Partierna och församlingsvalet

Kyrka. De politiska färgerna syns också i församlingsvalet. Vissa partier har egna valprogram och listor, andra engagerar sig inte alls, visar en snabb enkät. 12.10.2010 kl. 00:00

Kyrkpressen ställde partierna följande frågor:

  1. Har ni ett program för församlingsvalet?
  2. Vilken fråga driver ni särskilt i församlingsvalet?
  3. Framgår det tydligt på församlingsvalets kandidatlistor vilka kandidater som kandiderar för ert parti?

Socialdemokraterna

1. Ja, den hittas på sdp:s webbsidor på adressen www.sdp.fi/seurakuntavaaliohjelma.
2. Det är svårt att lyfta fram en enskild fråga som viktigast. Vi har lyft fram följande teman som centrala: kyrkans värdeuppgift, kärlek till nästan, ömsesidig respekt samt deltagande och påverkan.
3. Vi har rekommenderat lokala aktörer att namnge kandidatlistor så att det framgår att det det är en socialdemokratisk lista och att förse valmaterial med sdp:s logo. I många församlingar finns det redan traditionella namn som valts innan politiska symboler var tillåtna. Dessa namn vill församlingarnas kandidatgrupper inte avstå från. Därför framgår det socialdemokratiska inte på alla listor, men nog på merparten av dem.

De gröna

1. Vi har inte ett egentligt program, men inför valet har vi gjort upp De grönas församlingsvalsteser. Teserna bestämdes av medlemmar i partidelegationen som hör till kyrkan. Teserna finns här: www.vihreat.fi/seurakuntavaaliteesit
2. De gröna vill göra kyrkan till en stark samhällelig aktör. Viktiga teman för oss är likaberättigande, etiskt ansvar också globalt och kyrkans roll i miljöfrågor.
3. De gröna har egna listor i olika församlingar och ofta heter listan Vihreät niityt. På många ställen hittas gröna kandidater på Tulkaa kaikki-rörelsens eller andras listor. Alla gröna kandidater hittas här: www.vihreat.fi/node/5286.

Kristdemokraterna

1. Kristdemokraterna har inte lanserat något särskilt församlingspolitiskt program. Vi anser att det är skäl att hålla isär partipolitiska agendor från ärenden som berör församlingsverksamheten.
2. Som parti driver vi inte någon specifik församlingsvalsfråga. Vi hoppas dock att kyrkan ska sköta sina åtaganden och grundläggande förpliktelser på ett ansvarsfullt sätt, bibeltroget samt förenligt med de Lutherska bekännelseskrifterna. På det politiska planet säger vi däremot ett tydligt nej till en könsneutral äktenskapslagstiftning.
3. Våra partipolitiskt aktiva församlingsvalskandidater ställer i huvudsak upp på andra så kallade gemensamma listor. Således på samma listor som andra församlingsaktiva medlemmar kandiderar. På en del orter, där alla andra partier har gått in för ”partilistor”, kan kristdemokraterna också nominera en egen lista.

Vänsterförbundet

1–2. Vänsterförbudet deltar inte som parti i församlingsvalet och har inget valprogram i valet. Förra våren behandlade partistyrelsen församlingsvalet och uppmanade de medlemmar som är intresserade av att påverka i församlingen att kandidera i valet. Som parti deltar vänsterförbundet inte i församlingsvalet eftersom vi anser att tron är varje medlems personliga sak.
3. Vänsterförbundet uppmuntrade de medlemmar som är intresserade av att påverka i församlingsvalet att leta efter listor i den egna församlingen. Det är kandidaternas egen sak om de vill föra fram sin partibakgrund.

Centern

1. Ja, programmet har gjorts upp av centerns arbetsgrupp för kyrkliga ärenden och godkänts av partistyrelsen. Den finns tillsammans med övrigt valmaterial under namnet ”Kirkko keskellä arkea – kirkkopoliittisia kannanottoja” på våra webbsidor www.keskusta.fi.
2. Allt församlingsarbete är viktigt, men speciellt betydelsefullt är utvecklandet av församlingens ungdoms- och diakoniarbete. Vi tycker det är viktigt att 16-åringar nu får rösta.
3. Vi har enligt Kyrkostyrelsens önskemål rekommenderat egna listor och användning av partiets namn inom ramen för valmansföreningen. Det här önskemålet har ökat användningen av centern-benämningar som namn för kandidatlistor. I församlingsvalet finns ändå en lång tradition av att slopa partibeteckningar eftersom de i början inte var tillåtna i församlingsval. Det här återspeglas fortfarande i praxisen på vissa orter. De slutliga besluten om namnen tas alltid av ortens valmansförening. Namn utöver partibenämningar orsakar ofta förvirring. Till exempel ”Kirkko keskellä arkea”, som centern tidigare rekommenderade och fortfarande allt som oftast använder, har på vissa orter använts av samlingspartiet, kristdemokraterna och till och med av sannfinländarna.

Svenska folkpartiet

1. Sfp har inget program för församlingsvalet.
2. Sfp driver inga frågor i församlingsvalet.
3. Det varierar från kommun till kommun.

Samlingspartiet

1. Ja visst, vårt program kan hittas på sidan www.kuunteleekokirkko.fi/?page_id=144.
2. Kyrkan finns till för oss alla! Församlingen är ett samfund genom vilket vi kan känna och visa kärlek till våra medmänniskor. Det är första gången ungdomar i 16–18 års ålder för rösta i församlingsvalet. Samlingspartiet följer med stort intresse med hur ungdomarna kommer att besvara utmaningen.
3. Ja, det gör det i alla församlingar där vi har egna vallistor – samlingspartiets kandidatlistor. Men det finns också församlingar där våra kandidater finns på gemensamma listor. På sådana listor framkommer det ju inte vilket parti kandidaten representerar.
Sannfinländarna valde att inte besvara enkäten.
Marina Wiik



– Det politiska språket kommer sannolikt att hårdna. Och biskoparna och kyrkans ledning är ängsliga över vad de ska säga för att inte öka splittringen, säger professor Titus Hjelm.

partipolitik. Kristdemokraterna fjärmas mer och mer från folkkyrkan. Kyrkans anställda röstar på De Gröna. Sannfinländarna får inte kyrkfolkets sympatier. Och SFP:s kyrklighet är illa undersökt. Kyrkpressen har tittat på två nya undersökningar om politik och kyrka. 25.9.2023 kl. 17:24
Pauliina Parhiala, verksamhetsledare för Finska Missionssällskapet.

FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPET. Finska Missionssällskapet kämpar med ekonomin och planerar en omstrukturering som kräver omställningsförhandlingar. Hela personalen omfattas. Uppsägningsbehovet uppskattas till högst en tredjedel av personalen. 22.9.2023 kl. 12:21

PSYKISKA PROBLEM. Familjerådgivningscentralerna har sedan 2020 besvarat enkäter om vilka trender som syns i familjerådgivningen. I enkäten 2023 sa 83 procent att klienternas psykiska problem har ökat. 20.9.2023 kl. 17:23
Camilla Svevar lämnar Replot för Vasa, och domkapitlets notarie Linus Stråhlman bekräftar att ingen vikarie hittats än.

Replot. Replotherden Camilla Svevar jobbar nu i Vasa – och domkapitlet har inte hittat någon vikarie. 18.9.2023 kl. 16:13
Församlingsrådets viceordförande Jan-Erik Eklöf är glad över att förlikningsavtalet nåddes.

kyrkoherdeval. Vanda svenska församling och Monica Cleve nådde förlikning om kyrkoherdevalet. Kristian Willis torde installeras som kyrkoherde i Vanda nästa år. 18.9.2023 kl. 15:50
Maria Widén är pensionerad sjukhuspräst och församlingspastor. Hon är uppvuxen i Solf och bor i Mariehamn.

tro. Prästen och själavårdaren Maria Widén lärde sig tidigt att vi är kluvna: vi vill göra gott men gör ändå så mycket ont. Hon kallar de sidor i oss själva som vi gärna vill förneka för ”bräkande får”. Dem får vi lära oss att acceptera och älska, liksom vi måste acceptera att lidande och smärta är en del av vårt liv. – Nåden hjälper oss att bli vän med det vi föraktar. 15.9.2023 kl. 17:00
Ben, Rune (på skärmen) och Johan har hållit kontakt genom livet. Nu förenas de igen i ett gemensamt projekt.

mission. Tre män med ett gemensamt barndomsland och en längtan efter att hjälpa. Det är allt som behövs för att ge ut en ljudversion av Bibeln på ett språk man inte själv behärskar. Ben Fernström, Rune Särs och Johan Lassus har tagit vid där deras föräldrar missionärerna slutade. 14.9.2023 kl. 19:00

kyrkoherdeinstallation. På onsdagskvällen fick Matteus församling i Helsingfors en ny permanent kyrkoherde då Patricia Högnabba välsignades till tjänst. Församlingen har bland annat profilerat sig med ett starkt ungdoms- och musikarbete och det genomsyrade också hela installationsmässan. 13.9.2023 kl. 23:26
Daniel Björk trivs i sin nya församling, men upplever också att jobbet kräver mer än tidigare.

PEDERSÖRE. Oberoende av om Daniel Björk jobbar i Petrus eller Pedersöre är ett uppdrag exakt det samma – att kämpa mot byråkratin. 13.9.2023 kl. 19:00
Merete Mazzarella skule gärna ha en upplevelse av att fyllas av Guds närvaro.

tro. Merete Mazzarella kan inte säga om tron på Gud ”fungerar”, men hon vet att hon har glädje av den. – Jag tycker att tro är det enda som kan hjälpa mot en känsla av skuld. 13.9.2023 kl. 10:00
Niklas Wallis, Sebastian Widjeskog och Ville Kavilo är teologer och företagscoachar.

FÖRETAGSAMHET. Tre präster och teologer jobbar med bas i Kronoby med att coacha företagare. Ganska lite behöver översättas från ”kristendomska” till vardagsspråk, säger de. Att vara företagare handlar om livets grundfrågor. Om allmänmänskliga saker som också Jesus har talat om. 12.9.2023 kl. 13:25

teve. En av dem talar i tungor, en vill vara talesperson för sexuella minoriteter och en har studerat karismatiska rörelsers destruktivitet. En rykande färsk serie om Borgå stifts biskopar har premiär idag. 11.9.2023 kl. 18:00
Kyrkoherde Kristian Willis hoppas att det snart ska finnas en engelskspråkig pastor i Vanda svenska.

VANDA SVENSKA FÖRSAMLING. Snart kan det finnas en engelskspråkig pastor i Vanda svenska församling. Engelskspråkiga tjänster i svenska församlingar hör till ovanligheterna. 8.9.2023 kl. 10:19
Hintikka konstaterade att vi i sommar har brutit tystnaden kring rasismen.

BISKOPSMÖTET. – Saker som vi har tigit om i kyrkan är vanligtvis de samma som vi har tigit om i det finländska samhället. Så är det att vara folkkyrka, sa biskopen i Esbo stift Kaisamari Hintikka i sitt tal vid biskopsmötets öppnande i Kyrkslätt idag. 5.9.2023 kl. 14:30

Kolumn. I år firar diakonin i Tyskland 175-årsjubileum. Startpunkten för diakonin var Johann Hinrich Wicherns tal vid Evangeliska kyrkans kongress den 22 september 1848. Han förespråkade ett nätverk av ”kärlek som räddar”. Den moderna diakonin föddes 1.9.2023 kl. 13:56

Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59
Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00