Alla i nätet

Ledare. Första juli blev Finland först i världen med att göra rätten till bredband lagstadgad. Internationella bloggare jublar. 15.7.2010 kl. 00:00

Jan Lindström

”Finland is such a happy country for Internet users” skriver en av dem som hyllar vårt lyckliga land och dess lika lyckliga nätanvändare.

Om resten av världens befolkning fick bestämma följer en rad andra länder efter. I BBC:s gallup i våras svarade fyra av fem tillfrågade att tillgången till Internet är en grundläggande rättighet.

Den nya lagen ger alla rätt till en uppkoppling på minst en megabit per sekund till en fast bostad eller ett kontor. Tanken är att en snabb förbindelse är lika viktig för medborgarna som post eller telefon. Det är ett viktigt beslut för glesbygdsområdena och för att trygga jämlika kommunikationstjänster i hela Finland. Det hjälper också de runt 4 000 invånare som fortfarande saknar möjligheter till bredband. Så snabbt det gick. Minns ni hur det började? På bred front slog Internet igenom först 1996. Idén att kommunicera snabbmeddelanden över nätet med ljud och bild gjorde entré med programmet ICQ så sent som i mitten av 90-talet. En snabb bläddring i KP:s egna tidningslägg visar att ännu år 2000 hade långt ifrån alla annonsörer och organisationer någon www.I en intervju i Sveriges Radio 2009 fick Bengt Olsen, en av dem som jobbade med Internets föregångare i USA år 1969, frågan hur Internets 80-årsdag kommer att se ut. ”Jag tror att alla över fem, sex år gamla, i alla jordens länder, kommer att använda Internet. Vi kommer att springa över generationer av långsam, klassisk utbildning eftersom vi kommer att ha den bästa läraren.”Minns ni våra rädslor och farhågor för tio år sedan? Har de besannats? Hann vi med vårt nya medium?

Ja och nej. Det finns fasansfulla exempel på missbruk av mediet. Barn och Internetanvändning är till exempel en diskussion vi aldrig slipper. Det är samma gränsdragning och ansvar som föräldrar, fostrare och samhälle tillsammans måste möta. Att använda Internet kräver liksom allt annat ett etiskt reflekterande. Ett sådant tar spjärn mot värderingar, som det gäller att göra klart för sig att man har – om man har. Arbetet att föra värderingar man tror på och som gynnar mänskligt liv vidare kallas i sin tur fostran. Den sker i ett nätverk med betydligt äldre kopplingar än Internets.

Barn lär sig inte mobba för att det finns virtuella sociala medier. Vet man att det är fel att mobba på skolgården, vet man också att det är fel att göra det via Facebook. Omvänt: den som vill skada andra, är kapabel att vålla lidande också utan uppkoppling till nätet.

Trots att det förekommer skadliga fenomen har vi lärt oss behärska mediet så till den grad att det nu uppfattas som en medborgerlig rättighet att ha det snabbt tillgängligt. Så blev något nytt och främmande en vardaglig självklarhet. Det visar också på människans förmåga att lära sig, socialiseras in i nya mönster.

Jag stänger fönstret med lagen i FINLEX, statens författningsdata. I elektronisk form ger den webbplatsen mig och fem miljoner andra finländare tillgång till tusentals texter om våra medborgerliga rättigheter och skyldigheter.

Och på Facebook gör min ex-kollega, datakillen Lefteris tummen upp för BBC-klippet om bredbandsnyheten. Han bor på ett område utanför Nicosia där det ännu inte finns möjlighet till bredbandsuppkoppling.

Världen vidgas för våra ögon hela tiden, men den har ingen egen vilja. Världen blir vad vi gör den till, brukas till vad vi väljer att bruka den till på basis av våra etiska riktlinjer för mänsklig samvaro.

Både online och IRL.*

* In Real Life, nätslang för ”på riktigt” i motsats till virtuellt

May Wikström



För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00
Leif Erikson har som pensionär forskat i Luthers viktigaste skrifter. Det har resulterat i boken ”Tron är en levande och djärv förtröstan på Guds nåd” som kom ut i höst.

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00
Det finns många olika sätt att missionera.

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07
Patrick Wingren,Tove Wingren och Rickard Slotte under en konsert i Nagu kyrka i höstas.

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18
Gustav Björkstrand har nästan alltid ett skrivprojekt på gång.

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00
Pedersöre församlings medlemmar får rösta i kyrkoherdeval igen.

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

BROTTSMISSTANKE. Polisen har inte funnit några orsaker att misstänka brott i Vasaförsamlingarna. Det visar förutredningen som nu är klar. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. Ungdomens Kyrkodagar är ett ungdomsparlament inom Borgå stift. Besluten från UK 2023 kan du läsa genom att klicka här. 30.11.-0001 kl. 00:00
Det är svårast att vara kristen i Nordkorea, Somalia, Jemen, Eritrea och Libyen.

FÖRFÖLJELSE. Kristna förföljs i 76 olika länder i värden, och i elva av dem utsätts de för extrem förföljelse. 360 miljoner kristna, det vill säga var sjunde kristen, upplever förföljelse. En av fem förföljs i Afrika och två av fem i Asien. 20.1.2023 kl. 10:35
Palestinafödda Sally Azar vigs till präst för lutherska kyrkan i Jordanien och Israel. 

jordanien. "Det känns fint och unikt att få assistera vid vigningen då kyrkorna i Mellanöstern får sin första präst som är kvinna." Det säger biskop Jari Jolkkonen. 18.1.2023 kl. 15:30

Överraskande många av presidentkandidaterna vill hålla kvar traditionen.

PRESIDENTVAL. Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önskaGuds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier. 22.1.2024 kl. 16:13
Biskop Bo-Göran Åstrand överräcker den finska delegationens gåva till påven Franciskus.

PÅVEN FRANCISKUS. Idag på S:t Henriks minnesdag träffade biskop Bo-Göran Åstrand påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. I delegationen som träffade påven ingick också biskop Raimo Goyarrola från katolska kyrkan och metropolit Arseni från ortodoxa kyrkan. 19.1.2024 kl. 15:34
Kristna i norra och centrala Nigeria lever under extrem  förföljelse.

FÖRFÖLJELSE. Fyra av fem fall där kristna dödats för sin tros skull under fjolåret har skett i Nigeria. Sahelområdet söder om Sahara hör till de områden i världen där det är svårast att leva som kristen. 17.1.2024 kl. 09:39
Johan Kanckos hälsades välkommen till församlingen med en applåd.

kyrkoherdeinstallation. På söndag var det fest i Solf då församlingens nya herde Johan Kanckos installerades i tjänst. Det blev en späckad dag som utöver högmässa också bjöd på många goda tal och inte minst en välsmakande laxsoppa. 14.1.2024 kl. 14:54

NYTT ÅR. Glöm nyårslöftena. Kör i stället med nyårsönskningar och pyttesmå nyårsplaner. Vad skulle du behöva för att älska dig själv, dina medmänniskor och Gud lite mer under det år som kommer? 12.1.2024 kl. 10:35