Potentiella liv

Ledare. I princip är förmodligen de flesta överens om att människovärdet är ett värde i sig. Ett värde som därför inte behöver motiveras och inte heller relateras till exempel till arbetsinsats, social ställning, arvsanlag, släktträd, bankkonto, egendom eller annat liknande. 6.5.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Att en del sedan bland annat på grund av det ovan uppräknade förefaller vara mer jämlika än andra är en annan sak. Då talar vi om socialt värde och inte om människovärde.

Då man säger att något i princip är på ett sätt finns ett inneboende, indirekt påstående att det förhåller sig annorlunda i praktiken. Så också i detta fall. I praktiken förefaller människovärdet i dag inte alls ha ett egenvärde.
Åtminstone inte allas människovärde.

Frånsett de diskussioner som har förts och förs om hur vi i allt högre grad bedöms utgående från hur mycket eller lite vi producerar och konsumerar har frågor relaterade till livets början och slut aktualiserats på ett obehagligt sätt.
Allt mer självklart framförs tankar, åsikter och idéer som omsatta i praktiken innebär att allas rätt till liv, och rätt till just sitt liv, ifrågasätts.

Ett inlägg i processen är det ställningstagande rörande de etiska principerna i samband med god förlossningsvård som Etene, den riksomfattande etiska delegationen inom hälso- och sjukvården, kom med i mars. Det efter begäran av social- och hälsovårdsministeriet.
Enligt ministeriets avdelningschef Päivi Sillanaukee ville man ha ställningstagandet eftersom en fokusering på fostrets säkerhet skulle förutsätta att förlossningarna koncentrerades till enheter på nästan centralsjukhusnivå (HS 15.4).

Redan motiveringen för att be om ett ställningstagande av Etene väcker frågor.
Med risk för feltolkning låter det nästan som om fostrets säkerhet eventuellt kunde – eller kanske till och med borde – ifrågasättas om den blir för dyr.
Varför skulle man be om utlåtande med den aktuella motiveringen om man inte tror att det kan finnas argument som talar för att nivån på fostrets säkerhet kan sänkas så att det blir bättre ekonomi i förlossningarna?

Det är inte endast nivån på säkerheten i samband med förlossningar som aktualiseras då frågan om fostrets värde nu blivit föremål för diskussion. Den diskussionen kommer att gälla allt från när livet egentligen börjar till om allt liv ska få bli till.
Mycket tyder på att vi har tagit de första stegen på en väg som leder till att allt kan regleras och bestämmas med politiska beslut och juridik.

Med andra ord: vi är redan på god väg in i en verklighet där livets helighet och människovärde blir föremål för övervägningar, bedömningar, gradering och klassificering.

Ingenting talar för att den väg vi slagit in på skulle ha ett slut. I och med den medicinska utvecklingen kommer möjligheterna att skräddarsy nya liv, möjligheterna att brett diagnostisera foster och kraven på produktiva liv att öka.
Det behövs inte mycket fantasi för att föreställa sig hur diskussionerna då kommer att gå. Livet i sig självt och som sådant blir allt mindre värt. Det liv som räknas är det som man i demokratisk ordning och efter ekonomiska kalkyler fattat beslut om att är värdefullt.
Då blir alla liv inte mer än potentiella tills någon ger livet grönt ljus. Eller så länge någon anser ett liv vara värdefullt.

Den diskussion som tagit fart efter det senaste eutanasibeslutet i Sverige visar att samma skrämmande resonemang om livets relativa värde med största sannolikhet kommer att gälla allt liv. Inte endast början och slutet.

Denna utveckling borde kyrkan bestämt och högljutt ta avstånd från. Nu.

Stig Kankkonen



Johanna Holmäng bor i Forsby, men kring tio dagar i månaden arbetar hon i Umeå.

FÖRLOSSNING. Redan som sjuåring visste Johanna Holmäng att hon ville bli barnmorska. Hennes jobb är hennes kall. Varje dag möter hon stor förväntan, men vissa gånger också bottenlös förtvivlan. – Ibland måste jag gå från sorgens rum in i glädjens, då är det inte lätt att hålla masken, säger hon. 28.9.2022 kl. 13:31
Jonas Ahlforn ser kyrkans
styrka i att möta människor i kris, för kyrkan har redan reflekterat över de stora livsfrågorna.

PREPPERPRÄST. När Sverige inte hade ett enda stridsflygplan att sända upp då Ryssland övade kärnvapenanfall gick det upp för prepperprästen Jonas Ahlforn i Örebro att det inte räcker att bunkra upp toalettpapper som förberedelse för en samhällskris. 29.9.2022 kl. 11:00
Prästerna Mari Puska (t.v.) och Malena Björkgren vid synodalmötet i Åbo. Biskop Bo-Göran Åstrand talade till 180 präster om folkkyrkan i förändring

BORGÅ STIFT. Efter pandemin har det varit svårare att få till dop. Begravningar och minnesstunder har förändrats. Vid prästernas synodalmöte i Åbo sade biskop Bo-Göran Åstrand att kyrkan inte blir som förut – också dess särställning som folkkyrka ifrågasätts nu i riksdagen. 29.9.2022 kl. 00:00
När de skrev om sitt liv upptäckte Mårten och Kjell Westö nya saker om varandra.

SYSKON. Kjell Westö och Mårten Westö är bröder, författare och spelar i samma band. De har ärvt ett depressivt stråk, men hanterar det på olika sätt. Den ena är intensiv, den andra är lugn. Den ena ber ibland, den andra köpslog en gång med Gud och blev avslöjad som spelare. 28.9.2022 kl. 10:38
– Jag har ritat mycket i hela mitt liv, säger Moa Eklund.

BORGÅ STIFT. 21-åriga Moa Eklund har skapat logon för Borgå stifts hundraårsjubileum. – Sedan jag flyttade till Helsingfors har jag fått upp ögonen för gemenskapen i stiftet, säger hon. 26.9.2022 kl. 19:09
Birgitta Yavari-Ilan, 77, säger att hon har haft två heliga drömmar i livet – att hitta kärleken och att finna Gud som hon växte upp utan att känna.

KRISTEN BILDKONST. Den svensk-israeliska konstnären Birgitta Yavari-Ilan åkte för 50 år sedan ut ur Vetlanda i Småland i sin ljusblå Volkswagen för att bosätta sig i Jerusalem. För en generation i Norden har hon stått för ett kristet bildspråk kring tro, kärlek och glädje. 27.9.2022 kl. 19:00
Genusforskaren och teologen Cecilia Nahnfeldt från Uppsala ser ut att bli ny teologiprofessor vid Åbo Akademi.

Åbo akademi. Genusforskaren och teologen Cecilia Nahnfeldt blir sannolikt ny professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Fakultetsrådets val ska ännu formellt bekräftas av universitetets ledning. 27.9.2022 kl. 16:52
I Esbo som med närmare 15 000 medlemmar är landets största svenska församling – blir det inget församlingsval i höst.

FÖRSAMLINGSVALET. I Esbo, Grankulla och Vanda blir det inget församlingsval på svenska i höst. Orsak: för få kandidater. I Esbo var Jannika Lassus valombud för den enda kandidatlista som nu besätter alla 26 platser med 26 kandidater – i landets största svenska församling. 23.9.2022 kl. 11:32
Hanna Jensen har skrivit två böcker om minnessjukdomar, en om sin pappa och en om sin mamma. – Efter första boken tänkte jag att jag aldrig mer ska skriva om ämnet, men jag kände att jag hade något att säga som kunde hjälpa andra.

ALZHEIMER. När Hanna Jensens mamma fick en minnessjukdom blev mamman aktiv, företagsam, pratsam – och väldigt ilsken. – Det fanns en tid då jag var så frustrerad att jag inte ville se henne i ögonen, men idag ser jag på mamma med varm blick. 22.9.2022 kl. 16:15
Teemu Laajasalo och Irja Askola.

JÄMSTÄLLDHET. Kyrkostyrelsen har beviljat kyrkans pris för jämställdhet och likabehandling till biskop emerita Irja Askola. 22.9.2022 kl. 15:09
Julie Yu-Wen Chen har som Taiwanfödd professor en knepig sits att leda ett Beijingfinansierat institut vid Helsingfors universitet.

kina. Professorn i Kinastudier Julie Yu-Wen Chen vid Helsingfors universitet har rötter i Taiwan. Hon oroar sig för Kinas växande hot mot hennes hemland. Hon är kristen och försöker avsluta varje dag med att lyssna på en predikan online. 15.9.2022 kl. 10:37
Karl XI:s kyrkolag var stomme för kyrkan i Finland till mitten av 1870-talet. I dag stadgar Kyrkoordningen sedan 1994 om ett synodalmöte som ska hållas vart sjätte år.

SYNODALMÖTE. Efter sina pastoralkurser under den första tiden som präst saknar många vardagsteologer de regel­bundna samtalen om kyrkans lära, eller samtalen kring biskopens linje. För det finns sedan år 1686 det sällsynta synodalmötet – som snart hålls i Åbo. 14.9.2022 kl. 15:16
Lena Kumlin trivs hemma i trädgården.

FÅNGA DAGEN. Lena Kumlin lever med en hjärntumör som inte går att operera och som kommer att leda till döden inom ett år. – Carpe diem! säger hon, och kämpar för att leva i nuet och njuta av sitt liv med fulla andetag. 13.9.2022 kl. 16:22
Bilderna är små i sitt format.
– Ingen får något kastat i ansiktet. Det är ett utslag av samtycke säger Kent Wisti.

Konst. I september visas utställningen KYSS – en meditation i ord och bild över Höga visan i Borgå domkyrka. – Höga visan är en erotisk bok i Bibeln som både är oerhört trygg men ändå radikal, säger konstnären, bildsatirikern och prästen Kent Wisti. 13.9.2022 kl. 10:14
– Vissa veckor tar kyrkrenoveringen hälften av min arbetstid, säger Mats Edman, nyss förordnad till kyrkoherde i Nykarleby.

nykarleby. Under sista tiden av studierna upplevde Mats Edman en tydlig kallelse att bli präst. – Vi var samlade i en bibel- och bönegrupp och vi tog mannakorn. Mitt mannakorn var från Apostlagärningarna: ”Var inte rädd. Tala och tig inte. Jag är med dig och ingen ska göra dig något ont för jag har mycket folk här i staden.” Nästa dag ringde han biskop Erik Vikström och bad om prästvigning. 12.9.2022 kl. 20:05

pris. John Vikström tilldelas Svenska Akademiens Finlandspris för år 2023. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 21.12.2023 kl. 19:01
Under namnet Mindyjoysbokhylla inspirerar Mindy till läsning på Instagram och Facebook.

litteratur. Till hög, till låg, till rik, till arm – det finns en läsupplevelse för varje julfirare. Bookstagrammaren Mindy Svenlin (@mindyjoysbokhylla) ger förslag på lämplig litteratur utgående från olika situationer. 21.12.2023 kl. 17:21
Intervju med Kateryna Dunjak utanför Kiev i december 2019. Här besöker Dunjak döttrarnas grav. Anna-Lena Laurén till vänster.

RAPPORTERA FRÅN UKRAINA. Ukraina har offrat mycket, men landet måste offra ännu mer, säger Anna-Lena Laurén, som tvingats lämna Ryssland och nu rapporterar från Ukraina. Hon ser mörker och uppgivenhet under sina reportageresor, men också hopp och glädje. Och vad gör människor när de inget kan göra? De ber. 21.12.2023 kl. 13:26
Några av Mark Levengoods livs mest meningsfulla jular var när han arbetade på långvården med gamla människor.

jul. Mark Levengood bär på en längtan om någon som bär en när man inte själv orkar. – Det finns ögonblick där jag uppfattar julen som ett mirakel. 23.12.2023 kl. 18:58
Som en del av försoningsprogrammet tar Musalaha deltagarna ut på utfärder i öknen. Den här bilden är från ett tidigare år.

FÖRSONING. Sann försoning innebär ett erkännande av rättvisan och av maktdynamiken, anser man inom organisationen Musalaha. Därför utmanar man det som sker i Israel och Gaza just nu. – Just nu behövs försoning mer än någonsin, säger Wasim Nasser. 19.12.2023 kl. 10:00