Potentiella liv

Ledare. I princip är förmodligen de flesta överens om att människovärdet är ett värde i sig. Ett värde som därför inte behöver motiveras och inte heller relateras till exempel till arbetsinsats, social ställning, arvsanlag, släktträd, bankkonto, egendom eller annat liknande. 6.5.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Att en del sedan bland annat på grund av det ovan uppräknade förefaller vara mer jämlika än andra är en annan sak. Då talar vi om socialt värde och inte om människovärde.

Då man säger att något i princip är på ett sätt finns ett inneboende, indirekt påstående att det förhåller sig annorlunda i praktiken. Så också i detta fall. I praktiken förefaller människovärdet i dag inte alls ha ett egenvärde.
Åtminstone inte allas människovärde.

Frånsett de diskussioner som har förts och förs om hur vi i allt högre grad bedöms utgående från hur mycket eller lite vi producerar och konsumerar har frågor relaterade till livets början och slut aktualiserats på ett obehagligt sätt.
Allt mer självklart framförs tankar, åsikter och idéer som omsatta i praktiken innebär att allas rätt till liv, och rätt till just sitt liv, ifrågasätts.

Ett inlägg i processen är det ställningstagande rörande de etiska principerna i samband med god förlossningsvård som Etene, den riksomfattande etiska delegationen inom hälso- och sjukvården, kom med i mars. Det efter begäran av social- och hälsovårdsministeriet.
Enligt ministeriets avdelningschef Päivi Sillanaukee ville man ha ställningstagandet eftersom en fokusering på fostrets säkerhet skulle förutsätta att förlossningarna koncentrerades till enheter på nästan centralsjukhusnivå (HS 15.4).

Redan motiveringen för att be om ett ställningstagande av Etene väcker frågor.
Med risk för feltolkning låter det nästan som om fostrets säkerhet eventuellt kunde – eller kanske till och med borde – ifrågasättas om den blir för dyr.
Varför skulle man be om utlåtande med den aktuella motiveringen om man inte tror att det kan finnas argument som talar för att nivån på fostrets säkerhet kan sänkas så att det blir bättre ekonomi i förlossningarna?

Det är inte endast nivån på säkerheten i samband med förlossningar som aktualiseras då frågan om fostrets värde nu blivit föremål för diskussion. Den diskussionen kommer att gälla allt från när livet egentligen börjar till om allt liv ska få bli till.
Mycket tyder på att vi har tagit de första stegen på en väg som leder till att allt kan regleras och bestämmas med politiska beslut och juridik.

Med andra ord: vi är redan på god väg in i en verklighet där livets helighet och människovärde blir föremål för övervägningar, bedömningar, gradering och klassificering.

Ingenting talar för att den väg vi slagit in på skulle ha ett slut. I och med den medicinska utvecklingen kommer möjligheterna att skräddarsy nya liv, möjligheterna att brett diagnostisera foster och kraven på produktiva liv att öka.
Det behövs inte mycket fantasi för att föreställa sig hur diskussionerna då kommer att gå. Livet i sig självt och som sådant blir allt mindre värt. Det liv som räknas är det som man i demokratisk ordning och efter ekonomiska kalkyler fattat beslut om att är värdefullt.
Då blir alla liv inte mer än potentiella tills någon ger livet grönt ljus. Eller så länge någon anser ett liv vara värdefullt.

Den diskussion som tagit fart efter det senaste eutanasibeslutet i Sverige visar att samma skrämmande resonemang om livets relativa värde med största sannolikhet kommer att gälla allt liv. Inte endast början och slutet.

Denna utveckling borde kyrkan bestämt och högljutt ta avstånd från. Nu.

Stig Kankkonen



– Men plötsligt kan sorgen hugga till i oväntade stunder, när man är som minst förberedd, säger Maria Eklund.

sorg. Den här julen blir Maria Eklunds första jul utan föräldrar. I flera år har hon sörjt och bearbetat, först sin mammas sjukdom, sedan sin pappas. Nu plockar hon fram barndomens tomtefamilj och är tacksam för det hon fick. 17.12.2020 kl. 09:00
 – Jag känner mig väldigt hedrad och djupt och ödmjukt tacksam, säger Birgitta Sarelin.

kulturpris. – Det var en komplett överraskning. Jag känner mig väldigt hedrad och djupt och ödmjukt tacksam, säger Birgitta Sarelin som tilldelas Församlingsförbundets kulturpris för sitt engagemang för den finlandssvenska psalmboken och psalmsången i Borgå stift. 16.12.2020 kl. 15:00

frågesport. Börja julen med att testa dina julkunskaper! Varför inte utmana en vän? Bland alla tävlande lottar vi ut Christa Mickelssons bok "Ett blodkärl som brast". 16.12.2020 kl. 10:05
Hilkka Olkinuora närmar sig julen som ett sinnestillstånd. Det skalar bort många måsten.

annorlunda jul. – Fira den jul du kan och vill fira i år, säger Hilkka Olkinuora. Jultraditionerna handlar inte alltid om vad man gör – utan om varför man gör det. 16.12.2020 kl. 11:00

prostar. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar: kyrkoherden i Larsmo församling Max-Olav Lassila, kyrkoherden i Tammerfors svenska församling Kim Rantala och chefen för familjerådgivningscentralen inom Raseborgs kyrkliga samfällighet Ann-Sofi Storbacka. 15.12.2020 kl. 16:14
Tua Sandell bor i Istanbul  sedan sex år tillbaka.

jultraditioner. "Gemenskapen i församlingsvåningen blir det egentliga julfirandet." 16.12.2020 kl. 10:00

julafton. – Jag tror det kommer att bli en speciell stämning. Jag tror att radion blir ett surrogat för den kontakt man vanligtvis haft med släktingar, säger Kjell Ekholm. 16.12.2020 kl. 09:00
Mari Leppänen är glad, tacksam och förundrad över resultatet i biskopsvalet.

biskop. Mari Leppänen är den tredje kvinnan som blir biskop i Finlands evangelisk-lutherska kyrka – och den första med rötter i den laestadianska väckelsen. – Det har lärt mig sådant om utanförskap som jag hoppas jag får nytta av. 15.12.2020 kl. 09:18
I Jerusalem lät sig Valter Juvelius fotograferas iklädd "lokal" rekvisita.

förbundsarken. För över hundra år sedan anlände
 finländaren Valter Juvelius och 
britten Montagu Parker till Jerusalem. 
De skulle inleda utgrävningar vid Tempelberget. Deras hemliga uppdrag var att hitta förbundsarken, lådan med de budtavlor som Israels folk fick av Gud. 11.12.2020 kl. 17:47

Konspirationsteorier. Kyrkoherde Daniel Björk har blivit orolig. Han ser tecken på att vissa kristna lockas mer av auktoritära ledares konspirationstankar än av vanlig, tråkig demokrati. – Men vi måste stå emot. 11.12.2020 kl. 09:42
– Vi försöker förstå dels hur konspirationsteorier används i politiken, dels hur de cirkulerar från plattform till plattform och drar nya grupper av människor till sig, säger Katja Valaskivi.

konspirationsteorier. Konspirationsteorier är ett mycket gammalt fenomen. De har spridits i många olika syften. Men vem som sprider konspirationsteorier och vilka deras motiv är blir en komplicerad fråga att svara på – särskilt när vi rör oss på nätet. 11.12.2020 kl. 09:46
Hanna-Madeleine Andersson (ovan) och Vivian Krokfors älskar julen!

julpyssel. Vivian Krokfors och Hanna-Madeleine Andersson älskar att pyssla och sticka – och de älskar julen! På sitt gemensamma Instagramkonto delar de med sig av julpyssel och julstämning. 10.12.2020 kl. 15:54
Susan och Mats Billmark uppmanar oss att vara öppna och nyfikna på varandra, att prata om det som verkligen har betydelse i livet.

livsförändring. Susan och Mats Billmark drabbades båda av utbrändhet. Det fick dem inse att de aldrig stannat upp och funderat över vems liv de egentligen levde – sitt eget eller någon annans? 9.12.2020 kl. 16:29
Namnet "Kyrkan i Helsingfors" fungerar marknadsföringsmässigt, anser Stefan Forsén, men mindre bra ur ett ekumeniskt perspektiv enligt Jani Edström.

ekumenik. Evangelisk-lutherska församlingars sätt att definiera sig utåt får kritik för att exkludera andra kristna samfund. – Vi ser det från medlemmarnas synvinkel, svarar Stefan Forsén vid Helsingfors kyrkliga samfällighet 8.12.2020 kl. 17:05
Johan Candelin

rättegång. Österbottens tingsrätt har frikänt Martyskyrkans vänner, dess ordförande Johan Candelin samt den åtalade styrelsemedlemmen från åtalet om penninginsamlingsbrott. 7.12.2020 kl. 15:59

Enkäten besvarades av 7 356 finländare över 15 år.

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15
Helhetsbilden av förändringen är tydlig, menar forskare Kimmo Ketola.

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22
Idag behöver marknadsföring inte kosta stora summor, bland annat tack vare sociala medier.

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00
Kyrkan behåller netto från vårdreformen.

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10
Biskop Bo-Göran Åstrand fascineras av ChatGPT:s predikningar och tal – även om han känner att de saknar själ.

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00