Föräldar kräver rapport över ungdomsarbetet

Kyrka. Ett antal föräldrar kritiserar i en anonym insändare i Österbottens Tidning ungdomsarbetet och skriftskolan i Karleby svenska och ger församlingen två veckor tid att förklara sina mål och metoder. 21.9.2010 kl. 00:00

Johan Sandberg

Bryter Karleby svenska församling mot de regler som stiftet ställt för konfirmandarbetet? Kritikerna säger att församlingen inte följer kyrkans läroplan för konfirmandarbete.

I skrivelsen, som också gått till församlingsrådet och domkapitlet, säger föräldrarna bland annat att deras barn skräms upp med påståenden som att umgås med icke-troende leder till förtappelse och att bara anställda och inte lekmän borde få ta sig an ungdomarna.

Vem som sagt vad och när säger föräldrarna inte. Lokaltidningen har inte heller hittat konkreta fall i sitt uppföljande reportage.
Församlingens förtoendevalda saknar också kunskap om vad som hänt.

– Tråkigt att det gått så här. Om jag som förälder hade något att klaga på när det gäller mina barns skriftskola skulle jag först personligen kontakta de vuxna som har ansvar för verksamheten, säger Åsa Tylli som är vice ordförande i församlingsrådet.

Hon tycker att offentligheten är fel väg att gå då det gäller att ifrågasätta eller framföra kritik. I skrivelsen finns inte heller några konkreta saker att ta fasta på och församlingen har ingen chans att bemöta vad föräldrar diskuterat sinsemellan.

– Vi har enhälligt godkänt skriftskolans reglemente och det följer naturligtvis kyrkans godkända läroplan. I läroplanen stipuleras inte att man ska använda en viss bok förutom Bibeln och Katekesen, säger hon.

Råa skämt

Johan Kortell är ordförande i församlingens direktion för kristen fostran. Direktionen har diskuterat skriftskolans upplägg och medlemmarna har haft olika syn på vad som ska prioriteras.

– Det som sägs i skrivelsen är nog en överraskning, säger han men vill inte spekulera desto mer.

Kortell frågar sig vad föräldrarna riktigt avser med att outbildade lekmän inte skulle få ha med ungdomarna att göra. Han har svårt att tro att kritiken skulle gälla hjälpledarna, sådana finns i de flesta församlingar och är sedan tiotals år en etablerad del av alla skriftskolor.

Nästa hjälpledarkurs börjar i oktober och efter första året kan ungdomarna hjälpa till på barnläger.

– Det är viktigt att hjälpledarna åldersmässigt inte står för nära konfirmanderna.

Församlingen använder sig också av andra frivilliga och Kortell säger att kritikerna kanske avser metoden med ”medvandrare” som Karleby svenska församling är mera ensam om.

Efter skriftskolan  vill man inte lämna ungdomarna vind för våg.  Så man har ett frivilligt medvandrarpar som håller en samling en gång i månaden i privata hem där de som gått skriftskolan kan träffa kompisar från lägret och diskutera hur man kommer vidare i sin tro.

– De här medvandrarna presenteras på föräldrakvällen under skriftskolan, de berättar om vad de gör och ger sina kontaktuppgifter.
Kortell tror att en orsak kan hittas i själva ungdomskulturen.

– Ungdomar kör med ganska råa skämt i dag, säger han. Inte heller alla fromma ungdomar är prydliga i käften.

Att det inte gått att få fram konkreta exempel på missförhållanden betyder inte att allt är som det ska, menar Elisabeth Andersson, gymnasielärare och ersättare i direktionen.

– Det skiner igenom i skrivelsen att det är mycket upprörda föräldrar, inte kan man bara slå bort kritiken, säger hon.

Hon säger att man också tidigare diskuterat hur sådana ungdomar som är ovana med församlingen kan uppleva den inre kretsen som påträngande när den berättar om sin tro.

– När den inre kretsen håller sina bönestunder är det många som känner sig utanför. Församlingens ska vara till för alla och inte bara de ”tillräckligt religiösa”, säger Andersson.

Läs mera i Kyrkpressen 38/2010.

Rolf af Hällström



NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

HBTQ. Metodistkyrkan har tagit ett världsomspännande beslut om att montera ner sin praxis om att homosexualitet "inte är förenlig med kristen lära". Men kyrkan sprack på kuppen. 2.5.2024 kl. 22:32

INVANDRARARBETE. Församlingscentret vid Lundagatan i Borgå har i åtta år varit centrum och träffpunkt för utlänningar och invandrare i Borgå med Fredscaféet. Eld­själen i arbetet är Domkyrkoförsamlingens kaplan Hanna Eisentraut-Söderström. 29.4.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Domkapitlet fattade beslutet vid sitt möte idag. När församlingsrådet i början av april skulle välja mellan Pia Kummel-Myrskog och församlingens tf kyrkoherde Ronny Thylin föll rösterna jämnt. Därför blev det domkapitlet som fattade beslutet. 29.4.2024 kl. 13:16

profilen. Stiftets yngsta präst – det kan Wilhelmina Oldmark titulera sig. – Jag känner allt större visshet om att det jag gör är viktigt. 29.4.2024 kl. 08:00

Helsingfors. Nu döps fler barn i Helsingfors, liksom tonåringar som döps i samband med skriftskolan. 24.4.2024 kl. 17:16