Välsignade barn

Ledare. I början av sommaren sågs knipan med dödsförakt vandra ner med sina nykläckta dunungar till vattnet. Det har hänt att fåglarna marscherat tvärs igenom gatukorsningar och trafiklarm. 12.8.2010 kl. 00:00

Wilfred Hildonen

Nu i slutet av sommaren gör en rad människoungar samma erövring av världen. 57 683 förstaklassare går i dagarna till sitt livs första riktiga skoldag, 29 332 pojkar och 28 351 flickor.De är runt en och tjugo långa, och många har trafiktränat ett par veckor innan starten. Ändå kan de inte på långt när ses som trafiksäkra, särskilt inte med allt pirr i magen. På ryggen hänger högst troligt en ny skolväska med väl utvalda skoltillbehör, och i dagens Finland oftast en mobiltelefon. Den kommer under skolårets gång att utgöra den förlängda navelsträngen till heltidsarbetande föräldrar som plockar upp sitt barn på eftis långt in på mörka eftermiddagen.

Vid vägkanten står föräldrarna kvar med hjärtat i halsgropen, och alla tänker de samma sak: ”De är ju så små!”, följt av sucken: ”Hur kunde det gå så här snabbt?”.

Allt fler församlingar ordnar välsignelse för förstaklassarna inför skolstarten. Det är en viktig signal om att församlingen vill gå med sina medlemmar, stora och små, i livets viktigaste skeden. Det är att visa respekt för det som är ”på riktigt” – barnets förväntan inför att äntligen bli stor, föräldrarnas bävan inför detsamma.Det är också ett välkommet utslag för att församlingen faktiskt är en del av sitt närsamhälle. En inbjudan från lokalförsamlingen om välsignelse av förstaklassaren berör mångfalt mer än ett upprop från riksplan om att delta i en temavecka av vilket slag som helst. Akten vid altarrundeln deklarerar att det är våra ungar det gäller, och att vår gemenskap vill dem vårt allra bästa och Guds beskydd.

Trutarna tog kanske merparten av knipans ungar. För drygt hundra år sedan skördade sjukdomar, fattigdom och elände människobarnens liv. Ännu vid förra sekelskiftet dog ungefär vart femte barn under sitt första levnadsår. I de hårt arbetande jordbrukssamhällena dog spädbarnen när mödrarna återvände till åkrarna snabbt efter förlossningen och inte kunde amma. I sydöstra Finland gav sig mammorna iväg till S:t Petersburg för att förtjäna – med samma dystra resultat, när smutsiga dihorn och mjölkblandningar togs i bruk som surrogat.

I dag hänger barnets överlevnadschanser inte samman med den vårdande förälderns kön eller förmågan att amma. Barndödligheten i Finland är världens lägsta, spädbarnsdödligheten ligger under fyra promille. Den förväntade livstiden för flickorna på skolvägen är 81 år, och för pojkar 73 år.

Men frånvaron av föräldrar eller vuxna är fortsättningsvis en livsfara för ett litet barn. I dag är farorna nya. Sjukdom som förut tog sig uttryck i prickar och fläckar slår nuförtiden klorna i själar och i sociala gemenskaper med mental ohälsa och grym utstötning som följd. Vargarna går på gatorna och säljer syntetiska droger och fentanylplåster.

Våra kullar krymper. När fågelarter är hotade slår naturvårdarna larm och man upprättar skyddsprogram. Vem blåser i visselpipan för människan? Och vilka ramar skapar vi för att våra barn ska må bra? Ifjol begick sexton barn och lika många nyblivna 18-åringar självmord. I den lovprisade finländska grundskolan går de barn som enligt WHO är de nästmest självmordsbenägna i hela världen.

Oavsett all annan nyhetsprioritering den här veckan kommer nyheten nummer ett i förstaklassarnas hem vara svaret på frågan: ”Hur gick det i dag?”. Det har barnen faktiskt all rätt att kräva av oss.

För föräldrar, beslutsfattare och kyrka gäller det att hålla detta i minnet, under alla de vardagar som kommer. Att agera och prioritera som om det fortfarande var viktigt.

Var välsignade!

May Wikström



Vid sidan av musik är navigation och båtliv ett stort intresse för Yngve Svarvar. Han har också byggt några småbåtar.

kvevlax. Över 30 år undervisade han i musik i grundskolan. Men också efter pensioneringen är musiken ett heltidsjobb för Yngve Svarvar. Hans engagemang som kör- och orkesterledare ser inte till församlingsgränser 30.9.2020 kl. 12:40
Mari Valjakka har återvänt till hemtrakterna i Ivalo.

samiska. Mari Valjakka gläds över att som samepräst kunna bidra till att de samiska språken går vidare till en ny generation – något som inte var självklart när hon själv växte upp. 21.9.2020 kl. 13:16
Biskop Bo-Göran Åstrand och Johan Bärlund, professor i nordisk rätt, kommenterar HFD:s beslut för Kyrkpressen.

äktenskapssyn. I dag kom beslutet från Högsta förvaltningsdomstolen – Uleåborgs domkapitel hade rätt att utfärda en varning till präst som vigt ett samkönat par. Rättsväsendet griper inte in för att hjälpa kyrkan fatta beslut om äktenskapssynen – men kyrkan måste enligt biskop Bo-Göran Åstrand bestämma sig snart. 18.9.2020 kl. 16:15

Borgå stift. Se alla nyheter från domkapitlet i Borgå inne i artikeln. 18.9.2020 kl. 12:25
I skogen hittar Nina Lindfors tröst och frid.

diakoni. I många år kunde Nina Lindfors andas ut bara om veckosluten – då kom ingen post, och hon slapp högarna av obetalda räkningar och indrivningsbrev. Utan stöd från församlingens diakoniarbetare Taina Sandberg hade hon inte orkat. De brukar mötas på Ninas favoritplats: i skogen. 17.9.2020 kl. 15:20
Finland har handlat proaktivt, och det är bra, säger Peter Strang, professor i palliativ medicin vid Karolinska institutet.

coronaepidemin. Peter Strangs forskning visar att covid-19-döden var svårast för de unga och starka. Han ger Finland goda poäng för proaktivt handlande då coronaepidemin bröt ut. 16.9.2020 kl. 15:45
Ulrika Hansson är redaktör på Kyrkpressen. Jaktlaget är hennes första bok.

romandebut. En måsinvasion, civil olydnad och lojalitet. Förankrad i hembygdens landskap ställer Ulrika Hanssons debutroman frågan: Vad får man vara tacksam för? 16.9.2020 kl. 18:30
Katarina Gäddnäs har varit präst i två år. 
– Men jag började läsa teologi genast efter gymnasiet med inriktning på att bli sjukhuspräst.

döden. Förr höll man nästan alltid en visning av en död anhörig före begravningen. 15.9.2020 kl. 20:12
Helene Liljeström tycker att citatet vid domkyrkan
är väldigt väl valt. På svenska lyder motsvarande bibelställe: ”Jag skall ge er en framtid och ett hopp.”

hopp. Det är okej att vi oroar oss, men Gud har lovat oss ett hopp och en framtid. De orden tröstar Helene Liljeström som tar över som kyrkoherde i Matteus församling en höst när det är svårt att planera för framtiden. 16.9.2020 kl. 00:01
Johan Westerlund är kyrkoherde i Johannes församling. Hans favoritplats i stan: olika kaféer runt järnvägsstationen.

Kyrkflytt. "Om vi inte kan fira gudstjänst, lovsjunga, lyssna och be, så upphör vi att existera som församling." 16.9.2020 kl. 00:01

mathjälp. Helsingfors-hjälpen avslutades för att behoven inte längre ser likadana ut som i våras. Men församlingarna erbjuder fortfarande mathjälp och samtalsstöd, och dörrarna till de gemensamma måltiderna har öppnats på nytt. 16.9.2020 kl. 00:01
Mikaela Björklund har några veckors erfarenhet av stadsdirektörsjobbet. Men i tolv år har arbetet för Närpes tagit upp mycket av hennes tid.

Närpes. Mikaela Björklund är färsk stadsdirektör i Närpes. Bakom sig har hon många år av engagemang i lokalsamhället, med början från när hon var tonåring i församlingen. Tron är grunden hon står på – den gör det naturligt att vilja vara med och bygga samhället för medmänniskorna. 17.9.2020 kl. 10:30
Den kyrkliga samfälligheten i Borgå, där den svenskspråkiga sidan är i ständig minoritet, visar inga tecken på att vilja restaurera det svenska församlingshemmet, som är fuktskadat och saknar varmvatten.

Borgå. Tålamodet tryter i Borgå. – Det är kanske dags att hyra lokal i stället för det fuktskadade svenska församlingshemmet, säger kyrkoherde och domprost Mats Lindgård. 11.9.2020 kl. 10:06
Tre sägs upp i Kronoby församling, meddelar kyrkoherde Anders Store idag.

kronoby. Samarbetsförhandlingarna i Kronoby församling har avslutats. En kantor, en kanslist och en församlingsmästare sägs upp. 10.9.2020 kl. 15:46
I maj 2017 såg det ut så här när  finlandssvenska ekumeniska kyrkodagar och finska kyrkodagar ordnades i Åbo – då som en del i firandet av reformationens märkesår.

Kyrkodagar. De finlandssvenska kyrkodagarna i Mariehamn får en annorlunda och mer lokal prägel. Arrangörerna tycker ändå det är viktigt att samlas även under rådande omständigheter. 9.9.2020 kl. 14:04

Tetiana och Oleksandr Pokas leder den ukrainska
församingsgemenskapen i Munsala.

Ukraina. Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han. 6.4.2023 kl. 15:33
Kyrkoherde Mats Björklund tycker det är viktigt att en utredning görs så man vet vilka alternativ man har.

STRUKTUR. En utredning av församlingsstrukturen i Korsholm inleds i vår. – För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras, säger Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling. 5.4.2023 kl. 16:18

Åland. I Getakören är den yngsta sångaren fem år och de äldsta pensionärer, huvudsaken är att ha roligt – och kören dirigeras av rullstolsbrukaren Miina Fagerlund som dirigerar med ansiktet när armarna inte orkar. ”Graven är tom!” ska de sjunga triumferande i påsk. 5.4.2023 kl. 14:15
Påskens ord har en intressant historia där folklig och religiös tradition går hand i hand.

ORD. Räck upp handen den som vet varifrån dymmelonsdagen fått sitt namn! Och visste du att memman kanske också propsar på att vara lite religiös om man tittar långt tillbaka i tiden? Ifall du aldrig fått koll på när påsken infaller: Skyll på de tidiga kristna! 5.4.2023 kl. 11:54

KOLUM. Biskopens påskhälsning är en inbjudan att vandra vägen tillsammans och med Gud. 8.4.2023 kl. 08:00