Det handlar om en ambitiös journalist, internationellt respekterad, som satte hela sin professionalitet på spel utan att ge efter en tum av sin kristna övertygelse.
Han delar åsikter. Han väcker beundran och irritation. Han gör en helt klart nyfiken.
Vände på skutan
Till syvende och sist visar det sig handla mycket om stapelvaran hundraprocentig närvaro. I Kristeligt Dagblads lätt nedgångna lokaliteter i hjärtat av Köpehamn möts jag av en avslappnad men samtidigt observant chefredaktör som nickar menande mot väggen med prisbelönta förstasidor och uppslag.
– Skrytväggen, konstaterar han med ett snett leende när vi passerar.
Men visst ligger det stolthet i bottnen.
Erik Bjeragers främsta merit är att han har lotsat fram något av ett tidningsunder i dansk presshistoria. I en djup ekonomisk kris år 1994 stirrade den ärevördiga dagstidningen Kristeligt Dagblad, som grundades 1896, tidningsdöden i vitögat.
Det var då Erik Bjerager steg in på arenan. En ny ekonomisk bas skapades i form av ett privatbolag, med Kristeligt Dagblads Fond, Det Berlingske Officin samt Chr. Augustinus Fabrikker som majoritetsägare och cirka 3 000 mindre aktieägare samt en ansenlig summa presstöd.
Tidningsundret som följde gav honom renommé och han sitter i dag med i styrelsen för chefredaktörernas internationella intresseorgan World Editor’s Forum.
Den redaktionella omdaningen var minst lika omfattande. Från att ha varit en utpräglad kyrklig tidning satsade tidningen hårt på tre honnörsord: Tro, etik och existens.
Under 2001–2006 var Kristeligt Dagblad den snabbast växande dagstidningen i Danmark, vid en tid när andras upplagor sjönk.
Trenden fortsatte 2008 och i dag ligger upplagan på kring 26 000 exemplar med cirka 116 000 läsare dagligen.
Ny kostym utan kyrkdamm
– Vi har väldigt olika läsare och tidningen har gått från att vara kyrklig till en tiding som fokuserar på det allmänmänskliga, med perspektiv på det existentiella, säger Bjerager.
Enligt honom har Kristeligt Dagblad fortfarande en klart kristen profil, precis som namnet säger.
– Men läsarna ökade när vi började definiera det kristna mycket mindre kyrkligt. Tidigare beskrev vi stort och detaljrikt de kyrkliga institutionerna. Nu går vi en annan väg.
Läs mera i Kyrkpressen 23/2010.