Enligt en undersökning som gjordes månaderna före ärkebiskopsvalet hör Hufvudstadsbladet och Helsingin Sanomat till de tidningar som skriver mest negativt om kyrkan. Den saken kan de kyrkliga beslutsfattarna kanske inte göra så mycket åt, men kunskapsnivån bland journalisterna vill man gärna förbättra.
– Det är nog ganska skralt med kunskaperna ibland. Många journalister har inte grepp på terminologin eller någon uppfattning om hur det kyrkliga beslutsfattandet är organiserat, säger Lucas Snellman, ledande branschsekreterare för kommunikation vid KCSA.
– Den kunskapen fanns kanske i högre grad tidigare, i dag finns den inte i samma utsträckning.
Det här är inget finlandssvensk problem, på finskt håll är okunskapen lika stor, menar Snellman.
– Jag har hört om finska journalister som inte har koll på vad det är för skillnad mellan en kyrkoherde och en biskop.
Utbildning på programmet
I höst lägger KCSA ut en webbordlista med kyrkliga termer från A till Ö i hopp om att också journalisterna ska hitta dit. Men det kräver en del aktivitet av journalisterna att använda den regelbundet. Har kyrkan några planer på att ordna kurser och knyta kontakter med journalister som skriver om kyrkan? Tja, säger Snellman. Satsningar på olika sorters kurser finns i centralens treårsplan och visst kunde man tänka sig en träff för journalister.
– På finska sidan har de redan ett löpande system där de bjuder in informatörer och journalister på kurs i kyrkligt beslutsfattande. Att vi inte har samma service på svenska är en resursfråga.
Han vet att ett problem är att många medier ogärna tar in det material kyrkan kommer med eftersom de hellre lyfter fram religiösa teman via en person.
– Men vår uppgift är att informera om de beslut som fattas i vår kyrka och vara sakliga.
Hur en tidning tar itu med de kyrkliga frågorna beror i ganska hög grad på chefredaktören och intresserade redaktörer, tror Snellman.
– Vi måste komma ihåg att redaktionerna svämmar över av information och gallringen är hård.