Kyrkomötet delat om välsignelse

Kyrka. Efter kyrkomötets långa debatt om biskopsmötets utredning av partnerskapslagens följder för kyrkan är man tillbaka i startrutan. 10.5.2010 kl. 00:00

Sonja Hellsten

Kyrkomötesombuden Peter Lindbäck, Görel Ahlnäs, Helene Liljeström och Åsa A Westerlund tar en behövlig kaffepaus.

– Jag vet faktiskt inte hur jag ska ställa mig, säger Görel Ahlnäs, biträdande rektor vid folkhögskolan i Nykarleby och lekmannaombud vid kyrkomötet. Inte så att hon inte har en åsikt i själva frågan, hon hör till de ombud som vill att kyrkan ska kunna välsigna också dem som ingått partnerskap.

Men hon har lyssnat till kyrkomötesdebatten i tre dagar, en mycket lugn och sansad debatt tycker hon. Det finns inga ombud kvar att omvända så ombuden finslipar i stället sina argument. Ahlnäs har lyssnat på båda sidorna och tycker att ombuden inte förstår varandra. Kyrkan verkar gå i stå: ”Vi är inte mogna för det här ännu”, funderar hon. 

En av kollegerna säger rakt ut att det är som om det fanns företrädare för två olika religioner på plats, med olika syn på både Gud och människa.

Avgående ärkebiskopen Jukka Paarma som avfestades på kyrkomötet var mera artig i sin sammanfattning av debatten på onsdag kväll:

– Den har visat hur många röster och ansikten den här frågan har.

Kyrkan går i stå

Kyrkomötet är relativt jämnt delad i frågan. En del håller på kyrkans långa tradition i frågan medan andra utgår från behovet hos dem som ingått partnerskap och vill ha en kyrklig välsignelse.

Men välsignelse av partnerskap är en lärofråga som kräver kvalificerad majoritet. Den går inte att uppnå.

Själva utredningen går nu vidare till utskottsbehandling och kommer därifrån tidigast i höst. Det troligaste är att kyrkomötet på utskottets förslag antecknar utredningen till kännedom.

Biskoparna föreslår som bekant i sin utredning att kyrkan kan be för och med dem som ingått registerat partnerskap. Problemet med en förbönsstund är att den är en kompromiss som ingen egentligen står helhjärtat bakom. Kyrkomötet har tidigare sagt nej till att förbönen formaliseras till en förrättning.

– Om kyrkomötet inte säger någonting alls, vilket blir klart först i höst, då står vi kvar i startrutan, säger biskop Björn Vikström.
Det blir då biskoparnas sak att på egen hand eller i samråd med varandra ge pastorala direktiv åt sina präster. Björn Vikström gissar att biskoparna försöker hitta något slags enighet. Utan direktiv kan en förbönsstund utformas så att den kan uppfattas som en välsignelse eller till och med en vigsel.

Dörren på glänt

Själva utredningen på  77 sidor är den dyraste och mest omfattande som biskopsmötet utfört och finns också på svenska. Chefredaktör Stig Kankkonen säger att kyrkomötet självfallet inte ändrar i eller förkastar en utredning. Enligt honom är utredningen också konsekvent i sin beskrivning av vad som varit kyrkans linje.

Däremot kritiserar han biskoparnas slutsatser. Tidigare har kyrkan entydigt tagit ställning mot homosexuella relationer. Nu öppnas dörren på glänt. Om det betyder att kyrkan ska gå i en viss riktning ska det också ärligt sägas att detta är ett steg mot välsignelse, menar han.

Många av ombuden skulle gärna gå in för en välsignelse av dem som ingått partnerskap men med tanke på kyrkans enhet är de beredda att gå in för alternativet med fri bön.

– Vi måste kunna be för dem. I varje fall måste vi godkänna att de som vill göra det ska kunna göra det med gott samvete, säger kontraktsprosten Helene Liljeström.

Rolf af Hällström



På webbplatsen finns förslag på psalmer för bland annat livets stora fester.

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00
Enkäten besvarades av 7 356 finländare över 15 år.

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15
Helhetsbilden av förändringen är tydlig, menar forskare Kimmo Ketola.

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22
Idag behöver marknadsföring inte kosta stora summor, bland annat tack vare sociala medier.

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00
Kyrkan behåller netto från vårdreformen.

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10
Biskop Bo-Göran Åstrand fascineras av ChatGPT:s predikningar och tal – även om han känner att de saknar själ.

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00
– Kyrkoherden hamnar i en konstig roll om hen ska försvara sina beredningar, samla ihop åsikterna och samtidigt fatta beslut, säger Martina Harms-Aalto.

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00
– Vår förmåga att vara närvarande i våra egna liv går förlorad. Där tror jag att böckerna kan hjälpa oss, säger Joel Halldorf.

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48
Mari Parkkinen leder i biskopsvalet i St Michels stift

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57
Enkätresultaten visar att prästernas och kantorernas eget trosliv har en viktig roll som stöd för att orka i arbetet.

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00
Monica Heikel-Nyberg.

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58
– Kyrkan är unik både vad gäller kalkmålningar, struktur och arkitektur. Den har så mycket av allting kvar, säger Åsa Ringbom.

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33
– Många församlingar talar i dag själva om andligt våld. Det är nytt, säger Maria Björkmark,

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19
Alexandra Ramsay rör sig vant på Riksarkivet i Helsingfors.

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46

Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21