Enligt nationella koordinatorn Hannu Hatanpää är det ändå inte frågan om en enskild tillställning, kampanj eller rörelse, utan om en tillbakagång till urförsamlingens verksamhetsmodell.
– Religionsutövningen i dag präglas av byråkrati och systematisering. Vi vill att tron ska ha en övergripande funktion och inverka på alla samhällsektorer, säger Hatanpää.
Sedan Kristusdagen ordnades första gången år 2008 har dess huvudmål varit att varje finländare ska ha en förebedjare. Årets tema ”En modig livsstil” vill också uppmuntra till andlig förnyelse och evangelisation som bygger på gemenskap och äkta relationer.
– Tanken är att kristna förutom att be också själva ska våga vara andras bönesvar. Redan nu planeras mindre, lokala Kristusdagar på andra håll i landet. Vi hoppas att det ska leda till att bönenätverk uppstår på varje ort.
I år riktar Kristusdagen sig till ungdomar ännu mer än tidigare, och gemenskap över generationsgränser betonas i arrangemangen.
– Det är viktigt att engagera 20–40-åringar så att stafettpinnen går vidare, säger Hatanpää.