som viktigast. Vi har lyft fram följande teman som centrala: kyrkans värdeuppgift, kärlek till nästan, ömsesidig respekt samt deltagande och påverkan.
3. Vi har rekommenderat lokala aktörer att namnge kandidatlistor så att det framgår att det det är en socialdemokratisk lista och att förse valmaterial med sdp:s logo. I många församlingar finns det redan traditionella namn som valts innan politiska symboler var tillåtna. Dessa namn vill församlingarnas kandidatgrupper inte avstå från. Därför framgår det socialdemokratiska inte på alla listor, men nog på merparten av dem.

De gröna

1. Vi har inte ett egentligt program, men inför valet har vi gjort upp De grönas församlingsvalsteser. Teserna bestämdes av medlemmar i partidelegationen som hör till kyrkan. Teserna finns här: www.vihreat.fi/seurakuntavaaliteesit
2. De gröna vill göra kyrkan till en stark samhällelig aktör. Viktiga teman för oss är likaberättigande, etiskt ansvar också globalt och kyrkans roll i miljöfrågor.
3. De gröna har egna listor i olika församlingar och ofta heter listan Vihreät niityt. På många ställen hittas gröna kandidater på Tulkaa kaikki-rörelsens eller andras listor. Alla gröna kandidater hittas här: www.vihreat.fi/node/5286.

Kristdemokraterna

1. Kristdemokraterna har inte lanserat något särskilt församlingspolitiskt program. Vi anser att det är skäl att hålla isär partipolitiska agendor från ärenden som berör församlingsverksamheten.
2. Som parti driver vi inte någon specifik församlingsvalsfråga. Vi hoppas dock att kyrkan ska sköta sina åtaganden och grundläggande förpliktelser på ett ansvarsfullt sätt, bibeltroget samt förenligt med de Lutherska bekännelseskrifterna. På det politiska planet säger vi däremot ett tydligt nej till en könsneutral äktenskapslagstiftning.
3. Våra partipolitiskt aktiva församlingsvalskandidater ställer i huvudsak upp på andra så kallade gemensamma listor. Således på samma listor som andra församlingsaktiva medlemmar kandiderar. På en del orter, där alla andra partier har gått in för ”partilistor”, kan kristdemokraterna också nominera en egen lista.

Vänsterförbundet

1–2. Vänsterförbudet deltar inte som parti i församlingsvalet och har inget valprogram i valet. Förra våren behandlade partistyrelsen församlingsvalet och uppmanade de medlemmar som är intresserade av att påverka i församlingen att kandidera i valet. Som parti deltar vänsterförbundet inte i församlingsvalet eftersom vi anser att tron är varje medlems personliga sak.
3. Vänsterförbundet uppmuntrade de medlemmar som är intresserade av att påverka i församlingsvalet att leta efter listor i den egna församlingen. Det är kandidaternas egen sak om de vill föra fram sin partibakgrund.

Centern

1. Ja, programmet har gjorts upp av centerns arbetsgrupp för kyrkliga ärenden och godkänts av partistyrelsen. Den finns tillsammans med övrigt valmaterial under namnet ”Kirkko keskellä arkea – kirkkopoliittisia kannanottoja” på våra webbsidor www.keskusta.fi.
2. Allt församlingsarbete är viktigt, men speciellt betydelsefullt är utvecklandet av församlingens ungdoms- och diakoniarbete. Vi tycker det är viktigt att 16-åringar nu får rösta.
3. Vi har enligt Kyrkostyrelsens önskemål rekommenderat egna listor och användning av partiets namn inom ramen för valmansföreningen. Det här önskemålet har ökat användningen av centern-benämningar som namn för kandidatlistor. I församlingsvalet finns ändå en lång tradition av att slopa partibeteckningar eftersom de i början inte var tillåtna i församlingsval. Det här återspeglas fortfarande i praxisen på vissa orter. De slutliga besluten om namnen tas alltid av ortens valmansförening. Namn utöver partibenämningar orsakar ofta förvirring. Till exempel ”Kirkko keskellä arkea”, som centern tidigare rekommenderade och fortfarande allt som oftast använder, har på vissa orter använts av samlingspartiet, kristdemokraterna och till och med av sannfinländarna.

Svenska folkpartiet

1. Sfp har inget program för församlingsvalet.
2. Sfp driver inga frågor i församlingsvalet.
3. Det varierar från kommun till kommun.

Samlingspartiet

1. Ja visst, vårt program kan hittas på sidan www.kuunteleekokirkko.fi/?page_id=144.
2. Kyrkan finns till för oss alla! Församlingen är ett samfund genom vilket vi kan känna och visa kärlek till våra medmänniskor. Det är första gången ungdomar i 16–18 års ålder för rösta i församlingsvalet. Samlingspartiet följer med stort intresse med hur ungdomarna kommer att besvara utmaningen.
3. Ja, det gör det i alla församlingar där vi har egna vallistor – samlingspartiets kandidatlistor. Men det finns också församlingar där våra kandidater finns på gemensamma listor. På sådana listor framkommer det ju inte vilket parti kandidaten representerar.
Sannfinländarna valde att inte besvara enkäten.
Marina Wiik



Korsnäs kyrka.

TJÄNSTER. Kyrkoherdetjänsten i Korsnäs församling har inte inom utsatt tid fått någon sökande. Kaplanstjänsten i Karleby fick en sökande från Kemi. 15.8.2022 kl. 15:24

SYNODALMÖTE. Vad betyder frälsning? Är det någonting som sker efteråt, bortom döden? Eller här och nu? Det ska alla omkring 2 000 präster i den evangelisk-lutherska kyrkan å tjänstens vägnar fundera över inför höstens synodalmöten. 12.8.2022 kl. 09:04
– Det jag gillar med hösten är att vi får en chans till nystart, vi börjar från tomt bord, säger Ann-Britt Bonns.

Skolstart. Ann-Britt Bonns är rektor i Grundskolan Norsen. Hon välkomnar ett nytt läsår. 11.8.2022 kl. 19:16
Kokonåsen i Borgå är välbekant för Mats Lindgård. Här sköter han sin kondition.

kyrkoherdar. När Mats Lindgård i tiden besvärade sig över hur domkapitlet placerade präster i förslagsrum inför domprostvalet resulterade det i en period som blev den tuffaste i hans liv. I dag är han en chef som tror på att förankra beslut grundligt innan han genomför något. 3.8.2022 kl. 17:08
Kantors- och prästparet Eeva-Stiina och Paula Lönnemo vill se kyrkan ta ett mera ansvarsfullt grepp om sina skogar.

KYRKANS SKOGAR. Okunnigheten om hur man ekologiskt hållbart sköter skog är stor i kyrkan, anser präst- och kantorsparet Paula och Eeva-Stiina Lönnemo. Därför vill de se mera fredning, och mera av det nya, kontinuerliga skogsbruket. 1.8.2022 kl. 12:53
– Jag har själv varit entusiastisk för skogsbruk utan kalhyggen, säger Carl-Johan Jansson. Men det fungerar inte.

KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11
Sophie Törnqvist från Kerko by i norra Borgå tycker om att vara social och få nya vänner. Domkyrkoförsamlingens läger Pellinge 1 har varit en upplevelse, säger hon.

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00
Rebecka Stråhlman arbetar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan – något årtionde efter konfirmationen.

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34
Ingrid Mutai och Olivia Franck (i telefonskärmen) vill lyfta 
sekundär traumatisering på bordet.

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03
Mao Lindholm fascineras av rövaren på korset bredvid Jesus. – Och Jesus omedelbara löfte åt honom om evigt liv. Det är så hisnande stort att det inte går att fatta.

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13
Katolska Sara Torvalds tycker att ekumenik är lärorikt men att den katolska kyrkan också har varit för en mängd "fördomar och tjafs". Hon är sedan 2021 ordförande för Ekumeniska rådets arbete på svenska i Finland.

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00
Olav Jern anser att både Kyrkostyrelsen och domkapitlen har för stor makt. Men han är å andra sidan nöjd med att kyrkan har en tydlig beslutsstruktur

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00
– Jag tror att om jag var kyrkoherde skulle jag försöka hindra allt utflöde. Jag skulle tänka: jag låter ingen lämna församlingen utan att veta varför, säger Edgar Vickström. Han saknar uttalade mål i kyrkan.

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12
Christina Roberts och Göta Alm-Ellingsworth vill återuppliva traditionen kring åländska Lumparlands brudkrona.

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00
Kyrkpressens enkät bland förtroendevalda i Borgå stift visar att ungefär en tredjedel tycker att kyrkoherden har för stor makt. Det tycker också de erfarna beslutsfattare Kyrkpressen talat med.

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41

I december 
ger kvartetten
som jobbar i församlingen 
i Sibbo julkonserter i Sibbo gamla kyrka.

sibbo. Sibbo svenska församling har fyra manliga medarbetare, och alla är duktiga sångare. De bildar kvartetten Vaneo, och nu övar de inför julkonserter i Sibbo gamla kyrka. 15.11.2023 kl. 16:08
Med sin bok vill Jennifer Granqvist öppna en dialog om religiöst trauma.

RELIGIÖST TRAUMA. Hon har vuxit upp i en religiös miljö, där hon utvecklade en posttraumatisk stress. Men trots att hon försökt har Jennifer Granqvist inte förlorat sin tro. Tvärtom – tron har blivit starkare. 15.11.2023 kl. 15:17
Rolf Steffansson konstaterar att det sker en ekonomisk polarisering mellan församlingarna.

KYRKOMÖTET. Den 6 till 10 november har kyrkomötet sammanstrålat i Åbo. Rolf Steffansson är ett av de ombud som varit på plats under sittande kyrkomötets sista plenum. 10.11.2023 kl. 12:04
Sara Mikander och Catharina Englund framhåller att det inte finns något trauma som är så stort att det inte finns någon hjälp att få. Det finns alltid hjälp.

ANDLIGT VÅLD. Andligt våld förekommer överallt – i parrelationer, i familjer och i församlingar. Då Gud används för att få dig att känna dig mindre, då är det aldrig dig det är fel på. Det konstaterar Sara Mikander och Catharina Englund som leder en grupp för personer som blivit utsatta. 8.11.2023 kl. 13:20
Ärkebiskop Tapio Luoma, biskop Bo-Göran Åstrand och Svenska kyrkans ärkebiskop Martin Modéus diskuterade krig och ekonomi, bland mycket annat.

Stiftsdagarna. Stiftsdagarna i Borgå blev en fest värdig en hundraåring. Men mellan serveringarna, minglet och samvaron dryftades också de tunga frågorna: vad är kyrkans uppgift i en värld präglad av krig, och vad ska vi släppa taget om då pengarna tryter? 8.11.2023 kl. 14:52