Alla i nätet

Ledare. Första juli blev Finland först i världen med att göra rätten till bredband lagstadgad. Internationella bloggare jublar. 15.7.2010 kl. 00:00

Jan Lindström

”Finland is such a happy country for Internet users” skriver en av dem som hyllar vårt lyckliga land och dess lika lyckliga nätanvändare.

Om resten av världens befolkning fick bestämma följer en rad andra länder efter. I BBC:s gallup i våras svarade fyra av fem tillfrågade att tillgången till Internet är en grundläggande rättighet.

Den nya lagen ger alla rätt till en uppkoppling på minst en megabit per sekund till en fast bostad eller ett kontor. Tanken är att en snabb förbindelse är lika viktig för medborgarna som post eller telefon. Det är ett viktigt beslut för glesbygdsområdena och för att trygga jämlika kommunikationstjänster i hela Finland. Det hjälper också de runt 4 000 invånare som fortfarande saknar möjligheter till bredband. Så snabbt det gick. Minns ni hur det började? På bred front slog Internet igenom först 1996. Idén att kommunicera snabbmeddelanden över nätet med ljud och bild gjorde entré med programmet ICQ så sent som i mitten av 90-talet. En snabb bläddring i KP:s egna tidningslägg visar att ännu år 2000 hade långt ifrån alla annonsörer och organisationer någon www.I en intervju i Sveriges Radio 2009 fick Bengt Olsen, en av dem som jobbade med Internets föregångare i USA år 1969, frågan hur Internets 80-årsdag kommer att se ut. ”Jag tror att alla över fem, sex år gamla, i alla jordens länder, kommer att använda Internet. Vi kommer att springa över generationer av långsam, klassisk utbildning eftersom vi kommer att ha den bästa läraren.”Minns ni våra rädslor och farhågor för tio år sedan? Har de besannats? Hann vi med vårt nya medium?

Ja och nej. Det finns fasansfulla exempel på missbruk av mediet. Barn och Internetanvändning är till exempel en diskussion vi aldrig slipper. Det är samma gränsdragning och ansvar som föräldrar, fostrare och samhälle tillsammans måste möta. Att använda Internet kräver liksom allt annat ett etiskt reflekterande. Ett sådant tar spjärn mot värderingar, som det gäller att göra klart för sig att man har – om man har. Arbetet att föra värderingar man tror på och som gynnar mänskligt liv vidare kallas i sin tur fostran. Den sker i ett nätverk med betydligt äldre kopplingar än Internets.

Barn lär sig inte mobba för att det finns virtuella sociala medier. Vet man att det är fel att mobba på skolgården, vet man också att det är fel att göra det via Facebook. Omvänt: den som vill skada andra, är kapabel att vålla lidande också utan uppkoppling till nätet.

Trots att det förekommer skadliga fenomen har vi lärt oss behärska mediet så till den grad att det nu uppfattas som en medborgerlig rättighet att ha det snabbt tillgängligt. Så blev något nytt och främmande en vardaglig självklarhet. Det visar också på människans förmåga att lära sig, socialiseras in i nya mönster.

Jag stänger fönstret med lagen i FINLEX, statens författningsdata. I elektronisk form ger den webbplatsen mig och fem miljoner andra finländare tillgång till tusentals texter om våra medborgerliga rättigheter och skyldigheter.

Och på Facebook gör min ex-kollega, datakillen Lefteris tummen upp för BBC-klippet om bredbandsnyheten. Han bor på ett område utanför Nicosia där det ännu inte finns möjlighet till bredbandsuppkoppling.

Världen vidgas för våra ögon hela tiden, men den har ingen egen vilja. Världen blir vad vi gör den till, brukas till vad vi väljer att bruka den till på basis av våra etiska riktlinjer för mänsklig samvaro.

Både online och IRL.*

* In Real Life, nätslang för ”på riktigt” i motsats till virtuellt

May Wikström



Så här såg det ut när festdeltagarna stimmade utanför kyrkan ifjol.

KÖKAR. Sommarens Franciskusfest på Kökar är här snabbare än du tror – med föda för både kropp och själ. 12.3.2024 kl. 11:46
Stora skepp vänder långsamt, sägs det. Men i kyrkomötet sägs det vara bråttom.

KYRKOMÖTET. Senast den 12 maj ska sjökaptenen, medieföretagaren, kommunalrådet och koranforskaren lägga axeln till och börja jobba för det nya kyrko­mötet. Vi har talat med de fyra nyvalda ombuden från Borgå stift. 4.3.2024 kl. 16:23
Emma Klingenbergs dröm är att berätta, sjunga – och kanske lära något vidare till andra också så småningom.

PERSONEN. Emma Klingenberg är aktuell med musikalen och monologen Katrina. – Min yrkesidentitet handlar mycket om kärleken till hantverket, berättelserna – och kärleken till sången. 5.3.2024 kl. 19:01
Hans Snellman hör till tyngre namn inom fridsföreningarna som tar avstånd från LFF-separatism.

laestadianer. Rapporten som skissar på att de laestadianska fridsföreningarna skulle ta ett större avstånd till folkkyrkan får intern kritik inom rörelsen. Kyrko- och SFP-politikern Hans Snellman tar till pennan i Kyrkpressen 1.3.2024 kl. 13:37

debatt. Läs insändaren i sin helhet här. 1.3.2024 kl. 14:06

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar firar påsk – med liten tonvikt på den kristna delen av traditionen. Det tar 7–8 minuter att besvara frågorna. Svara gärna! 1.3.2024 kl. 11:09
Ett stenkast från tågstationen i Åbo driver ett gäng birgittinsystrar ett gästhem.

klosterliv. Om man älskar något måste man offra något. Så är det för alla, oberoende av om det är sin frihet, sin familj eller sin Gud man älskar. Det här säger birgittinnunnan och abbedissan syster Dia i Åbo. 20.2.2024 kl. 16:43
”Om palestinierna kan hata oss så, är det deras sak att bygga upp förtroendet på nytt”.

ISRAEL-PALESTINA. Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre. 19.2.2024 kl. 13:29
Mohammed Nasser i Borgå ska aldrig ge upp sitt blåa palestinska flyktingspass.

ISRAEL-PALESTINA. Mohammed från Nasaret går här fram. Själv är han inte född i Jesus barndoms stad, utan i en före detta fransk armébarack i Syrien. Sedan över 30 år bor han i Borgå. Men sitt blåa palestinska flyktingpass ska han aldrig ge upp. 19.2.2024 kl. 13:55
Att vara ung har varit en del av Eva Kelas identitet.

UTSEENDE. Eva Kela blev förskräckt när hon plötsligt såg sig bli en ”medelålders tant” och gjorde ett tv-program om det som hon aldrig trodde skulle drabba henne själv. 19.2.2024 kl. 16:41
Lars Lundsten är docent och förtroendevald i Johannes församling.

Kolumn. Då jag skriver dessa ord är det några dagar kvar tills valet till kyrkomöte. Då du läser dessa ord är valet över och vi har fått en ny samling människor som får fatta beslut om kyrkans framtid. 19.2.2024 kl. 08:00
Mia Anderssén-Löf omvald; Torsten Sandell ny i kyrkomötet

KYRKOMÖTET. Mia Anderssén-Löf och Torsten Sandell blir prästombud i det nya kyrkomötet. De försvunna präströsterna från Åland dök upp under veckoslutet efter att ha varit borta i posten. 19.2.2024 kl. 11:56
Sven Grankulla är ordförande
för den arbetsgrupp som utrett framtidsalternativen
för de laestadianska bönehusföreningarna inom LFF.

Nattvard. Den möjlighet kyrkolagen ger att fira nattvard utanför kyrkorummet kan minskalaestadianernas behov att bilda egna församlingar. 16.2.2024 kl. 12:41
Tre av fyra lekmannaombud är nya: Martina Harms-Aalto, Anita Ismark och Olof Widén

KYRKOMÖTET. Tre av fyra lekmannaombud från Borgå stift är nya i kyrkomötet. Präströster efter tisdagens kyrkomötesval är borta – i posten – och valnämnden fick avbryta rösträkningen. 14.2.2024 kl. 18:44

KYRKOMÖTET. Expresspost från Åland var inte tillräckligt för att trygga valprocessen. De 22 röster som är borta avgör vem som blir prästombud i kyrkomötet. 15.2.2024 kl. 12:41

– En annan kyrkas präster skaper en bild av vår kyrka, klagar ärkebiskop Tapio Luoma.

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00
Stiftsfullmäktige var oenigt om personval från de olika "partierna"

STIFTSFULLMÄKTIGE. Anita Ismark fortsätter leda stiftsfullmäktige. Missnöje med att den konservativare kandidatlistan blev illa representerad i personvalen. 30.5.2024 kl. 18:45
Anna Finell har deltagit i Kyrkans Ungdoms sommarläger cirka 35 gånger.

SOMMARLÄGER. – Arrangörerna får akta sig, för jag tror det kommer mer folk i år än ifjol då de som avvaktade får höra att lägret funkar bra i Nykarleby också, tror Anna Finell. 29.5.2024 kl. 20:04

sverige. I Arjeplog i Norrbotten i Sverige har det varit tradition att hålla högstadiets avslutning i kyrkan. Under pandemin föll den traditionen bort och skolan började fira avslutning i klassrummet i stället. 29.5.2024 kl. 19:38

Kolumn. Jag stiger ut genom den lilla dörröppningen på båten, sätter min fot på bryggan. Den gungar i de skvalpande vågorna, träet knarrar. Vidare, upp mot ön. Solen gassar, den säregna doften av träd blandat med grus möter mig. 29.5.2024 kl. 20:25