Mission i vår tid

Ledare. ”Ingen av er tror på allvar, om ni inte hoppas att andra ska få det ni själva önskar få.”
I helgen samlades Finska Missionssällskapet (FMS) till årsmöte och sommarfest i Varkaus. FMS är den största av kyrkans sju officiella missionsorganisationer.
17.6.2010 kl. 00:00

Årsmötet valde bland annat nya styrelsemedlemmar. Här är också församlingarna i Borgå stift en part, men en förvånansvärt tyst sådan. Ifjol gick det så långt att stiftet inte lyckades ställa upp någon svensk kandidat. I år invaldes projektsekreterare Gina Rivera, anställd vid Vasa kyrkliga samfällighet. Men bara fem av stiftets 65 församlingar sände ombud till årsmötet. Även om detta eventuellt bottnar i realiteter som avstånd och tidpunkt, är det ändå ett oroväckande utslag av att våra församlingar distanserar sig från det gemensamma missionsarbetet.

Kristendomen är en missionerande religion. Det budskap som började med en enkel judes ord och handlingar spred sig inom några decennier efter hans död runt hela Medelhavet. Det skedde till sjöss och till fots. Budskapet gick vidare på alla samhällsnivåer och sociala skikt, under farliga tider av förföljelse och – möjligen ännu farligare – tider av statlig välvilja. I slutet av 1700-talet kom de första missionssällskapen, och för 150 år fick dåvarande Storfurstendömet Finland sitt första missionssällskap i Finska Missionssällskapet.

Mission är också den enskilda församlingens uppgift. Missionsarbetet räknas upp i den allra första paragrafen i kyrkolagens kapitel om församlingens verksamhet. I dag har ordet ”mission” blivit en semantisk pinsamhet i den gamla världen. När Svenska kyrkan 1986 fick en ny handbok ströks formulären för vigning av missionärer. Samtidigt går det en våg av missionsiver över världen, nu från nya länder och ofta unga kyrkor. Den etiopiska kyrkan har nyligen lagt grunden för sin mission till Europa och antalet missionärer från Sydkorea ökar explosivt. Begreppet ”Mission i retur” är ett faktum.
Missionens belastade historia är som ett envist tuggummi. Rättmätiga kritiker och ibland rena populister idisslar den, trots att det finns en annan sanning, som handlar om befrielse och befullmäktigande. Ibland hörs den. FMS roll som medlare och aktör i Namibias frigörelseprocess har lyfts fram av president Martti Ahtisaari. Han nämner organisationens ställningstaganden mot apartheid och det långa arbetet för hälsa och bildning. I Varkaus lyfte missionsdirektor Seppo Rissanen fram verksamhetsidéns kärna: att förverkliga Guds kärlek i ord och handling, förkunna evangelium, försvara de mänskliga rättigheterna och att arbeta för att utrota fattigdom.

Den diakonala insats som holistisk mission i alla tider har gjort är lätt att bejaka. Men det finns också en andlig sida, som inte ska förnekas ens i en rationalistisk tid. När människor befrias från en ständig skräck för traditionens onda makter – är det ett brott mot kulturen? Eller är det ett större brott mot individen att låta bli att berätta om alternativa livstolkningar? Det ligger något paradoxalt i att vi på bortaplan tvehågset ifrågasätter den rätt att välja och byta tro vi omhuldar så starkt i vårt eget samhälle. Världen är inget museum för religioner och kulturer, där man sätter glaskupa över folk som är intressanta ur antropologiskt perspektiv. Idéer och övertygelser har alltid färdats vidare. De första buddhistiska missionärerna sändes ut av den indiska kejsaren Ashoka ända till Grekland för att sprida buddhism.

Och jo, det inledande citatet är faktiskt inte Jesus utan profeten Mohammeds. Det toppar World Islamic Missions sajt, en organisation som vill förena sunniter världen över och erbjuda kärlek och brödraskap till alla sökare.

May Wikström



Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

jakobstad. Det kommande året är det Catharina Englund som är tf kyrkoherde i Jakobstads svenska församling. Det är med ”skräckblandad förtjusning” hon går in i uppgiften. 10.4.2025 kl. 12:11

STRATEGI. Nu i vår tar arbetet med en ny strategi på allvar fart i Jakobstads svenska församling. Samtliga medlemmar i församlingen bjuds med i arbetet med den nya strategin. 10.4.2025 kl. 12:17

domprost. Domkyrkoförsamlingen i Borgå vill välja ny domprost i november. Församlingen har begärt att tjänsten lediganslås av domkapitlet i sommar. Valet skulle göras som ett direkt val av församlingsmedlemmarna. Valdagen blir preliminärt den 9 november. 9.4.2025 kl. 15:45

sibbo. Det krävs inget annat än en vilja om att be. Man behöver inte vara van vid bön eller vältalig. Kraften i bönen ligger inte hos den som ber, utan hos den som hör bönen. Alltså hos Herren själv. 9.4.2025 kl. 15:22

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10