Alla i nätet

Ledare. Första juli blev Finland först i världen med att göra rätten till bredband lagstadgad. Internationella bloggare jublar. 15.7.2010 kl. 00:00

Jan Lindström

”Finland is such a happy country for Internet users” skriver en av dem som hyllar vårt lyckliga land och dess lika lyckliga nätanvändare.

Om resten av världens befolkning fick bestämma följer en rad andra länder efter. I BBC:s gallup i våras svarade fyra av fem tillfrågade att tillgången till Internet är en grundläggande rättighet.

Den nya lagen ger alla rätt till en uppkoppling på minst en megabit per sekund till en fast bostad eller ett kontor. Tanken är att en snabb förbindelse är lika viktig för medborgarna som post eller telefon. Det är ett viktigt beslut för glesbygdsområdena och för att trygga jämlika kommunikationstjänster i hela Finland. Det hjälper också de runt 4 000 invånare som fortfarande saknar möjligheter till bredband. Så snabbt det gick. Minns ni hur det började? På bred front slog Internet igenom först 1996. Idén att kommunicera snabbmeddelanden över nätet med ljud och bild gjorde entré med programmet ICQ så sent som i mitten av 90-talet. En snabb bläddring i KP:s egna tidningslägg visar att ännu år 2000 hade långt ifrån alla annonsörer och organisationer någon www.I en intervju i Sveriges Radio 2009 fick Bengt Olsen, en av dem som jobbade med Internets föregångare i USA år 1969, frågan hur Internets 80-årsdag kommer att se ut. ”Jag tror att alla över fem, sex år gamla, i alla jordens länder, kommer att använda Internet. Vi kommer att springa över generationer av långsam, klassisk utbildning eftersom vi kommer att ha den bästa läraren.”Minns ni våra rädslor och farhågor för tio år sedan? Har de besannats? Hann vi med vårt nya medium?

Ja och nej. Det finns fasansfulla exempel på missbruk av mediet. Barn och Internetanvändning är till exempel en diskussion vi aldrig slipper. Det är samma gränsdragning och ansvar som föräldrar, fostrare och samhälle tillsammans måste möta. Att använda Internet kräver liksom allt annat ett etiskt reflekterande. Ett sådant tar spjärn mot värderingar, som det gäller att göra klart för sig att man har – om man har. Arbetet att föra värderingar man tror på och som gynnar mänskligt liv vidare kallas i sin tur fostran. Den sker i ett nätverk med betydligt äldre kopplingar än Internets.

Barn lär sig inte mobba för att det finns virtuella sociala medier. Vet man att det är fel att mobba på skolgården, vet man också att det är fel att göra det via Facebook. Omvänt: den som vill skada andra, är kapabel att vålla lidande också utan uppkoppling till nätet.

Trots att det förekommer skadliga fenomen har vi lärt oss behärska mediet så till den grad att det nu uppfattas som en medborgerlig rättighet att ha det snabbt tillgängligt. Så blev något nytt och främmande en vardaglig självklarhet. Det visar också på människans förmåga att lära sig, socialiseras in i nya mönster.

Jag stänger fönstret med lagen i FINLEX, statens författningsdata. I elektronisk form ger den webbplatsen mig och fem miljoner andra finländare tillgång till tusentals texter om våra medborgerliga rättigheter och skyldigheter.

Och på Facebook gör min ex-kollega, datakillen Lefteris tummen upp för BBC-klippet om bredbandsnyheten. Han bor på ett område utanför Nicosia där det ännu inte finns möjlighet till bredbandsuppkoppling.

Världen vidgas för våra ögon hela tiden, men den har ingen egen vilja. Världen blir vad vi gör den till, brukas till vad vi väljer att bruka den till på basis av våra etiska riktlinjer för mänsklig samvaro.

Både online och IRL.*

* In Real Life, nätslang för ”på riktigt” i motsats till virtuellt

May Wikström



Samfälligheten i Helsingfors har tappat principen. Den ska vara en stödfunktion till församlingarna, anser Lars-Eric Henricson vid domkapitlet i Borgå.

Helsingfors. Det blir fel när Helsingfors samfällighet fortsätter ha den lägsta kyrkoskatten i landet och samtidigt lägger ett massivt sparprogram på sina församlingar. Det anser lagfarne assessorn Lars-Eric Henricson vid domkapitlet i Borgå stift, som bevakar den svenska minoritetens intressen. 7.3.2022 kl. 10:43
– Ingen annan än jag hade sett den mörkare sidan. Vem skulle tro på mig? Jag började också tvivla på mina egna minnen och mitt eget psyke eftersom ingen annan såg det som hände eller bekräftade det, berättar Fredrika.

NÄRSTÅENDEVÅLD. – Misshandel sker bland höginkomsttagare och låginkomsttagare, bland alla yrkesgrupper, religioner och minoriteter. 4.3.2022 kl. 08:36
Ulrika Mylius utbildar sig inom vården och vill bemöta patienter så som hon själv velat bli bemött.

LEVA. Livet har ljusnat för Ulrika Mylius. Men vägen dit har varit lång och slingrig. Hon berättar om självskadebeteende och självmordsförsök, men också om orubblig vänskap och om hur den där viljan att leva kan återvända. 3.3.2022 kl. 00:00
Antje Jackelén är Svenska kyrkans sjuttionde ärkebiskop, och den första kvinnan.

Svenska kyrkan. Klimatförändringarna kommer att påverka oss alla globalt och de kommer att väcka existentiella frågor. Ska vi då skicka in våra unga i en sådan tid utan att ge dem redskap? Det tycker jag är ett svek, säger Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén. 2.3.2022 kl. 15:43
Tammerfors svenska församling brukar ordna högmässa i Gamla kyrkan i Tammerfors.

domkapitlet. Pastor Dennis Svenfelt avstängs fortsättningsvis från prästämbetet fram till den sista april, beslöt domkapitlet idag. Kyrkoherdetjänsten i Tammerfors ledigförklaras på nytt. 1.3.2022 kl. 16:15
Den som visar sitt motstånd mot kriget i Ukraina i Ryssland anses förråda fosterlandet. Den här bilden är från en demonstration i Jakobstad senaste lördag.

ryssland. – Jag är rädd för min kyrkas säkerhet och ärligt talat är jag trött på att vara rädd för min egen säkerhet. Jag kan inte säga att jag inte är rädd för Putin – han skrämmer ju hela världen. 1.3.2022 kl. 12:06
Kim Rantala har under sin prästkarriär lyssnat på många soldater och krigsveteraner.

krig. – I svåra situationer, när man inte kan se någon framtid, knäpper man sina händer och suckar uppåt även om man inte skulle vara så troende, säger kyrkoherde Kim Rantala, som varit präst inom de fredsbevarande styrkorna i Libanon och Bosnien. 1.3.2022 kl. 08:51
I två veckor hålls ljusen brinnande varje kväll framför ryska ambassaden.

Ukraina. Rabbe Tiainen och Anders Hedman är initiativtagare till en två veckor lång ljusdemonstration framför den ryska ambassaden i Helsingfors. – Ett väsentligt motiv är att vi vill uttrycka sorg över det som sker. 28.2.2022 kl. 19:36
Markus Weckström är militärpastor vid Nylands brigad.

Ukraina. Vid Nylands brigad talar man om Ukrainakriget som alla andra i samhället. När det krisar har militärpastor Markus Weckström en klar grundinställning inför sina "församlingsbor" vid brigaden: ta en sak och en dag i sänder. 25.2.2022 kl. 19:00
Vi ska inte servera lätta lösningar, ändå framhålla tro och hopp, säger Mats Fontell.

ungdomar. Oro och frågor ska bemötas öppet och ärligt, säger ungdomsarbetsledare Mats Fontell. Ungdomar uttryckte stor medkänsla med de krigsdrabbade, under en ungdomssamling i Borgå. 25.2.2022 kl. 11:39
– Vår uppgift som kristna och kyrka är att be för fred och försoning, säger biskop Bo-Göran Åstrand.

Ukraina. När Ukrainakriget bröt ut igår samlades biskoparna snabbt och fattade beslut om att kyrkorna i hela landet samma kväll skulle öppna dörrarna för bön för fred. 25.2.2022 kl. 10:40
Maria Skog med sin dotter  Mila, mamma Olga och pappa Yevhen i Charkiv sommaren 2021.

Ukraina. De första bilderna från Ukrainas näststörsta stad Charkiv som Getty Images och AFP kablat ut visar en stad under attack. I sitt hem i Vasa sitter Maria Skog och oroar sig för sina föräldrars säkerhet. Det är fyrtio kilometer till den ryska gränsen från hennes hemstad. 24.2.2022 kl. 16:35
– Min hjärna var blockerad i natt. Jag kunde inte ta in att kriget har börjat, säger radiovärden Tanja Pintjuk i Kiev.

Ukraina. Tanja Pintjuk är radiopratare på den fristående radiokanalen Radio M i Kiev. På torsdag morgon började en annorlunda tid i Ukraina. Hennes hemland är i krig. 24.2.2022 kl. 13:39
Biskop Bo-Göran Åstrand hoppas att så många som möjligt ska nås av budet att kyrkorna är öppna för bön ikväll.

BÖN. Den lutherska kyrkans biskopar kom i morse överens om att uppmana alla kyrkoherdar att ikväll öppna sina kyrkor för bön för fred med anledning av kriget i Ukraina. 24.2.2022 kl. 09:41
Vänskapen i föreningen går inte att ta miste på.

JÄMSTÄLLDHET. – Våra föreningsmedlemmar har lika stor rätt att vistas överallt som andra människor, säger Muluken Cederborg som jobbar som koordinator för DUV Mellersta Nyland. Föreningen fyller 50 år i år. 1.3.2022 kl. 11:00

En av Claus Terlindens favoritpsalmer: ”Möt mig nu som den jag är.”

TILLGÄNGLIGHET. Då Claus Terlinden säger ”min församling” syftar han på alla människor med intellektuell funktionsnedsättning inom Borgå stift. I den församlingen är tomt prat överflödigt och vänskap avgörande. 29.9.2023 kl. 13:18
Efter många år som skolpräst blev Hanna Similä präst på Helsingfors-Vanda.

FLYGPLATSPRÄST. Flygplatsprästen Hanna Similä arbetar där många människor går genom gaten och porten till någonting nytt. Eller kommer hem igen. 26.10.2023 kl. 19:00
Domkapitlet trummade igenom Annica Smeds som första kvinnan som präst i Karleby.

KVINNA OCH PRÄST. Domkapitlet i Borgå väntade inte på ett utlåtande från församlingen, efter att församlingsrådet bromsade pappret. Rådsmedlemmar i Karleby upplever sig "överkörda" efter domkapitlets resoluta beslut att förordna Annica Smeds. 28.9.2023 kl. 15:05
– Ett av de stora problemen vi har i vår individualistiska kapitalistiska värld är saknaden av just andlig gemenskap, säger David Sandqvist.

teater. Samtalet med David Sandqvist, som har regisserat Ronja Rövardotter på Svenska Teatern, glider in på döden gång på gång. – Jag har alltid varit rädd för döden. 28.9.2023 kl. 14:00
Cecilie Hoxmark räknade alltid med att få barn.

OFRIVILLIG BARNLÖSHET. Norska Cecilie Hoxmark vill bryta tystnaden och tabut kring ofrivillig barnlöshet. Därför grundade hon Prosjekt Åpenhet. – Jag kände sådan skam, som om jag var en felaktig vara, som om min man gjorde fel när han valde mig. Idag är hon femtio. Hon har skapat sig ett liv som inte kretsar kring en kärnfamilj utan är hennes eget bygge. 27.9.2023 kl. 19:56