Kyrkomötet behandlade stifts- och ombudsinitiativ

Kyrka. Ett ombudsinitiativ som syftar till att utarbeta ett mångfaldsprogram som kan användas på kyrkans arbetsplatser väckte intresse då kyrkomötet behandlade stifts- och ombudsinitiativ på tisdag. 5.5.2010 kl. 00:00

I remissdiskussionen betonade utbildningschef Henrietta Grönlund från Helsingfors vikten av att ta vara på olika människors kunskap, infallsvinklar och livserfarenhet så att det gagnar organisationen. Grönlund hänvisade till en undersökning som visat att chefer i kyrkan är intresserade av att anställa människor som har en svag ställning i samhället men att de önskar stöd, anvisningar och uppmuntran för det.  – För att stöda kyrkoherdarna behövs till exempel information om hur fördomar och konflikter motverkas på arbetsplatsen. 

I initiativet föreslås att Kyrkostyrelsen får i uppdrag att tillsätta en expertarbetsgrupp som får befogenheter att utarbeta mångfaldsprogrammet. Initiativet remitterades till allmänna utskottet.
 

Bestämmelser om kvalificerad majoritet ändras?

 
Ett initiativ som syftar till att ändra bestämmelserna om kvalificerad majoritet remitterades till allmänna utskottet. I initiativet föreslås att Kyrkostyrelsen gör en täckande utredning om kyrkolagens bestämmelse om kvalificerad majoritet. Utredningen ska beakta olika infallsvinklar. Kyrkostyrelsen skulle på basis av utredningen vidta åtgärder så att eventuellt onödiga krav på kvalificerad majoritet stryks ur kyrkans lagstiftning samt bearbeta nödvändiga krav på kvalificerad majoritet så att beslutsfattandet blir mera flexibelt och effektivt utan att det äventyrar kärnan i kyrkans tro och lära.
 
I initiativet betonas behovet av att utreda vilka beslut som kräver tre fjärdedels majoritet och i vilka beslut det kunde räcka med två tredjedelars majoritet. I remissdiskussionen påpekades även behovet av att granska vilka beslut som eventuellt kunde kräva större majoritet än vad fallet är idag.
 
Enligt nuvarande lagstiftning krävs kvalificerad majoritet för ändringar i såväl kyrkolagen som kyrkoordningen. Bestämmelsen om kvalificerad majoritet är 150 år gammal och dess främsta uppgift är att förvissa sig om bred enighet i beslut som rör kyrkans tro och lära.
 

Förslag om att texter ur apokryferna används i gudstjänsten

 
Kyrkomötet behandlade en framställning från Esbo stift om att evangelieboken kompletteras med textavsnitt från Gamla testamentets apokryfiska böcker. Textavsnitten skulle utgöra alternativ till söndagens texter eller till predikotexterna. Evangelieboken omfattar bibeltexter och böner för kyrkoårets olika söndagar och helgdagar. Framställningen sändes till handboksutskottet.
 
Ett initiativ om ett tilläggshäfte till psalmboken remitterades också till handboksutskottet. I remiss­diskussionen betonade författaren Anna-Maria Kaskinen att församlingarna har konstaterat att det skulle behövas mångsidigare psalmer för till exempel julen och påsken. Kyrkans nuvarande psalmbok är från 1986.
 

Utredning av förvaltningsstrukturernas funktion

 
Ett ombudsinitiativ om att Kyrkostyrelsen skulle utreda hur olika församlingsstrukturer fungerar samt benämningarna på olika strukturer remitterades till förvaltningsutskottet. På basen av utredningen skulle man göra behövliga ändringar i kyrkolagen och kyrkoordningen så att strukturerna för och benämningarna på församlingarnas regionala arbete skulle motsvara kyrkans nuvarande och framtida behov. I initiativet sägs att dagens situation är förvirrande eftersom man för områdesarbetet bollar med många olika begrepp.
 

Gemensamt servicecentrum fick såväl kritik som stöd i kyrkomötet

 
Kyrkomötet förde på måndag kväll remissdiskussion om ett lagförslag om omorganisering av kyrkans ekonomienheters bokföring och löneräkning. Det så kallade HeTa-projektets mål är att nå en inbesparing på 7 miljoner euro per år. Frågan remitterades till förvaltningsutskottet.
 
Enligt förslaget grundas ett servicecenter för bokföring och löneräkning som centralt skulle sköta vissa av församlingarnas, stiftens och kyrkans centralfonds uppgifter. Verksamhetsplatser skulle finnas på 4-6 orter i landet. Servicecentralen skulle vara en del av kyrkostyrelsens organisation men enheten skulle ha stor självständighet och regional spridning. I remissdiskussionen fanns såväl argument för som emot förslaget.
 
Biskop Björn Vikström hörde till dem som ifrågasatte att projektet genomförs med tvång medan många församlingar ännu undrar om de faktiskt har någon nytta av det gemensamma servicecentret. Han undrade om modellen som lånats från statsförvaltningen är överdimensionerad för församlingarna.  Vikström betonade vikten av att lyssna till den sakkunskap som finns i församlingarna och vänta på att de frivilligt går med.
 
Chefen för den kyrkliga samfälligheten i Esbo, Jukka Huttunen, var positivt inställd till projektet och sade att det är den första förvaltningsmodellen i kyrkan som ger ett fungerande system för att skära ner överstora resurser. – Det handlar inte om maktpolitik utan hur man gemensamt sköter dagliga rutiner på ett vettigt sätt, sade Huttunen.
 
Kyrkomötet inledde på måndag kväll också remissdiskussionen om biskopsmötets utredning om partnerskapslagens följder för kyrkan.

KT



Kyrkoherde Kristian Willis hoppas att det snart ska finnas en engelskspråkig pastor i Vanda svenska.

VANDA SVENSKA FÖRSAMLING. Snart kan det finnas en engelskspråkig pastor i Vanda svenska församling. Engelskspråkiga tjänster i svenska församlingar hör till ovanligheterna. 8.9.2023 kl. 10:19
Hintikka konstaterade att vi i sommar har brutit tystnaden kring rasismen.

BISKOPSMÖTET. – Saker som vi har tigit om i kyrkan är vanligtvis de samma som vi har tigit om i det finländska samhället. Så är det att vara folkkyrka, sa biskopen i Esbo stift Kaisamari Hintikka i sitt tal vid biskopsmötets öppnande i Kyrkslätt idag. 5.9.2023 kl. 14:30

Kolumn. I år firar diakonin i Tyskland 175-årsjubileum. Startpunkten för diakonin var Johann Hinrich Wicherns tal vid Evangeliska kyrkans kongress den 22 september 1848. Han förespråkade ett nätverk av ”kärlek som räddar”. Den moderna diakonin föddes 1.9.2023 kl. 13:56

NY BISKOP. TD Mari Parkkinen vigs och välsignas till ämbetet med Guds ord, bön och handpåläggning i en mässa i S:t Michels domkyrka söndag 3 september klockan 10. Vigningen förrättas av ärkebiskop Tapio Luoma med assistenter. 2.9.2023 kl. 10:00
Pelagia och Dimitris tackade för sin relation och den nystart de 
fått tillsammans.

Äktenskap. Ett nytt land, ett nytt trossamfund och en tuff period ledde Borgåborna Pelagia Mitsitsou och Dimitris Amaxopoulos till ett beslut. 31.8.2023 kl. 14:00
Kyrkans gemenskap för mig är musiken, säger Catharina von Schoultz.

rasism. Vid folkhögskolan med fokus på utlänningar som lär sig svenska är rektor Catharina von Schoultz orolig för den nya vågen av rasism. 30.8.2023 kl. 20:00

musik. Systrarna Britt-Mari och Gun-Helen Andtfolk har uppträtt över 1 500 gånger och är en dynamisk duo. De båda systrarna är öppna och välkomnande, men då vi pratar om tuffare saker blir orden färre. 30.8.2023 kl. 17:32
Jani Edström är pastor, projektarbetare och religionslärare i Helsingfors.

ETT GOTT RÅD. ”Lär dig lyssna. Ta auktoriteter med en nypa salt.” Det ärnågra av de goda råd baptistpastorn och gymnasieläraren Jan Edström skulle ha gett till sig själv, den 20-åriga Jani. 31.8.2023 kl. 20:00
Att arbetet känns gränslöst och att dagarna blir orimligt långa återkommer i många av svaren.

UNDERSÖKNING. Kyrkpressen bad präster anonymt berätta vad som ligger bakom känslan av att vara utbränd. 30.8.2023 kl. 10:00
När jag var liten sjöng min mormor psalmer med mig och gick med mig till kyrkan i Borgå.

FÖRSAMLINGSFÖRBUNDET. Ina Laakso tar tillfälligt över Församlingsförbundets verksamhet. – Det är inspirerande och spännande. Jag ser fram emot det – hoppas vi ses! 28.8.2023 kl. 15:02
Tänk på alla gånger du själv misslyckats på jobbet. Kanske du kan innesluta den här upplevelsen i din egen nåd?

OVAN I KYRKAN. Här kommer några råd som hjälper dig att inte tro illa om hela kristenheten om prästen säger något dumt. 25.8.2023 kl. 14:44
Carolina Lindström torde bli kyrkoherde i Saltviks församling. Nu har hon fått grönt ljus från domkapitlet, men församlingen fattar beslutet.

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Karis-Pojo svenska församling ledigförklarar kyrkoherdetjänsten, skriver domkapitlet i sin notis från torsdagens möte. Kyrkoherden väljs genom direkt val och ska tillträda tidigast den 1 juni 2024. I Saltvik torde Carolina Lindström bli vald till kyrkoherde, i Väståboland måste församlingen söka kaplan på nytt. 25.8.2023 kl. 14:14
Biskop Bo-Göran Åstrands inlaga finns bland ett tiotal utlåtanden från kyrkor och samfund

rasism. Biskopar, imamer och många religiösa organisationer bland 120 utlåtanden som har getts till statsminister Orpos bord. 18.8.2023 kl. 12:15
Terjärv kyrka är Sixten Ahlsveds hemkyrka. Där har han hjärtat.

TERJÄRV. Fysiskt arbete och höga höjder är inget kyrkvaktmästaren i Terjärv, Sixten Ahlsved, räds för. 17.8.2023 kl. 18:00
Eric Schüldt är själv en sökare, en resa han inte tror han kommer bli färdig med under sin livstid.

SÖKARE. Journalisten Eric Schüldt har intervjuat vår tids stora kulturpersonligheter, han har hyllats och vunnit priser. Och så har han kämpat med synden. 16.8.2023 kl. 19:00

Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00