Ekonomiska övergrepp eller fina placeringar?

Ledare. Det började i Boston på den amerikanska östkusten någon gång på 80-talet. Sedan dess har rapporterna om katolska prästers sexuella övergrepp mot korgossar och andra ungdomar vuxit lavinartat och spritt sig världen över. Också hos oss letar pressen efter mörkande biskopar. 12.5.2010 kl. 00:00

Ad Grönroos

Illustration: Jan Lindström

I dag har pedofiliövergreppen gett upphov till över fyrahundra rättegångar enbart i USA och gjort katolska stift konkursmässiga efter att de betalat för sina prästers handlingar i det förgångna.

Det finns fler katoliker i världen än det finns muslimer. Redan antalet katolska präster närmar sig en halv miljon, så rötäggen räknas i promille. De enskilda övergreppen som nu utreds ligger oftast tiotals år tillbaka i tiden men är inte mindre upprörande för det.
Det är dock det systematiska mörkläggandet av brottsliga handlingar inom hierarkin för att skydda själva systemet som på sikt orsakat de mest irreparabla skadorna. Hur kan de som borde vara experter på rätt och fel aktivt gå in för mörkläggning när systemets eget folk gör fel?

Dessvärre är inte den katolska kyrkan ensam om att mörka saker och ting som är ofördelaktiga för ett stort globalt system. Hanteringen av de återkommande skuldkriserna följer samma mönster. Budskapet är att vi måste blunda för hierarkins fel – låt oss för enkelhetens skull kalla dem bankirerna – annars tar vårt ekonomiska system skada.
Det har inte alltid varit så. Under slutet av förra århundradet åkte bankirernas ombud världen runt och frestade utfattiga länder med lånepengar. Att det var fråga om korrupta regimer störde ingen, och resultatet blev en skara djupt överskuldsatta länder. HIPC-länderna betalade mer i räntor på de lån som de tagit till ingen nytta än de satsade på skolor och hälsovård. Ett effektivt stopp för all utveckling.

Det irländska popbandet U2:s vokalist Bono lyftes upp som ikon i en kamp som lånade sitt namn från Gamla testamentet. Jubelåret var en utjämningsmekanism som lät såld mark återgå till den ursprungliga ägaren vart femtionde år. Jubelåret som skulle förhindra stora inkomstklyftor verkställdes veterligen aldrig, så de gammaltestamentliga profeterna fick hålla predikan efter predikan mot de rika ”som köper en fattig för ett par skor”.
Jubelåret lyckades till en del och HIPC-länderna fick hundratals miljarder av sina skulder förlåtna. Den globala bankirklassen hade heller inget emot att skräplån dumpades över på institutioner som finansierades av skattebetalarna i väst.

I själva verket gav det en lärdom. När bankirklassen – i globalt mantal förmodligen i paritet med det katolska prästerskapet – efter millennieskiftet utvecklade derivatmarknaderna till fulländning fanns det en färdig bakdörr. Går det illa dumpas förlusterna på skattebetalarna. Annars går vårt ekonomiska system omkull.
När USA fick sin kris på bolånemarknaden – efter den bekanta principen bjud stora lån åt fattiga som knappast klarar av dem  – följde de amerikanska federala myndigheterna budet och pumpade in miljarder i samma banker som orsakat krisen med sin hållningslöshet.
När sedan Islands duktiga entrepenörer skapade sina rikedomar var mönstret etablerat. Då finansvikingarnas imperier gick omkull fanns vinsterna redan på annat håll och skulderna hos de isländska skattebetalarna.
Nu när Grekland levt över sina tillgånger pågår en allmän insamling, allt för att rädda systemet. En insamling som väcker en vrede men som inte hittar rätt adress.
Den katolska kyrkan hade sin mörkerpolitik och den globala ekonomin har sin. De är lite olika och det har sina skäl.

Den nederländska ekonomen Jan Pens har illustrerat de ekonomiska ojämlikheten i ett land som en inkomstparad. Folk med medianinkomst är 1,70 långa, folk under fattigdomsgränsen är under en meter. Först i paraden kommer raderna med fattiga, längden växer förvånansvärt långsamt. Först mot slutet av paraden ser vi folk av vanlig längd. De sista raderna är en chock. En idrottsstjärna som David Beckham är tre kilometer lång men han är inte längst. Det är gänget med mångkilometerlånga personer, den ansiktslösa marknaden.
Världen där uppe och nere på jorden är helt olika. Det som här nere ter sig som ekonomiska övergrepp kallas lyckade placeringar bland höjdarna. Skattebetalarna i USA räddade stora investeringsbanker som gjorde stora klipp på att förutspå bolånekrisen. Också den grekiska krisen har sina vinnare.

Det är bara de officiella profeterna eller politikerna som upprepar sitt hysch, hysch, det monetära systemet måste räddas.
Vad som behövs är profeter av Jesajas eller Jeremias kaliber som kunde bryta omertan och säga att det som händer är ekonomiska övergrepp som borde kallas brott.

Rolf af Hällström



För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00
Leif Erikson har som pensionär forskat i Luthers viktigaste skrifter. Det har resulterat i boken ”Tron är en levande och djärv förtröstan på Guds nåd” som kom ut i höst.

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00
Det finns många olika sätt att missionera.

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07
Patrick Wingren,Tove Wingren och Rickard Slotte under en konsert i Nagu kyrka i höstas.

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18
Gustav Björkstrand har nästan alltid ett skrivprojekt på gång.

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00
Pedersöre församlings medlemmar får rösta i kyrkoherdeval igen.

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

BROTTSMISSTANKE. Polisen har inte funnit några orsaker att misstänka brott i Vasaförsamlingarna. Det visar förutredningen som nu är klar. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. Ungdomens Kyrkodagar är ett ungdomsparlament inom Borgå stift. Besluten från UK 2023 kan du läsa genom att klicka här. 30.11.-0001 kl. 00:00
Det är svårast att vara kristen i Nordkorea, Somalia, Jemen, Eritrea och Libyen.

FÖRFÖLJELSE. Kristna förföljs i 76 olika länder i värden, och i elva av dem utsätts de för extrem förföljelse. 360 miljoner kristna, det vill säga var sjunde kristen, upplever förföljelse. En av fem förföljs i Afrika och två av fem i Asien. 20.1.2023 kl. 10:35
Palestinafödda Sally Azar vigs till präst för lutherska kyrkan i Jordanien och Israel. 

jordanien. "Det känns fint och unikt att få assistera vid vigningen då kyrkorna i Mellanöstern får sin första präst som är kvinna." Det säger biskop Jari Jolkkonen. 18.1.2023 kl. 15:30

Överraskande många av presidentkandidaterna vill hålla kvar traditionen.

PRESIDENTVAL. Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önskaGuds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier. 22.1.2024 kl. 16:13
Biskop Bo-Göran Åstrand överräcker den finska delegationens gåva till påven Franciskus.

PÅVEN FRANCISKUS. Idag på S:t Henriks minnesdag träffade biskop Bo-Göran Åstrand påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. I delegationen som träffade påven ingick också biskop Raimo Goyarrola från katolska kyrkan och metropolit Arseni från ortodoxa kyrkan. 19.1.2024 kl. 15:34
Kristna i norra och centrala Nigeria lever under extrem  förföljelse.

FÖRFÖLJELSE. Fyra av fem fall där kristna dödats för sin tros skull under fjolåret har skett i Nigeria. Sahelområdet söder om Sahara hör till de områden i världen där det är svårast att leva som kristen. 17.1.2024 kl. 09:39
Johan Kanckos hälsades välkommen till församlingen med en applåd.

kyrkoherdeinstallation. På söndag var det fest i Solf då församlingens nya herde Johan Kanckos installerades i tjänst. Det blev en späckad dag som utöver högmässa också bjöd på många goda tal och inte minst en välsmakande laxsoppa. 14.1.2024 kl. 14:54

NYTT ÅR. Glöm nyårslöftena. Kör i stället med nyårsönskningar och pyttesmå nyårsplaner. Vad skulle du behöva för att älska dig själv, dina medmänniskor och Gud lite mer under det år som kommer? 12.1.2024 kl. 10:35