Potentiella liv

Ledare. I princip är förmodligen de flesta överens om att människovärdet är ett värde i sig. Ett värde som därför inte behöver motiveras och inte heller relateras till exempel till arbetsinsats, social ställning, arvsanlag, släktträd, bankkonto, egendom eller annat liknande. 6.5.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Att en del sedan bland annat på grund av det ovan uppräknade förefaller vara mer jämlika än andra är en annan sak. Då talar vi om socialt värde och inte om människovärde.

Då man säger att något i princip är på ett sätt finns ett inneboende, indirekt påstående att det förhåller sig annorlunda i praktiken. Så också i detta fall. I praktiken förefaller människovärdet i dag inte alls ha ett egenvärde.
Åtminstone inte allas människovärde.

Frånsett de diskussioner som har förts och förs om hur vi i allt högre grad bedöms utgående från hur mycket eller lite vi producerar och konsumerar har frågor relaterade till livets början och slut aktualiserats på ett obehagligt sätt.
Allt mer självklart framförs tankar, åsikter och idéer som omsatta i praktiken innebär att allas rätt till liv, och rätt till just sitt liv, ifrågasätts.

Ett inlägg i processen är det ställningstagande rörande de etiska principerna i samband med god förlossningsvård som Etene, den riksomfattande etiska delegationen inom hälso- och sjukvården, kom med i mars. Det efter begäran av social- och hälsovårdsministeriet.
Enligt ministeriets avdelningschef Päivi Sillanaukee ville man ha ställningstagandet eftersom en fokusering på fostrets säkerhet skulle förutsätta att förlossningarna koncentrerades till enheter på nästan centralsjukhusnivå (HS 15.4).

Redan motiveringen för att be om ett ställningstagande av Etene väcker frågor.
Med risk för feltolkning låter det nästan som om fostrets säkerhet eventuellt kunde – eller kanske till och med borde – ifrågasättas om den blir för dyr.
Varför skulle man be om utlåtande med den aktuella motiveringen om man inte tror att det kan finnas argument som talar för att nivån på fostrets säkerhet kan sänkas så att det blir bättre ekonomi i förlossningarna?

Det är inte endast nivån på säkerheten i samband med förlossningar som aktualiseras då frågan om fostrets värde nu blivit föremål för diskussion. Den diskussionen kommer att gälla allt från när livet egentligen börjar till om allt liv ska få bli till.
Mycket tyder på att vi har tagit de första stegen på en väg som leder till att allt kan regleras och bestämmas med politiska beslut och juridik.

Med andra ord: vi är redan på god väg in i en verklighet där livets helighet och människovärde blir föremål för övervägningar, bedömningar, gradering och klassificering.

Ingenting talar för att den väg vi slagit in på skulle ha ett slut. I och med den medicinska utvecklingen kommer möjligheterna att skräddarsy nya liv, möjligheterna att brett diagnostisera foster och kraven på produktiva liv att öka.
Det behövs inte mycket fantasi för att föreställa sig hur diskussionerna då kommer att gå. Livet i sig självt och som sådant blir allt mindre värt. Det liv som räknas är det som man i demokratisk ordning och efter ekonomiska kalkyler fattat beslut om att är värdefullt.
Då blir alla liv inte mer än potentiella tills någon ger livet grönt ljus. Eller så länge någon anser ett liv vara värdefullt.

Den diskussion som tagit fart efter det senaste eutanasibeslutet i Sverige visar att samma skrämmande resonemang om livets relativa värde med största sannolikhet kommer att gälla allt liv. Inte endast början och slutet.

Denna utveckling borde kyrkan bestämt och högljutt ta avstånd från. Nu.

Stig Kankkonen



Ronny Thylin och Pia Kummel-Myrskog har sökt tjänsten som kyrkoherde i Petrus församling.

kyrkoherdeval. Den lediganslagna tjänsten som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors har lockat två sökande. De som visat intresse för tjänsten är Ronny Thylin och Pia Kummel-Myrskog. 8.1.2024 kl. 13:21
Kvartetten som vigdes till tjänst var Joakim Oldmark, Tuomas Toivonen, Eva Ahl-Waris och Kirsi Saarinen.

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift fyra nya präster. 8.1.2024 kl. 11:18
Stina Lindgård, Rolf Steffansson och Maria Sten har fått titeln "prost", en hederstitel för en förtjänt präst.

UTNÄMNINGAR. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar. De är kyrkoherden i Agricola svenska församling Stina Lindgård, pastorn i finska församlingen vid Solkusten i Spanien Rolf Steffansson samt prästen och sakkunniga vid Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) Maria Sten. 2.1.2024 kl. 15:46
Fram till slutet av november hade 20 339 barn under ett år döpts i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.

MEDLEMMAR. Enligt en prognos från enheten för Kyrkans forskning och utbildning är antalet medlemmar i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland ca 3 558 000 i slutet av 2023. 29.12.2023 kl. 16:06
Carola Juselis vet vad det är att mista ett barn man aldrig riktigt hunnit lära känna.

sorg. Då Carola Juselius förlorade sitt barn blev hon så arg på Gud att hon skrev ut sig ur kyrkan. Sen saknade hon julmusiken och skrev in sig igen. Hon är en kvinna med temperament som vill finnas till för andra, särskilt för dem som inte kunnat prata om barnen de mist. 23.12.2023 kl. 19:00

pris. John Vikström tilldelas Svenska Akademiens Finlandspris för år 2023. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 21.12.2023 kl. 19:01
Under namnet Mindyjoysbokhylla inspirerar Mindy till läsning på Instagram och Facebook.

litteratur. Till hög, till låg, till rik, till arm – det finns en läsupplevelse för varje julfirare. Bookstagrammaren Mindy Svenlin (@mindyjoysbokhylla) ger förslag på lämplig litteratur utgående från olika situationer. 21.12.2023 kl. 17:21
Intervju med Kateryna Dunjak utanför Kiev i december 2019. Här besöker Dunjak döttrarnas grav. Anna-Lena Laurén till vänster.

RAPPORTERA FRÅN UKRAINA. Ukraina har offrat mycket, men landet måste offra ännu mer, säger Anna-Lena Laurén, som tvingats lämna Ryssland och nu rapporterar från Ukraina. Hon ser mörker och uppgivenhet under sina reportageresor, men också hopp och glädje. Och vad gör människor när de inget kan göra? De ber. 21.12.2023 kl. 13:26
Några av Mark Levengoods livs mest meningsfulla jular var när han arbetade på långvården med gamla människor.

jul. Mark Levengood bär på en längtan om någon som bär en när man inte själv orkar. – Det finns ögonblick där jag uppfattar julen som ett mirakel. 23.12.2023 kl. 18:58
Som en del av försoningsprogrammet tar Musalaha deltagarna ut på utfärder i öknen. Den här bilden är från ett tidigare år.

FÖRSONING. Sann försoning innebär ett erkännande av rättvisan och av maktdynamiken, anser man inom organisationen Musalaha. Därför utmanar man det som sker i Israel och Gaza just nu. – Just nu behövs försoning mer än någonsin, säger Wasim Nasser. 19.12.2023 kl. 10:00
Många av oss känner oss särskilt ensamma kring jul, det är inget man är ensam om säger pastorn Markus Österlund.

JULGEMENSKAP. Du är inte ensam om att vara ensam och vi är alla lite fattiga, åtminstone i anden. Det fastslår pastor Markus Österlund. 18.12.2023 kl. 15:59
Niklas Wallis (till vänster) är kyrkoherde i Kronoby. År 2024 får han stöd av de pensionerade herdarna Timo Saitajoki och Anders Store.

domkapitlet. Två prostar och pensionerade kyrkoherdar, Anders Store och Timo Saitajoki, jobbar nästa år halvtid som kaplaner i Kronoby, där prästbristen är stor. 15.12.2023 kl. 10:37
Elefteria Apostolidou växte upp med hemspråken finska och grekiska, men jobbar nu på svenska.

UTNÄMNING. Elefteria Apostolidou valdes till årets präst bland annat för sitt arbete bland kvinnor, för kyrkans synlighet på sociala medier och för sina stads-pilgrimsvandringar. – Det känns jätteskönt att få erkänsla för det arbete jag gjort, säger hon. 14.12.2023 kl. 12:59
Musikern Jukka Leppilampi har varit en aktiv artist i fyra decennier.

kyrkans kulturpris. Kyrkans kulturpris 2023 tillfaller två personer som främjat den kristna musikkulturen i Finland: musikern Jukka Leppilampi och evenemangsproducenten Jukka Ahokas. 13.12.2023 kl. 14:38
Det som är omöjligt att förlåta kan kanske försonas, säger Patricia Tudor-Sandahl.

Bok. När vår yttre värld förmörkas av krig och sjukdomar bringar den kristna psykologen och författaren Patricia Tudor-Sandahl bud om ett ljus som kan brinna inuti oss. 12.12.2023 kl. 13:55

Biskop Ivan Laptev - viger han präster i Sankt Petersburg för en utbrytarkyrka i Finland?

INGERMANLANDS KYRKA. Inom maj månad ska två av kyrkans missionsorganisationer förklara varför flera av deras anställda har prästvigts i en luthersk kyrka i Ryssland. Biskop Ivan Laptev i den ingermanländska kyrkan tycker ståhejet är märkligt. 14.5.2024 kl. 10:00
Nya kyrkomötet öppnades med gudstjänst i Åbo domkyrka.

KYRKOMÖTET. Många nya delegater i kyrkomötet. De tunga frågorna som samkönad vigsel eller organisationsreform i kyrkan kommer upp på onsdag. 13.5.2024 kl. 20:10
Verket ”Rebirth” av Kasper Dalkarl är inspirerat av ”Lemmikäinens moder” av Akseli Gallen-Kallela.

FOTOGRAFI. När fotografen Kasper Dalkarls pappa dog blev hans relation med mamma Åsa Dalkarl Gustavsson tätare. De började gå i bastu tillsammans, de blev vänner. Kaspers fotoutställning ”Mor och son” är deras gemensamma projekt. 13.5.2024 kl. 14:36
Jobbet som forskningschef för Stiftelsen för Åbo Akademi konstaterar Ruth Illman att har många likheter med motsvarande post vid SLS.

SVENSKA LITTERATURSÄLLSKAPET. Hon går från ett toppjobb till ett annat. Ruth Illman har gått i sina föräldrars fotspår, men motivationen kommer utan tvekan inifrån. Från och med september är hon ny forskningschef vid Svenska litteratursällskapet. 10.5.2024 kl. 19:52
Samuel Erikson installerades på Kristi himmelsfärdsdagen som kyrkoherde i Vörå församling. På bilden utöver honom från vänster till höger Samuels pappa Leif, kontraktsprost Tomi Tornberg, biskop Bo-Göran Åstrand, Vörås förra kyrkoherde Hans Boije och Benjamin Sandell.

kyrkoherdeinstallation. Kristi himmelsfärdsdagen blev en festdag i Vörå församlingen då nya kyrkoherden Samuel Erikson installerades av biskop Bo-Göran Åstrand under högtidliga former. Och Vöråborna slöt upp, både kyrkan och församlingshemmet var välfyllda. 9.5.2024 kl. 16:15