Krigsmyten

Ledare. Det finns en självnärande myt om kriget mellan vetenskap och tro. I grund och botten göds den av kontrahenterna själva, helt enkelt därför att de behöver den. Och fundamentalister – vad det nu sen avses beteckna – finns det i bägge skyttegravarna. 7.10.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Det här är en slutsats av de samtal och inlägg som hölls på synodalmötet i Karleby häromveckan. För Borgå stifts del kom samlingen att handla mycket om (den eventuella) spänningen mellan tro och vetenskap, inte minst tack vare gästen Anders Piltz, dominikanpater, emeritusprofessor i latin och en respekterad röst i rikssvensk existentiell debatt.

I bagaget hade deltagarna synodalavhandlingen Jag tror? Gudstro på 2010-talet, en gemensam utgåva för alla stift. För en av de skarpaste analyserna i antologin står Aku Visala, gästforskare vid institutet för kognitiv och evolutionär antropologi vid universitetet i Oxford. Han ger en skiss över nyateismen i den form som bland annat britten Richard Dawkins står för. Visala menar att nyateismens framgångskoncept bygger på en retorik som får folk att känna att någon äntligen säger det man själv alltid har tyckt.
”Nyateisterna anser att många innerst inne är ateister, men att de inte vågar bekänna det för att de är rädda för att mötas av fördomar eller för att de är inkapabla att själva uttrycka sin hållning teoretiskt”, skriver Visala.
Det är de här åhörarna, som nyateismen betecknar som ”skåpateister” som är föremål för den militanta ateismens mission. Målet är också klart definierat. Religionen ska ut från det offentliga rummet.
För att det hela ska fungera effektivt behövs det ett krig, en front och ett slagfält. Ett vitt och ett svart. Ett rätt och ett fel. Så uppkommer myten om motsättningen mellan vetenskap och tro. Och här får de troende se sig i spegeln, för det gäller att välja sina strider.

Till svartvitt seende hör också att räta ut historiens kurvor enligt behov. John Polkinghorne, anglikansk präst och professor i matematisk fysik i Cambridge, har karaktäriserat föreställningen om att tro och vetenskap lever i krig som ett demoniserande och en förenkling.
Galileo Galilei är visserligen det kanske sorgligaste exemplet på krocken mellan kyrka och vetenskap, men i hans fall handlade det också om mänskligt begär och maktkamp. Parallell med hans historia som ett offer i inkvisitionens händer löper också berättelsen om en judisk-kristen världsåskådning som genom att skilja mellan det skapade och Skaparen både öppnat för och uppmuntrat analytiska observationer av naturen och dess lagar. När Charles Darwin i mitten av 1800-talet lade fram sin evolutionsteori ledde det inte enbart till motstånd utan även till en rad hänförda predikningar över Skaparens sinnrikhet, påpekade Anders Piltz i ett av sina anföranden i Karleby.

Naturligtvis kan även vetenskapen ha fel. Att omkullkasta gamla teorier, skärpa dem eller ersätta dem, hör ju till det som driver den vetenskapliga utvecklingen framåt.
Men när trons barn med stor energi går in för att motbevisa vedertagna och rationellt välgrundade teorier om jordens ålder och arternas uppkomst märker de kanske inte att de ibland överger det som verkligen är deras egen spelhalva. Dessutom finns det en risk att man i stället för att visa på Guds storhet, tvärtom reducerar Gud.

Stefan Djupsjöbacka konstaterade på synodalmötet att försöken att fylla ut kunskapsluckorna i skeendet kring livets uppkomst med faktorn ”Gud” också kan resultera i att Gudsfaktorn förpassas till sophögen när vetenskapen tar nya kliv framåt. Gud är större än luckorna i konstverket. Gud är själva konstnären. 
Tapio Luoma, kontraktsprost och kyrkoherde i Seinäjoki sekonderar i synodalavhandlingen med koncentratet: Kyrkans grundläggande uppgift är inte att undra över om Gud finns eller inte. Kyrkans grundläggande uppgift föds ur övertygelsen om att Gud finns.
Till ekvationen hör nämligen att medan slaget pågår sker det saker i skuggan som är betydligt allvarligare. När kampen väl är över och alla livets gåtor är lösta (vem vann?) kan det väl hända att den verkliga uppgiften för länge sedan har runnit en ur händerna.

Vid sidan om det hela står de tvehågsna, tvivlande, sökande, frågande och längtande och undrar: Vad är meningen med livet? Finns det något att tro på?
Så där som vi alla gör. Därför att vi är människor.

Vad svarar vi dem? En präst som hunnit se det mesta konstaterade: Jag brukar ibland säga ”Det som håller för gamla att dö på, håller också för unga att leva på”.
Svaret hör hemma i en annan dimension – men en som fördenskull varken är mindre verklig eller viktig.

May Wikström



Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00
Leif Erikson har som pensionär forskat i Luthers viktigaste skrifter. Det har resulterat i boken ”Tron är en levande och djärv förtröstan på Guds nåd” som kom ut i höst.

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00
Det finns många olika sätt att missionera.

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07
Patrick Wingren,Tove Wingren och Rickard Slotte under en konsert i Nagu kyrka i höstas.

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18
Gustav Björkstrand har nästan alltid ett skrivprojekt på gång.

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00
Pedersöre församlings medlemmar får rösta i kyrkoherdeval igen.

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

BROTTSMISSTANKE. Polisen har inte funnit några orsaker att misstänka brott i Vasaförsamlingarna. Det visar förutredningen som nu är klar. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. Ungdomens Kyrkodagar är ett ungdomsparlament inom Borgå stift. Besluten från UK 2023 kan du läsa genom att klicka här. 30.11.-0001 kl. 00:00
Det är svårast att vara kristen i Nordkorea, Somalia, Jemen, Eritrea och Libyen.

FÖRFÖLJELSE. Kristna förföljs i 76 olika länder i värden, och i elva av dem utsätts de för extrem förföljelse. 360 miljoner kristna, det vill säga var sjunde kristen, upplever förföljelse. En av fem förföljs i Afrika och två av fem i Asien. 20.1.2023 kl. 10:35
Palestinafödda Sally Azar vigs till präst för lutherska kyrkan i Jordanien och Israel. 

jordanien. "Det känns fint och unikt att få assistera vid vigningen då kyrkorna i Mellanöstern får sin första präst som är kvinna." Det säger biskop Jari Jolkkonen. 18.1.2023 kl. 15:30
Just nu verkar Johannes församling huvudsakligen i Johanneskyrkan, som i framtiden blir väldigt dyr.

SPARMÅL. Johannes församling måste spara. Igår kväll hamnade de lokaler församlingen ska använda i framtiden på det nya församlingsrådets bord. – Nu är allt helt öppet, säger kyrkoherden. 17.1.2023 kl. 16:30

Biskop Bo-Göran Åstrand överräcker den finska delegationens gåva till påven Franciskus.

PÅVEN FRANCISKUS. Idag på S:t Henriks minnesdag träffade biskop Bo-Göran Åstrand påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. I delegationen som träffade påven ingick också biskop Raimo Goyarrola från katolska kyrkan och metropolit Arseni från ortodoxa kyrkan. 19.1.2024 kl. 15:34
Kristna i norra och centrala Nigeria lever under extrem  förföljelse.

FÖRFÖLJELSE. Fyra av fem fall där kristna dödats för sin tros skull under fjolåret har skett i Nigeria. Sahelområdet söder om Sahara hör till de områden i världen där det är svårast att leva som kristen. 17.1.2024 kl. 09:39
Johan Kanckos hälsades välkommen till församlingen med en applåd.

kyrkoherdeinstallation. På söndag var det fest i Solf då församlingens nya herde Johan Kanckos installerades i tjänst. Det blev en späckad dag som utöver högmässa också bjöd på många goda tal och inte minst en välsmakande laxsoppa. 14.1.2024 kl. 14:54

NYTT ÅR. Glöm nyårslöftena. Kör i stället med nyårsönskningar och pyttesmå nyårsplaner. Vad skulle du behöva för att älska dig själv, dina medmänniskor och Gud lite mer under det år som kommer? 12.1.2024 kl. 10:35
Amanda Jansson fick sitt stora genombrott när hon spelade huvudrollen i SVT-dramat Tunna blå linjen. Långt över 2 miljoner personer har sett första avsnittet.

film. Amanda Jansson blev känd för stora de massorna som den kristna polisen Sara i den svenska succéserien Tunna blå linjen. Nu är hon aktuell med huvudrollen i filmatiseringen av Stormskärs Maja. 10.1.2024 kl. 17:11