Släktdetektiverna

Ledare. En sen septemberdag stod författaren och journalisten Alex Hailey på den plats där hans förfader gambiern Kunta Kinte anlände som en fjättrad slav till Maryland exakt 200 år tidigare. Hailey lär själv ska ha sagt att det var hans livs största ögonblick. 30.9.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Den Pulizerbelönade boken Roots, Rötter: En amerikansk familjs släkthistoria kom ut i mitten av 70-talet och översattes så småningom till 37 språk. Hailey var den som gav släktforskningen dess starka metafor. Men det är fler än han som har sökt och söker sina rötter. Få känner våra kyrkböcker så väl som släktforskarna. Antagligen sitter det en eller ett par på något pastorskansli också just nu.

Men några rotlösa sökare behöver det nödvändigtvis inte handla om.

Svensken Lennart Börnfors har i ett trettiotal djupintervjuer försökt ta reda på vad som driver släktforskarna ur sociologiskt perspektiv. De har gett honom svar som handlar om allt från att vara samlare och detektiver till känslan av att känna att man hör samman med det förflutna och att få något att bli komplett.
Släktforskarna sysslar alltså med något djupt exi-stentiellt. De behöver inte söka sina rötter för trygghetens skull, men stunden när de kan koppla samman förfäder och efterkommande får enligt Börnfors lätt ett ”drag av odödlighet”.

Samma drag går igen i en amerikansk undersökning av Elizabeth Yakels (Seeking information, seeking connections, seeking meaning:2004). Hennes djupintervjuer visar att det första sökandet – att hitta specifika förfäder och släktingar – ofta leder till ett fördjupat och oändligt sökande, som också har drag av att hitta en större mening och sammanhang där man själv ingår. Det handlar om att skapa en berättelse, släktens berättelse, som också är ens egen.

Det här märks tydligt bland ättlingarna till dem som i tiderna lämnade Finland för en start i Det nya landet.  Amerikasläktingar som tillbringar somrarna med att söka upp och hälsa på finländska släktingar i tredje eller fjärde led sysslar egentligen med att fylla i luckorna i en berättelse som kom bort. De spårar upp bitar till den förståelse som trots allt har inverkat på dem som personer – eftersom den utgjorde bottnen för världsbilden hos deras förfäder, vilka överförde dess anda till sina barn i den nya världen trots att de yttre ramarna var borta.
Det föder behovet av att återse. Ofta vill släktforskarna också dokumentera det de hittat, för att kunna föra vidare kunskapen till kommande generationer.

Det är svårt att uppskatta antalet släktforskare i Finland, men intresset är stort och enligt eldsjälarna själva växande. Genealogiska samfundet har cirka 6 000 betalande medlemmar. Samfundets diskussionsforum har cirka 60 000 unika användare varje månad. Det är skäl att spränga eventuella fördomar om asociala arkivnissar. Forskandet leder tvärtom både till sociala kontakter, resor och ett brett nätverkande över åldersgränserna. Internet har öppnat helt nya möjligheter för utbyte av information.
På finlandssvenskt håll har amatörer och semiprofessionella släktforskare gjort stora insatser. På The Finlander Forum, administrerat av vandabon Hasse Nygård finns i dags dato över 7000 poster enbart på tråden ”genealogi” medan tråden för personefterlysningar har över 9000 poster. Forumet är en länk mellan emigrantättlingar i USA och släkten hemma i Finland. Det är en tjänst som förenar släktdetektiver världen över. I Österbotten har K-G Olins forskande resulterat i flera böcker och ett författarskap på heltid. Långa namnlistor över emigranter är kanske de allra mest tummade passagerna i hans verk.

I vårt samhällstempo har metodiskt och långsamt arbete sällan den uppskattning det förtjänar. Släktforskarna är inte en udda subkultur från dammiga skrymslen. Som en av dem uttrycker det: De sitter med digikamera i ena handen och datorn och iPaden i den andra.
De är värda att uppmärksammas som viktiga bärare av vår historia, över tid och rum.

May Wikström



Marléne Långnabba ger personlig vård.

ÄLDREVÅRD. Döden är en del av livet, i synnerhet för vårdarna inom äldrevården. De vill avdramatisera döden som inget man behöver vara rädd för. – Döden kan många gånger vara fin, säger Gerd Björklund. 5.5.2023 kl. 08:19

STÖDPERSONER FÖR DÖENDE. – Jag brukar dela med mig av mitt eget motto ”Ta av dig skorna för platsen där du står är helig”, säger sjukhusprästen Anne Mäkelä, som arbetar vid sjukhus och vårdhem i Forssa och Loimaa i sydvästra Finland. 5.5.2023 kl. 19:40
Rune Lindblom bor i Vasa, men är född i Pojo och uppvuxen i Karis.

PRÄSTSKJORTA. Rune Lindblom har upplevt en del obekväma situationer i prästskjorta, både i Jerusalem och här hemma. Och konfirmander har inte varit övertygade om att han är präst över huvudtaget. 5.5.2023 kl. 10:00
Enkäten kan besvaras under tiden 2.5-23.5.

ENKÄT. Biskop Bo-Göran Åstrand har tillsatt en arbetsgrupp för att ta fram en strategi för Borgå stift. Arbetsgruppen har utarbetat en enkät som man kan besvara under tre veckors tid. 3.5.2023 kl. 11:54
Rök och sot finns överallt – men inget värdefullt har skadats.

BRAND. Vi är tacksamma att branden stannade på sakristians sida, kyrksalen i Pernå kyrka är ju ovärderlig, säger Stina Lindgård, kyrkoherde i Agricola svenska församling. 2.5.2023 kl. 14:12
Nina Åström har uppträtt i ett trettiotal länder. Just nu är hon aktuell med boken "Måltider i öknen – Picnic in the Desert".

musiker. Nina Åström har uppträtt för miljonpublik, men också i fängelser i Ukraina och Ryssland. Hon går dit hennes kall för henne. 2.5.2023 kl. 11:32
Missionen har provisoriska arrangemang på domkapitlet 2023.

mission. Domkapitlet i Borgå har inte anställt någon ny stiftssekreterare för internationellt arbete och mission. Biskop Bo-Göran Åstrand vill vänta på domkapitlets nya strategi som kommer om ett år. 28.4.2023 kl. 13:00
Starka SFP-kommuner i Österbotten naggas av unga som röstar KD

politik. Bibelförankrad konservatism betraktade man på SFP:s partikansli som ”gubbarnas” världssyn. Men riksdagsvalet visade partisekreterare Fredrik Guseff på någonting annat. Unga laestadianer i Österbotten är nu en politisk faktor som utmanar SFP – via Kristdemokraterna. 1.5.2023 kl. 19:00
Camilla Svevar är kyrkoherde i Replots församling och Johan Kanckos är tf. kaplan i Esbo svenska församling.

kyrkoherdeval. Domkapitlet har konstaterat att både Camilla Svevar och Johan Kanckos är behöriga för tjänsten. Domkapitlet placerar Camilla Svevar i första förslagsrum. 28.4.2023 kl. 10:10
Sonja Jakobsson jobbar som studentpräst vid Helsingfors universitet, Hanken och Arcada.

KOLUM. I mitt arbete som studentpräst träffar jag unga studerande som söker sig till mig för samtal. Deras värld har mörknat så mycket att de har klivit över den tämligen höga tröskeln att söka hjälp hos en präst. 24.4.2023 kl. 08:00

biskopar. Den finländska teologen Jaakko Rusama har valts till biskop för den lutherska kyrkan i Storbritannien. 26.4.2023 kl. 15:02
Jomala församling är en av de församlingar som fick understöd.

UNDERSTÖD. Kyrkostyrelsens plenum har beviljat församlingarna understöd för sammanlagt 7,38 miljoner euro ur den statliga finansieringen för skötseln av församlingarnas kulturarv. 25.4.2023 kl. 11:01
Förlåtelse är något du överräcker för en gåva som inte kräver något i gengäld.

FÖRLÅTELSE. Vad händer när någon behandlar dig fel? Du känner dig arg, sårad, ledsen och övergiven. Du vill ha rättvisa, och du vill att någon betalar. Men om rättvisan inte kommer – vad gör du då? Du förlåter. Sjuttio gånger sju gånger gör du det – och då sjunker inte bara ditt blodtryck utan du bygger också din karaktär. 20.4.2023 kl. 10:18
– Jag satt nästan mer utanför dörren än inne i klassrummet. Nu sitter min lärare i församlingsrådet med mig.

Personligt. Staffan ”pastorn” Björklund, stuvare och skogshuggare, har aldrig brytt sig om människors titlar. – Jag brukar alltid säga att alla som kliver över tröskeln till Herrens hus är likvärdiga. 20.4.2023 kl. 18:00
Tanja von Knorring i Tammerfors församling väntade i 40 år med att komma ut som kvinna.

TRANSKÖNADE. Som studerande klädde sig Tanja von Knorring första gången som kvinna 1984. I slutna sällskap och på klubbar i den tidens Helsingfors var hon kvinna om natten – och man och chef vid Luftfartsverket om dagen. Nu som 60-plus är hon kvinna helt och hållet. Bönen och tron har stött henne på vägen dit. 19.4.2023 kl. 21:41

Lars Lundsten är docent och förtroendevald i Johannes församling.

Kolumn. Då jag skriver dessa ord är det några dagar kvar tills valet till kyrkomöte. Då du läser dessa ord är valet över och vi har fått en ny samling människor som får fatta beslut om kyrkans framtid. 19.2.2024 kl. 08:00
Mia Anderssén-Löf omvald; Torsten Sandell ny i kyrkomötet

KYRKOMÖTET. Mia Anderssén-Löf och Torsten Sandell blir prästombud i det nya kyrkomötet. De försvunna präströsterna från Åland dök upp under veckoslutet efter att ha varit borta i posten. 19.2.2024 kl. 11:56
Sven Grankulla är ordförande
för den arbetsgrupp som utrett framtidsalternativen
för de laestadianska bönehusföreningarna inom LFF.

Nattvard. Den möjlighet kyrkolagen ger att fira nattvard utanför kyrkorummet kan minskalaestadianernas behov att bilda egna församlingar. 16.2.2024 kl. 12:41
Tre av fyra lekmannaombud är nya: Martina Harms-Aalto, Anita Ismark och Olof Widén

KYRKOMÖTET. Tre av fyra lekmannaombud från Borgå stift är nya i kyrkomötet. Präströster efter tisdagens kyrkomötesval är borta – i posten – och valnämnden fick avbryta rösträkningen. 14.2.2024 kl. 18:44

KYRKOMÖTET. Expresspost från Åland var inte tillräckligt för att trygga valprocessen. De 22 röster som är borta avgör vem som blir prästombud i kyrkomötet. 15.2.2024 kl. 12:41