Ska kyrkan avstå från vigselrätten?

Ledare. Jämställdhet mellan olika samlevnadsformer kan skapas bara genom att en könsneutral äktenskapslag skrivs in i nästa regeringsprogram. 5.8.2010 kl. 00:00

Jan Lindström

Kyrkan som är störst i branschen vigselförrättare har knappt kommit igång med diskussionen hur den ska ställa sig till partnerskapet. Dess biskopar har dock på teologiska grunder kommit fram till att äktenskapet är och ska vara något som ingås mellan man och kvinna.

Det är fart under galoscherna. Redan år 2012 ska gaypar och lebiska par kunna vigas till man och hustru i kyrkan?
Man behöver inte vara biskop eller riksdagsman för att inse att den ekvationen inte går ihop. Den är mera ett uttryck för den finländska politiska elitens syn där det alltid finns en och bara en lösning på varje politiskt problem.

Så biskop Eero Huovinen
och riksdagsman Bjarne Kallis problematiserar ekvationen med att på var sitt håll föreslå att kyrkan avsäger sig vigselrätten. Det ger proportion åt frågan. Är det fråga om att åtgärda diskriminering eller ge den finländska folkkyrkan en spark där bak?
Det är inte så många år sedan riksdagen införde ordningen med partnerskap. Par av olika kön ingår äktenskap och par av samma kön ingår partnerskap.

I dag sägs det att partnerskapslagen är diskriminerande för att den inte ger samma rättigheter som äktenskapslagen. Varför då inte ändra på partnerskapslagens bestämmelser om adoption och sociala förmåner och se till att de inte är diskriminerande? Det skulle bland annat ge kyrkan tid att tänka över sin position.
Det här är omöjligt, säger kritikerna. Tolkningsföreträdet i diskrimineringsfrågor tillkommer dem som känner sig diskriminerade. Det ligger i tiden. En inställning som dessvärre låter som om det bara är minoriteter som kan kräva rättigheter.

Biskop Björn Vikström
hör till dem som tar illa vid sig till att kyrkans nuvarande inställning har diskriminerande drag. Men han ställer försiktigt frågan om att ifall regnbågsfolket har rätt i att samlevnadsformerna är legio, varför ska de då nödvändigtvis pressas in i den heteronormativa mall som gällt under årtusenden?
Det finns alltid fler sätt lösa ett problem. De svenska och norska kyrkorna har valt var sin  väg – låt vara att samhället gjort det möjligt genom att skriva lagen på olika sätt.
Frankrike har valt en annorlunda lösningsmodell. Där är det ett anmälningsärende att meddela vem som är ens närstående, alltså den som exempelvis står som arvinge. Ingen vigsel här, staten ska inte behöva ställa upp med festivitas. Att en sådan ”lättrelation” ter sig lockande också för heterosexuella samboende par är en annan sak.

Bland de politiska partierna är det de gröna som starkast gått in för det samkönade äktenskapet. De gröna har sedan flera år tillbaka ett partiprogram som går ut på att marginalisera (den lutherska) kyrkan från dess samhällsposition. När beslutet togs meddelade förra ordföranden Tarja Cronberg att hon inte kommer att driva den saken. Nu är tiden en annan.

Sen finns det också finansministeriets perspektiv. Med en könsneutral äktenskapslag ska alla vigslar ske i magistraten. Det rimmar illa med det gällande effektivitetsprogram som minskar på personalen hos alla myndigheter. Varför ta över en verksamhet som i dagens läge rätt långt betalar sig själv?

Men i Huovinens
och Kallis utspel kan man också läsa in en väckande spark mot den egna folkkyrkan.   
När kyrkan gjordes till begravningsmyndighet år 2004 beaktade riksdagen alla religionsfrihetens regler. Kyrkan kan och får fungera som samhällelig aktör.
Vad kyrkan inte behöver göra är att lägga sig som en dörrmatta och bara ta emot när det gäller relationen till samhället. Också personerna bakom sajten eroakirkosta.fi räknar med en kyrktillhörighet på över 60 procent ännu långt in på 2020-talet.
Det går bra att fungera som en helt normal förhandlingspartner. Till och med att ställa villkor. Kyrkan kan ta emot samhällsuppdrag och avstå från dem men inte glömma att man i första hand är ett religiöst samfund.
Rolf af Hällström



Nekrolog. "Redan under studietiden, men framför allt i samband med studentrevolten 1968, kom han till insikt om att teologin måste anpassas till det omgivande samhället. Frälsningen ska gälla hela människan och inte bara själen." 19.12.2022 kl. 14:26

UTNÄMNING. Biskopen har den 15 december utnämnt kaplanen i Närpes församling Ann-Mari Audas-Willman och sakkunnige för arbetet bland finländare utomlands och kyrkans turistarbete vid Kyrkostyrelsen Bror Träskbacka till prostar. 15.12.2022 kl. 14:13
Till vänster: Johan Klingenberg. FOTO: PRIVAT. Till höger: Familjen Klingenberg på Bergö sommaren 1958, Johan är pojken till vänster. Bilden hämtad ur Anna-Lisa Klingenbergs bok "Mogna i sol och regn".

BERGÖ. När tillvaron var tuffare och jularna enklare … Johan Klingenberg delar med sig av minnen från 1950- och 60-talets Bergö. 7.12.2022 kl. 09:54
Erika Boijes doktorsavhandling blir klar om ungefär två år.

Zacharias Topelius. – Topelius tro förändrades med tiden, så som jag tror att den gör för de flesta. Det säger doktoranden i kyrkohistoria Erika Boije. 8.12.2022 kl. 13:15
Biskop Bo-Göran Åstrand och hushållsrådgivare Toni Rautakoski i provköket.

BORGÅ STIFT. En morotsbakelse med vit choklad och tranbär – biskop Bo-Göran Åstrand vispade till Borgå stiftsjubileumsbakverk. 30.11.-0001 kl. 00:00
En bok som berättar om det riktigt vanliga församlingslivet i Borgå stift – det skulle Robert Lemberg helst vilja göra.

BORGÅ STIFT. En bok som berättar om livet i Borgå stift, sitter Robert Lemberg och skulle vilja göra. Inte en historik med anledning av 100-årsjubileet, utan en fin, snygg och angelägen jubileumsbok. Kanske med bilder du har hemma. 8.12.2022 kl. 19:00
Alice Ahlfors, sopran, sjunger i mitten av fotot, klädd i blå tröja.

MAMMAKÖR. ”Nattmörkret sänker sig i våran stad, i alla fönster glimmar bågarna på rad”, sjunger mammakören Änglaklang i Grankulla. Snart har de sin första egna julkonsert. 8.12.2022 kl. 11:27
Sameprästen Mari Valjakka koordinerar kyrkans försoningsprocess i Sápmi.

samer. Kyrkan startar i snabb takt en försoningsprocess med samerna. Biskopsmötet startade projektet i dag. Sameprästen Mari Valjakka som själv är skoltsame ska koordinera arbetet. 7.12.2022 kl. 13:39
Mikael Hulten bor i Helsingfors och pendlar till jobbet i Kyrkslätt. Därhemma kläddes julgranen redan till lillajul.

TVÄRVÄNDNING. I över tio år gjorde Mikael Hulten karriär i Försvarsmakten. Sedan kom en livskris och en tvärvändning. Idag är han församlingspastor i Kyrkslätt. Det han väntar på mest i jul är julottan. 7.12.2022 kl. 08:46

SJÄLVSTÄNDIGHET. Jari Jolkkonen talade på självständighetsdagens ekumeniska festgudstjänst i Helsingfors domkyrka. Jari Jolkkonen är biskop i Kuopio stift. 6.12.2022 kl. 13:00
Edith Kortekangas och Elias Ahlskog stortrivs på jobbet.

Helsingfors. Under hösten har Petrus församling haft två ungdomsdiakoner på projektanställning. Här delar de sina tankar kring hur kyrkan möter ungdomar och vad den kunde göra annorlunda. 9.12.2022 kl. 10:18
 – Som kristen och artist på julen får jag sjunga om något viktigt för mig, säger Elna Romberg.

musik. Soulpop-artisten och låtskrivaren Elna Romberg är aktuell med ny musik. – Den handlar om att bryta ner de murar av rädsla och sår som man kanske byggt upp och går omkring och bär på. 5.12.2022 kl. 19:30
Rune Lindblom är kaplan i Korsholms svenska församling
och gillar att fira jul långt in i januari.

Kolumn. "Jag tror att vi blir lite fattigare på något viktigt när vi tappar bort advent ur kalendern och firar jul i stället." 23.11.2022 kl. 16:21
Johanna Granlund är församlingssekreterare i Bergö och Petalax församlingar.

Kolumn. "Jag hoppas vi blir mindre attraktiva för marknadskrafterna, friare, snällare mot planeten, kanske rent av givmildare mot dem som har mindre än oss?" 23.11.2022 kl. 09:16

FÖRSAMLINGSVALET. Kyrkpressen har sammanställt de invalda i stiftets 45 församlingar. Med finns också några församlingar som har verksamhet på svenska i andra stift. Välj i listan den region du vill se! 25.11.2022 kl. 11:07

Carola Juselis vet vad det är att mista ett barn man aldrig riktigt hunnit lära känna.

sorg. Då Carola Juselius förlorade sitt barn blev hon så arg på Gud att hon skrev ut sig ur kyrkan. Sen saknade hon julmusiken och skrev in sig igen. Hon är en kvinna med temperament som vill finnas till för andra, särskilt för dem som inte kunnat prata om barnen de mist. 23.12.2023 kl. 19:00

pris. John Vikström tilldelas Svenska Akademiens Finlandspris för år 2023. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 21.12.2023 kl. 19:01
Under namnet Mindyjoysbokhylla inspirerar Mindy till läsning på Instagram och Facebook.

litteratur. Till hög, till låg, till rik, till arm – det finns en läsupplevelse för varje julfirare. Bookstagrammaren Mindy Svenlin (@mindyjoysbokhylla) ger förslag på lämplig litteratur utgående från olika situationer. 21.12.2023 kl. 17:21
Intervju med Kateryna Dunjak utanför Kiev i december 2019. Här besöker Dunjak döttrarnas grav. Anna-Lena Laurén till vänster.

RAPPORTERA FRÅN UKRAINA. Ukraina har offrat mycket, men landet måste offra ännu mer, säger Anna-Lena Laurén, som tvingats lämna Ryssland och nu rapporterar från Ukraina. Hon ser mörker och uppgivenhet under sina reportageresor, men också hopp och glädje. Och vad gör människor när de inget kan göra? De ber. 21.12.2023 kl. 13:26
Några av Mark Levengoods livs mest meningsfulla jular var när han arbetade på långvården med gamla människor.

jul. Mark Levengood bär på en längtan om någon som bär en när man inte själv orkar. – Det finns ögonblick där jag uppfattar julen som ett mirakel. 23.12.2023 kl. 18:58