I remissdiskussionen betonade utbildningschef Henrietta Grönlund från Helsingfors vikten av att ta vara på olika människors kunskap, infallsvinklar och livserfarenhet så att det gagnar organisationen. Grönlund hänvisade till en undersökning som visat att chefer i kyrkan är intresserade av att anställa människor som har en svag ställning i samhället men att de önskar stöd, anvisningar och uppmuntran för det. – För att stöda kyrkoherdarna behövs till exempel information om hur fördomar och konflikter motverkas på arbetsplatsen.
I initiativet föreslås att Kyrkostyrelsen får i uppdrag att tillsätta en expertarbetsgrupp som får befogenheter att utarbeta mångfaldsprogrammet. Initiativet remitterades till allmänna utskottet.
Bestämmelser om kvalificerad majoritet ändras?
Ett initiativ som syftar till att ändra bestämmelserna om kvalificerad majoritet remitterades till allmänna utskottet. I initiativet föreslås att Kyrkostyrelsen gör en täckande utredning om kyrkolagens bestämmelse om kvalificerad majoritet. Utredningen ska beakta olika infallsvinklar. Kyrkostyrelsen skulle på basis av utredningen vidta åtgärder så att eventuellt onödiga krav på kvalificerad majoritet stryks ur kyrkans lagstiftning samt bearbeta nödvändiga krav på kvalificerad majoritet så att beslutsfattandet blir mera flexibelt och effektivt utan att det äventyrar kärnan i kyrkans tro och lära.
I initiativet betonas behovet av att utreda vilka beslut som kräver tre fjärdedels majoritet och i vilka beslut det kunde räcka med två tredjedelars majoritet. I remissdiskussionen påpekades även behovet av att granska vilka beslut som eventuellt kunde kräva större majoritet än vad fallet är idag.
Enligt nuvarande lagstiftning krävs kvalificerad majoritet för ändringar i såväl kyrkolagen som kyrkoordningen. Bestämmelsen om kvalificerad majoritet är 150 år gammal och dess främsta uppgift är att förvissa sig om bred enighet i beslut som rör kyrkans tro och lära.
Förslag om att texter ur apokryferna används i gudstjänsten
Kyrkomötet behandlade en framställning från Esbo stift om att evangelieboken kompletteras med textavsnitt från Gamla testamentets apokryfiska böcker. Textavsnitten skulle utgöra alternativ till söndagens texter eller till predikotexterna. Evangelieboken omfattar bibeltexter och böner för kyrkoårets olika söndagar och helgdagar. Framställningen sändes till handboksutskottet.
Ett initiativ om ett tilläggshäfte till psalmboken remitterades också till handboksutskottet. I remissdiskussionen betonade författaren Anna-Maria Kaskinen att församlingarna har konstaterat att det skulle behövas mångsidigare psalmer för till exempel julen och påsken. Kyrkans nuvarande psalmbok är från 1986.
Utredning av förvaltningsstrukturernas funktion
Ett ombudsinitiativ om att Kyrkostyrelsen skulle utreda hur olika församlingsstrukturer fungerar samt benämningarna på olika strukturer remitterades till förvaltningsutskottet. På basen av utredningen skulle man göra behövliga ändringar i kyrkolagen och kyrkoordningen så att strukturerna för och benämningarna på församlingarnas regionala arbete skulle motsvara kyrkans nuvarande och framtida behov. I initiativet sägs att dagens situation är förvirrande eftersom man för områdesarbetet bollar med många olika begrepp.
Gemensamt servicecentrum fick såväl kritik som stöd i kyrkomötet
Kyrkomötet förde på måndag kväll remissdiskussion om ett lagförslag om omorganisering av kyrkans ekonomienheters bokföring och löneräkning. Det så kallade HeTa-projektets mål är att nå en inbesparing på 7 miljoner euro per år. Frågan remitterades till förvaltningsutskottet.
Enligt förslaget grundas ett servicecenter för bokföring och löneräkning som centralt skulle sköta vissa av församlingarnas, stiftens och kyrkans centralfonds uppgifter. Verksamhetsplatser skulle finnas på 4-6 orter i landet. Servicecentralen skulle vara en del av kyrkostyrelsens organisation men enheten skulle ha stor självständighet och regional spridning. I remissdiskussionen fanns såväl argument för som emot förslaget.
Biskop Björn Vikström hörde till dem som ifrågasatte att projektet genomförs med tvång medan många församlingar ännu undrar om de faktiskt har någon nytta av det gemensamma servicecentret. Han undrade om modellen som lånats från statsförvaltningen är överdimensionerad för församlingarna. Vikström betonade vikten av att lyssna till den sakkunskap som finns i församlingarna och vänta på att de frivilligt går med.
Chefen för den kyrkliga samfälligheten i Esbo, Jukka Huttunen, var positivt inställd till projektet och sade att det är den första förvaltningsmodellen i kyrkan som ger ett fungerande system för att skära ner överstora resurser. – Det handlar inte om maktpolitik utan hur man gemensamt sköter dagliga rutiner på ett vettigt sätt, sade Huttunen.
Kyrkomötet inledde på måndag kväll också remissdiskussionen om biskopsmötets utredning om partnerskapslagens följder för kyrkan.