Ekonomiska övergrepp eller fina placeringar?

Ledare. Det började i Boston på den amerikanska östkusten någon gång på 80-talet. Sedan dess har rapporterna om katolska prästers sexuella övergrepp mot korgossar och andra ungdomar vuxit lavinartat och spritt sig världen över. Också hos oss letar pressen efter mörkande biskopar. 12.5.2010 kl. 00:00

Ad Grönroos

Illustration: Jan Lindström

I dag har pedofiliövergreppen gett upphov till över fyrahundra rättegångar enbart i USA och gjort katolska stift konkursmässiga efter att de betalat för sina prästers handlingar i det förgångna.

Det finns fler katoliker i världen än det finns muslimer. Redan antalet katolska präster närmar sig en halv miljon, så rötäggen räknas i promille. De enskilda övergreppen som nu utreds ligger oftast tiotals år tillbaka i tiden men är inte mindre upprörande för det.
Det är dock det systematiska mörkläggandet av brottsliga handlingar inom hierarkin för att skydda själva systemet som på sikt orsakat de mest irreparabla skadorna. Hur kan de som borde vara experter på rätt och fel aktivt gå in för mörkläggning när systemets eget folk gör fel?

Dessvärre är inte den katolska kyrkan ensam om att mörka saker och ting som är ofördelaktiga för ett stort globalt system. Hanteringen av de återkommande skuldkriserna följer samma mönster. Budskapet är att vi måste blunda för hierarkins fel – låt oss för enkelhetens skull kalla dem bankirerna – annars tar vårt ekonomiska system skada.
Det har inte alltid varit så. Under slutet av förra århundradet åkte bankirernas ombud världen runt och frestade utfattiga länder med lånepengar. Att det var fråga om korrupta regimer störde ingen, och resultatet blev en skara djupt överskuldsatta länder. HIPC-länderna betalade mer i räntor på de lån som de tagit till ingen nytta än de satsade på skolor och hälsovård. Ett effektivt stopp för all utveckling.

Det irländska popbandet U2:s vokalist Bono lyftes upp som ikon i en kamp som lånade sitt namn från Gamla testamentet. Jubelåret var en utjämningsmekanism som lät såld mark återgå till den ursprungliga ägaren vart femtionde år. Jubelåret som skulle förhindra stora inkomstklyftor verkställdes veterligen aldrig, så de gammaltestamentliga profeterna fick hålla predikan efter predikan mot de rika ”som köper en fattig för ett par skor”.
Jubelåret lyckades till en del och HIPC-länderna fick hundratals miljarder av sina skulder förlåtna. Den globala bankirklassen hade heller inget emot att skräplån dumpades över på institutioner som finansierades av skattebetalarna i väst.

I själva verket gav det en lärdom. När bankirklassen – i globalt mantal förmodligen i paritet med det katolska prästerskapet – efter millennieskiftet utvecklade derivatmarknaderna till fulländning fanns det en färdig bakdörr. Går det illa dumpas förlusterna på skattebetalarna. Annars går vårt ekonomiska system omkull.
När USA fick sin kris på bolånemarknaden – efter den bekanta principen bjud stora lån åt fattiga som knappast klarar av dem  – följde de amerikanska federala myndigheterna budet och pumpade in miljarder i samma banker som orsakat krisen med sin hållningslöshet.
När sedan Islands duktiga entrepenörer skapade sina rikedomar var mönstret etablerat. Då finansvikingarnas imperier gick omkull fanns vinsterna redan på annat håll och skulderna hos de isländska skattebetalarna.
Nu när Grekland levt över sina tillgånger pågår en allmän insamling, allt för att rädda systemet. En insamling som väcker en vrede men som inte hittar rätt adress.
Den katolska kyrkan hade sin mörkerpolitik och den globala ekonomin har sin. De är lite olika och det har sina skäl.

Den nederländska ekonomen Jan Pens har illustrerat de ekonomiska ojämlikheten i ett land som en inkomstparad. Folk med medianinkomst är 1,70 långa, folk under fattigdomsgränsen är under en meter. Först i paraden kommer raderna med fattiga, längden växer förvånansvärt långsamt. Först mot slutet av paraden ser vi folk av vanlig längd. De sista raderna är en chock. En idrottsstjärna som David Beckham är tre kilometer lång men han är inte längst. Det är gänget med mångkilometerlånga personer, den ansiktslösa marknaden.
Världen där uppe och nere på jorden är helt olika. Det som här nere ter sig som ekonomiska övergrepp kallas lyckade placeringar bland höjdarna. Skattebetalarna i USA räddade stora investeringsbanker som gjorde stora klipp på att förutspå bolånekrisen. Också den grekiska krisen har sina vinnare.

Det är bara de officiella profeterna eller politikerna som upprepar sitt hysch, hysch, det monetära systemet måste räddas.
Vad som behövs är profeter av Jesajas eller Jeremias kaliber som kunde bryta omertan och säga att det som händer är ekonomiska övergrepp som borde kallas brott.

Rolf af Hällström



Just nu verkar Johannes församling huvudsakligen i Johanneskyrkan, som i framtiden blir väldigt dyr.

SPARMÅL. Johannes församling måste spara. Igår kväll hamnade de lokaler församlingen ska använda i framtiden på det nya församlingsrådets bord. – Nu är allt helt öppet, säger kyrkoherden. 17.1.2023 kl. 16:30
Att rå om sig själv innebär bland annat att Wolfgang Falk ibland kan jobba på distans från sommarstugan i Monäs.

KARRIÄRBYTE. Han har jobbat i kyrkliga sammanhang i stort sett hela arbetslivet. Först som pastor och sedan som ekonom. Wolfgang Falk ser det som ett liv i kyrkans hägn, men i olika roller. 13.1.2023 kl. 09:33

Helsingfors. Hon vill att församlingen ska bli en öppen famn för nyfinländare. 25.1.2023 kl. 00:00

ANDETAG. Catherine Granlund är bloggen Andetags nya skribent på Kyrkpressens webbsida. – Jag kombinerar diakonijobb med skrivande och läsande, bloggandet är en andningskanal för mig. 11.1.2023 kl. 19:00

profilen. Markus Finnholm ser annorlunda på ett nytt år än han gjort tidigare i sitt liv. Efter en del motgångar har han fått sitt första riktiga jobb. 9.1.2023 kl. 08:29
Bröstvärnet förblir fast även om bänkarna på båda sidan om mittgången längst fram i Sankta Birgitta kyrka blir löstagbara. Att museiverket godkände lösa bänkar överraskade projektledaren Daniel Wikström.

KYRKRENOVERING. De fasta bänkarna i norra och västra korsarmarna åker ut, ett litet kök byggs längst bak, en trappa till läktaren tas bort och enplansgolv läggs i hela kyrkan. Det är några synliga förändringar då Sankta Birgitta kyrka i Nykarleby renoveras. 9.1.2023 kl. 12:11
”Oblat” kallas nattvardsbrödet, det liknar ett tunt kex och fastnar ofta i gommen när man satt det i munnen.

OVAN I KYRKAN. Du ska på konfirmation. Det blir dags för nattvard. Du har inte tagit emot nattvard sedan du själv blev konfirmerad och vet inte hur man gör. Här följer en praktisk nattvards-ABC. 11.1.2023 kl. 00:00
Daniel säger att han aldrig vill komma ifrån sin skuld över att han inte gjorde mer.
– Jag tänker: vi gjorde ju inte tillräckligt. Många säger: ni gjorde vad ni kunde, det är inte ert fel. Jag köper inte det.

PSYKISK OHÄLSA. Vad gör man när det värsta händer? Jennie Jakobsson förlorde sin elvaåriga dotter i självmord. Hon och hennes bror Daniel Jakobsson berättar om att bygga ett liv där man försöker göra något gott av det som bara är sorg och maktlöshet. 10.1.2023 kl. 08:00
Tidiga påverkare i Borgå stift. Från vänster Max von Bonsdorff, Edvin Wirén och G.O. Rosenqvist.

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44
Noora Karjaluoto söker fram gamla färglager i S:ta Birgitta kyrka i Nykarleby

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02
– Försök att vålla religiöst inbördeskrig, säger religionsvetaren Tornike Metreveli.

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00
Kyrkans Utlandshjälp stöder i ukrainska Tjernihiv att skola och utbildning ska fungera för barnen, trots kriget.

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31
Soc & koms rektor Tuomas Martikainen har jobbat i krysset religion–samhälle.

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16
Ulf Lundell och Eva Dahlgren.

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11
Dennis Svenfelt

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

Amanda Jansson fick sitt stora genombrott när hon spelade huvudrollen i SVT-dramat Tunna blå linjen. Långt över 2 miljoner personer har sett första avsnittet.

film. Amanda Jansson blev känd för stora de massorna som den kristna polisen Sara i den svenska succéserien Tunna blå linjen. Nu är hon aktuell med huvudrollen i filmatiseringen av Stormskärs Maja. 10.1.2024 kl. 17:11
Inom kyrkans familjerådgivning är efterfrågan större än utbudet.

KYRKANS FAMILJERÅDGIVNING. I Finland upprätthåller kyrkan 37 familjerådgivningscentraler. En av dem finns i Jakobstad. Där minskar finansieringen med hälften samtidigt som efterfrågan på tjänsterna ökar. 10.1.2024 kl. 10:55
Jenni Johansson beundrar stadsdelen Skata och Strengbergsporten som hon ofta passerar.

SÅNGARE. Hon kom från Kajanaland till Jakobstad för att lära sig svenska och studera musik. I Jakobstad blev Jenni Johansson en aktiv kyrkobesökare och -sångare. Nu ska hon delta i årets Voice of Finland. 10.1.2024 kl. 09:48
Daniel Asplund är gift med Heidi, har barnen Noomi, 13, Inez,11, Elin, 7 och ett barn på väg i maj.

profilen. Daniel Asplund är kristen, make, pappa, predikant, själavårdare, företagare – och ny verksamhetsledare vid LFF, Laestadianernas Fridsföreningars förbund. 9.1.2024 kl. 18:27
Elefteria ”Ele” Apostolidou växte upp i Träskända med en finsk mamma och grekisk pappa. Hennes pappa dog när hon var elva år, men hon har upprätthållit sin grekiska.

ÅRETS PRÄST. Elefteria Apostolidou gick in i prästjobbet med själ och hjärta – men höll på att slita ut sig. 8.1.2024 kl. 20:38