Kyrkan möter främst de utnyttjade

Kyrka. En färsk undersökning visar att två procent av prästerna i lutherska kyrkan har för biktsamtal med personer som utnyttjat barn sexuellt. - I kyrkans själavårdande arbete möter man i första hand de som blivit offer för utnyttjande, säger Kimmo Kääriäinen, chef för Kyrkans forskningscentral. 17.6.2010 kl. 00:00

Detta framgår av en undersökning som Kyrkans forskningscentral har gjort och som besvarades av 1 388 präster (44 procent kvinnor, 56 procent män). Av de som besvarade enkäten är 74 procent i församlingstjänst, 19 procent i specialtjänster inom kyrkan och sju procent i annan tjänst. Undersökningen genomfördes som e-postenkät i början av juni. Enkäten sändes till 2 350 teologer och svarsprocenten var 59.

Merparten av prästerna inom evangelisk-lutherska kyrkan har inte under hela sin karriär fört biktsamtal där de skulle ha fått höra om sexuellt utnyttjande av barn. De som en gång under hela sin prästtjänst i enskild bikt fått höra om sexuellt utnyttjande av barn utgör sex procent av prästerna.
 
Vanligtvis berättar den som själv är offer för sexuellt utnyttjande om utnyttjandet. Den näst vanligaste gruppen som berättar visade sig vara de som annars känner till utnyttjande eller misstänker det. Det är sällsynt att den som biktar sig själv skulle ha utnyttjat någon. Två procent av prästerna har fått höra om utnyttjandet av den som själv förgripit sig på någon.
 
Största delen av de fall av utnyttjande som kommit till prästernas kännedom ligger årtionden tillbaka i tiden, 14 procent är från 1960-talet eller tidigare. Åtta procent av fallen är från 2000-talet. Under det senaste året har två procent av fallen av utnyttjande framkommit.
 
– Undersökningsresultaten är samstämmiga med de bedömningar som redan tidigare framförts i offentligheten. I kyrkans själavårdande arbete möter man i första hand de som blivit offer för utnyttjande. Däremot är det mycket sällan en förgripare själv vänder sig till prästen.  Det är viktigt för den som söker hjälp med ovillkorlig förtrolighet när han eller hon tar kontakt, bedömer chefen för Kyrkans forskningscentral, Kimmo Kääriäinen.
 
En närmare analys av forskningsresultaten är ännu inte klar. Den offentliggörs på hösten då också en internationell jämförelse av bikthemligheten i olika länder blir klar.

KT/CM



Insändare.   "Kärleksbevis till att fylla ett hjärta till bredden... är orsak nog, att dö för denna sång!" brukade texten lyda i en av de lovsånger vi sjöng på ungdomssamlingarna. För mig förblir kärlek ett diffust tema. Otaliga gånger talas om kärlek i Bibeln, men hur ska denna kärlek komma till sin rätt i vardagen? Vad innebär kärlek? Är det att överse med någons felsteg? Att avstå från att klämma åt någon som man, mänskligt sett, skulle ha all rätt att klämma åt? Kärlek är, enligt mig, i första hand att ha en "kaveris" attityd En kaveri är ju i regel beredd att överse med, eller i varje fall förstå, ens brister och felsteg - om det är en bra kaveri, vill säga. För numera väcker, av någon anledning, ordet "kärleksbevis" en motvilja i mig. Kärleken ska väl vara tydlig och läkande nog i sitt uttryck såsom den är?  Inte ska den väl behöva "bevisas?" Men som så många andra lovsånger, är sången jag ovan reciterar överdriven och dramatisk. Att "dö för denna sång" har säkert varit avsett att låta som någonting underbart. Men jag kan inte annat än uppfatta det som ett krav. Någonting motbjudande. Vad som för mig är orsak att dö för någonting överhuvudtaget, önskar jag själv få definiera - om det nu går så långt att det valet blir aktuellt. Lovsångerna kan nämligen inte infånga mitt hjärtas hemliga längtan. För till vad nyttar ett "kärleksbevis", om så uttryckt i en sång, som man måste vara beredd att, symboliskt eller verkligt, "dö", för? Jag önskar möta en Gud som vill vara mig nära här i livet. Inte enbart i dödens sken, eller i vanmaktens. En Gud som inte avkräver mig lojalitetsbevis i någon form, utan som räknar med mig för att Han i så fall känner mig. 14.1.2009 kl. 00:00

Insändare.  "Kärleksbevis till att fylla ett hjärta till bredden... är orsak nog, att dö för denna sång!" brukade texten lyda i en av de lovsånger vi sjöng på ungdomssamlingarna. För mig förblir kärlek ett diffust tema. Otaliga gånger talas om kärlek i Bibeln, men hur ska denna kärlek komma till sin rätt i vardagen? Vad innebär kärlek? Är det att överse med någons felsteg? Att avstå från att klämma åt någon som man, mänskligt sett, skulle ha all rätt att klämma åt? Kärlek är, enligt mig, i första hand att ha en "kaveris" attityd En kaveri är ju i regel beredd att överse med, eller i varje fall förstå, ens brister och felsteg - om det är en bra kaveri, vill säga.För numera väcker, av någon anledning, ordet "kärleksbevis" en motvilja i mig. Kärleken ska väl vara tydlig och läkande nog i sitt uttryck såsom den är?  Inte ska den väl behöva "bevisas?" Men som så många andra lovsånger, är sången jag ovan reciterar överdriven och dramatisk. Att "dö för denna sång" har säkert varit avsett att låta som någonting underbart. Men jag kan inte annat än uppfatta det som ett krav. Någonting motbjudande. Vad som för mig är orsak att dö för någonting överhuvudtaget, önskar jag själv få definiera - om det nu går så långt att det valet blir aktuellt. Lovsångerna kan nämligen inte infånga mitt hjärtas hemliga längtan. För till vad nyttar ett "kärleksbevis", om så uttryckt i en sång, som man måste vara beredd att, symboliskt eller verkligt, "dö", för? Jag önskar möta en Gud som vill vara mig nära här i livet. Inte enbart i dödens sken, eller i vanmaktens. En Gud som inte avkräver mig lojalitetsbevis i någon form, utan som räknar med mig för att Han i så fall känner mig. 14.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Lastenkirkko.fi vänder sig till barn i förskole- och lågstadieålder. 13.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkpressens webbesökare har fått svara på frågan om de brukar bikta sig. 13.1.2009 kl. 00:00

Ledare. Från första dagen har staten Israels existens varit hotad. 15.1.2009 kl. 00:00

Kerstin Haldin-Rönn. Jag skalar potatis som får ångkoka medan jag steker upptinade gäddfiléer. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Varför saknar förtroendeorganen i Väståbolands församling representation från skärgårdsförsamlingarna? 13.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. – I det stora hela mår kyrkomusiken och musikerna bra, säger stiftsekreterare Jan Hellberg som ledde kyrkomusikdagarna. 12.1.2009 kl. 00:00

Världen. Kyrkostyrelsen i Sverige föreslår i en remiss att ordet “äktenskap” ska tas bort från den framtida vigselordningen. 12.1.2009 kl. 00:00

Världen. En av de kliniker som Kyrkans Utlandshjälp understöder i Gaza har förstörts av Israeliska missiler. 12.1.2009 kl. 00:00

Världen. Kyrkans Utlandshjälp är en av de organisationer som samlar in medel för de krisdrabbade i Gaza. 12.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Ett snökapell kommer inom kort att byggas vid skidstadionen i Ruka. 11.1.2009 kl. 00:00

Världen. Delstatsregeringen i den indiska delstaten Orissa går med på att den kristna minoriteten får ersättning för skadade kyrkor och kapell. 10.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Ingå församlings kyrkofullmäktige har godkänt en budget för år 2009, som innebär starka satsningar på framtiden. 9.1.2009 kl. 00:00

Människa. Jari Sinkkonen betonar betydelsen av fadersrelationen och synliggör utmaningar som barn och framförallt pojkar möter. 8.1.2009 kl. 00:00

kyrkoherdeval. Mikael Forslund, en av kandidaterna i kyrkoherdevalet i Vasa, är missnöjd med domkapitlets bedömning av kandidaternas meriter. 8.2.2017 kl. 16:53

pensionsfond. Avkastningen på Kyrkans pensionsfond överskred målet på sex procent i fjol. 8.2.2017 kl. 15:04

Norska kyrkan. Den första februari tog Norska kyrkan i bruk ett könsneutralt vigselformulär, där bland annat orden ”brud” och ”brudgum” tagits bort. 6.2.2017 kl. 12:27

Bok. Kyrkpressens redaktör Sofia Torvalds tilldelades i söndags, på Runebergsdagen, ett av Svenska litteratursällskapets litteraturpris. 6.2.2017 kl. 12:23
Medkänsla handlar inte om känslor, utan om gärningar, säger Merete Mazzarella.

mening. I sin färska bok skriver Merete Mazzarella om det som är så stort att det nästan blir pinsamt. 2.2.2017 kl. 09:04