"Made in the Middle East"

Ledare. Samtidigt med de israelisk-palestinska fredssamtalen pågår en betydligt mindre påpassad överläggning, nämligen den romersk-katolska kyrkans specialsynod om de kristnas situation i Mellanöstern som Kyrkpressen rapporterade om förra veckan. 14.10.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Vid första anblicken tycks de politiska fredssamtalen och det som sker i Vatikanen inte ha direkta kopplingar. Vid en närmare granskning är de intimt sammantvinnade, så som det mesta i den här regionen.

Därför är det rentav skamligt att se hur västvärlden ofta glömmer eller ignorerar den trängda kristna minoriteten i regionen där Jesus från Nasaret en gång inledde det som blev en ny världsreligion. Det sker tyvärr ibland även i uttalat kristna kretsar. Som en arabkristen vän torrt konstaterade är kristendomen ”Made in the Middle East”. Ändå har mer än en av dem, som har rötter i tusenåriga kyrkor fått frågan: ”Genom vilken organisation har du blivit kristen då?”

Okunnigheten är den stora boven i dramat. Okunnighet som i dag resulterar i passivitet från världssamfundets sida, när kristnas grundläggande mänskliga rättigheter på olika håll i regionen inskränks.

Stämpeln ”religion” är den andra boven. Det är paradoxalt att det västerländska post-kristna samhället så ofta löser sitt eget traumatiska förhållande till religiöst kopplade problem med att två sina händer. I vissa fall är det ju fullt möjligt att kliniskt snitta ut det som kan betraktas som rent ekonomiska eller politiska frågeställningar. Men i andra fall, och inte minst i Mellanöstern, är religionen en faktor som det inte går att kringgå. Taktiken från väst har varit att rikta energin på det som känns ofarligare, att lämna religiösa trassligheter åt religiösa aktörer.

Det här är problematiskt och ödesdigert för de människor som i verkligheten kommer i kläm. Trakasserade utelämnas åt sitt öde, och trakasserare får fortsätta med världssamfundets goda minne – och det leder till en avsaknad av religionsfrihet som i slutändan drabbar alla, såväl muslimer som kristna. Det är därför NGO:s som arbetar mot religionsförtryck på olika nivåer, ofta i sekretess på grund av säkerhetsriskerna, har en så viktig uppgift. De har fått axla rollen som samvete för stora, tröga organisationer som inte får religionsbiten att sitta rätt.

Men också bland de kristna förekommer det svek av religiösa skäl. I det hårddragna teologiska scenariot om det förlovade landet och kristen eskatologi blir kombinationen ”kristen palestinier” något som försvårar när man vill köra enkel matematik när det gäller att räkna vänner och fiender.

Även här blir resultatet tyvärr ofta tystnad. Det som inte passar in förtigs, eller i enstaka sorgliga fall rentav ifrågasätts. National Geographics journalist Don Belt konstaterar att de drygt 190 000 kristna araber som bor i Israel och på de palestinska områdena lever ”i ett syrefattigt rum mellan traumatiserade israeliska judar och traumatiserade palestinska muslimer, de senare med militanta kopplingar till regionala islamister som ibland attackerar de arabkristna.”En lokal arabkristen beskriver träffande: Vi är fullständigt övermannade och omgivna av arga röster.

Ironiskt nog var det korstågen som inledde de arabkristnas kräftgång i Levanten, det geografiska område som i dag omfattar Syrien, Libanon, Jordanien, Israel och de palestinska områdena. Kejsar Konstantin stadfäste provinsen som helig mark på 300-talet, och ännu efter den muslimska erövringen 638 var regionens invånare, från Syrien ända till Egypten, huvudsakligen kristna och klostren och kyrkorna otaliga. Under 1900-talet sjönk de kristnas andel av befolkningen från 25 procent till ungefär åtta.

I vår tid bokstavligen töms regionen på kristna, som väljer att börja om någon annanstans.

”De arabkristna är medlarna, den levande länken mellan ett kristet väst och den arabisk-muslimska världen”, konstaterar munken Paolo Dall’Oglio som modererar interreligiös dialog i klostret Deir Mar Musa i Syrien.

Den dagen de försvinner ur sitt eget sammanhang är den totala polariseringen i väst-oriental, kristen-muslim ett oåterkalleligt faktum.
Det förorsakar ännu en svår balansrubbning i världspolitik, världsekonomi och världsfred.

May Wikström



Kari Mäkinen, Emma Audas, Göran Stenlund och Jan-Erik Andelin analyserar biskop Björn Vikströms arv.

biskop. På söndag lägger Björn Vikström ner sin biskopsstav. Vi frågade fyra personer hurudan biskop han varit. 23.8.2019 kl. 11:50

nytt från domkapitlet. Kyrkoherdejobbet i Jakobstad blir ledigt när Bo-Göran Åstrand tar över biskopsposten. I Sibbo finns en ledig kaplanstjänst. Stina Lindgård, kyrkoherde i Agricola svenska, blir nytt prästombud för Borgå stift i kyrkomötet. Domkapitlet har även utsett medlemmar till organisationskommisionerna för de nya sammanslagna församlingarna i Kronoby och Pedersöre. 23.8.2019 kl. 11:45
Pernilla Sundell har aldrig känt av sin cancer eller mått dåligt av den. Hon har bara känt trötthet av behandlingen.

kampen mot cancer. För tre år sedan drabbades Pernilla Sundell av malignt melanom. Trots det upplever hon att hon nu lever mera det liv hon vill leva än vad hon gjorde tidigare. Hon vaknar vanligtvis med ett leende. 22.8.2019 kl. 17:32

ylivieska. Kyrkostyrelsen har fastställt Ylivieskas kyrkoråds beslut om att bygga ny kyrka efter omröstning. 21.8.2019 kl. 13:42

församlingsfusioner. Kyrkostyrelsen har gett grönt ljus för församlingsfusionerna i Kronoby och Pedersöre. 21.8.2019 kl. 12:27
Det finns idag över 3 000 emojier. Kyrkans kampanj vill komplettera utbudet med en symbol som förmedlar "Jag förlåter dig".

förlåtelse. Vår digitala kommunikation kryddas med bilder och symboler som förmedlar känslor och kompletterar de skrivna orden. Det finns idag över 3 000 sådana emojier. Ändå finns det i utbudet av symboler ingen som betyder ”Jag förlåter dig”. Det vill kyrkan råda bot på. 19.8.2019 kl. 11:18
Kyrkpressen och Fontana Media har haft sina utrymmen på sjunde våningen på Sandvikskajen 13 i Helsingfors.

Flytt. Kirkkopalvelut sålde huset – det innebär flytt för Kyrkpressen och Fontana Media senast i januari 2020. 13.8.2019 kl. 11:57
Karolin Wargh tycker det känns mäktigt att spela orgel.

Utmärkelse. Karolin Wargh, kantor i Solfs församling, är årets kantor. – Det känns helt otroligt och väldigt roligt. Jag hoppas att jag genom den här utmärkelsen kan föra fram hur viktigt det är med orgelpedagogik, säger hon. 8.8.2019 kl. 16:23
Trots att gruppen samlas i kyrkhemmet i Malax är det en öppen grupp där alla slags synsätt och åskådningar ryms med. Till exempel är en av medlemmarna präst medan en annan nyligen har skrivit ut sig ur kyrkan. Från vänster till höger syns Joakim Snickars, Mats Bergvik, Hillevi Lasén och Kristian Norrback.

på djupet. Var tredje vecka träffas en diskussionsgrupp som behandlar teologi, filosofi och psykolog i Malax. Gruppen kallar sig Amici in spiritu och fungerar som en motkraft till samtidens ofta ytliga och aggressiva diskussionsklimat. 29.7.2019 kl. 10:00
– Det är fortfarande min grundtanke att förvandla orden till gärningar, att det inte bara ska se bra ut på ytan.

gemenskap. Hanna Mithiku vill att kyrkan ska leva som den lär och att förkunnelsen om alla människors lika värde ska synas i församlingsarbetet. Det har fått henne att ställa upp som förtroendevald, och i dag är hon ordförande för gemensamma kyrkofullmäktige i Helsingfors. 25.7.2019 kl. 08:30
–  Skuld och skam är frågor som kommer upp hela tiden. Inför livets största vändpunkter formas frågorna i våra innersta djup, säger Barbro Eriksson.

sjukhuspräst. I det kyliga, kliniska kaos som sjukhus och sjukdom kan innebära finns det personer som bygger altaren och andas empati. 25.7.2019 kl. 08:30
Kyrkan möter människor i livets höjdpunkter och dalar. Ofta är mötet gott, men ibland blir det en besvikelse.

förrättningssamtal. ”Nästan terapeutiskt” och ”rutinmässigt” är ord människor använder för att beskriva samtalet med prästen inför sin bröllopsdag, sitt barns dop eller en anhörigs jordfästning. De flesta har positiva erfarenheter, men hos några har mötet lämnat en besk eftersmak. 24.7.2019 kl. 10:57
Maria Åkerblom gjorde redan som ung sensation som sömnpredikant. Oravais teaters version av Under liten himmel inleds med den första dramatiska predikan från sjuksängen.

teater. På Kyroboas möter vi en predikant som är osympatisk redan från början. Under liten himmel är en obehaglig berättelse om maktmissbruk och svårigheten att säga ifrån. 11.7.2019 kl. 14:55

ledarskap. Teemu Laajasalo leder ett brokigt stift där församlingarna trots sina skillnader ställer samma fråga: Hur kan vi tala om evangeliet så att det blir relevant för människor i dag? 11.7.2019 kl. 00:01

sorg. Jan-Erik Nyman hade varit präst i ett år när han förrättade sin första jordfästning. Det svåraste som präst har varit att möta den sorg som kommer oväntat – och att inte gömma sig bakom yrkesrollen när sorgen kommer nära. 27.6.2019 kl. 10:20

Helsingforsförsamlingarna var snabbt ute med sin röstningsprocent – som sjönk.

FÖRSAMLINGSVALET. Den nedåtgående trenden för röstningsprocenten i församlingsvalet fortsätter. Enligt de första siffrorna dagen efter valet använde bara var åttonde församlingsmedlem sin röst. Den preliminära röstningsprocenten är 12,7 procent. 21.11.2022 kl. 00:01
Sonja Djupsjöbacka (till vänster) och Cecilia Åminne är lärare och röstmagneter. De vill jobba för en välkomnande församling och ökad delaktighet för medlemmarna.

FÖRSAMLINGSVAL. En välrepresenterad grupp bland dem som fått mycket röster i församlingsvalet på svenska är lärare. En av dem är Cecilia Åminne i Jakobstad. En pedagogisk blick på kyrkans röstningssystem lämnar en del övrigt att önska; framöver skulle hon gärna se direktval av kyrkomötesombud och biskopar. – Det är jätteskumt att säga att alla är lika värda, men sedan får alla inte rösta. 20.11.2022 kl. 22:39
Stabil röstning i Pedersöre, men långt ifrån kyrkoherdevalet 2021

FÖRSAMLINGSVALET. Församlingen var en av de få i Finland som höjde röstningsprocenten sedan församlingsvalet 2018. 20.11.2022 kl. 22:20
Anna Simonsen röstade i Borgå. – Om jag inte röstar så är det andra som bestämmer i kyrkan

FÖRSAMLINGSVALET. Församlingsvalet är på gång under dagen. Röstningslokalerna stänger klockan 20. I Borgå röstade Anna Simonsen, 56, som medlem i kyrkan för första gången i livet. Med sin röst ville hon motverka den skeva representationen i kyrkan. 20.11.2022 kl. 13:48
Rose-Maj Friman har varit chef för sjukhussjälavården i Vasa.

KYRKOHERDETJÄNST. Kyrkoherdetjänsten i Korsnäs församling har nu fått en sökande: pastor Rose-Maj Friman, som är chef för sjukhussjälavården i Vasa. 18.11.2022 kl. 13:40