Kyrkans strukturer bör vara kyrkans

Ledare. I förordet till rapporten ”Har Borgå stift en framtid?” skriver Olav S. Melin, ansvarig för tankesmedjan Magmas samhälls- och medierelationer, bland annat: ”Det är anmärkningsvärt att visionen för Borgå stift år 2015 helt förbiser de språkliga konsekvenser som församlingssammanslagningar och bildandet av nya tvåspråkiga kyrkliga samfälligheter medför”.
Noteringen är delvis befogad, men kanske inte helt.
15.4.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

I stiftets strategi finns strukturomvandlingen med som ett eget avsnitt. I det konstateras: ”Strukturomvandlingen kan inom en nära framtid leda till ytterligare sammanslagningar och då blir majoritetsspråket i de nya, större samfälligheterna i de flesta fall finska. I nybildade kommuner med finsk majoritet kan den svenska identiteten och känslan för den egna orten försvagas. Då accentueras den lokala församlingens roll som garant för den andliga och språkliga identiteten.”Utöver detta nämns strukturomvandlingen också i ett par andra sammanhang. Om detta är tillräckligt eller inte kan förstås diskuteras. Men i alla fall finns det där som ett initiativ till vidare diskussioner.

I helhetskyrkans strategi sägs:  ”Vi utreder strukturomvandlingens effekter på verksamheten och utvecklar metoder för att stödja verksamheten i sammanslagna församlingar.” I betänkandet som strategin bygger på konstateras: ”Under strategiperioden utreder vi strukturomvandlingens effekter på verksamheten och utvecklar metoder för att stödja verksamheten i sammanslagna församlingar.”
Även om det inte sägs direkt ut är det – eller bör det vara – självklart att detta gäller alla konsekvenser. Också de språkliga.

Eftersom det i en kommun kan finnas antingen en enda församling eller en enda kyrklig samfällighet innebär kommunsammanslagningar konsekvenser också för församlingarna. De måste på ett eller annat sätt anpassa sig till de nya kommungränserna.
Den fråga man kan och bör ställa är om det som är bäst ur ett kommunalt strukturperspektiv alltid är bäst också ur ett kyrkligt perspektiv och ett församlingsperspektiv.
Svaret på den frågan kan knappast vara annat än nej. Lika lite som svaret på frågan om det alltid är till skada knappast kan vara annat än nej.

Av Klemets rapport framgår att det funnits, och förmodligen också finns, en politisk beredskap att bryta kopplingen mellan kommun- och församlingsgränser, men att det kyrkliga motståndet mot en sådan brytning ”visat sig vara kompakt”.
Här kommer vi till parokialprincipen, som säger att en medlem av kyrkan måste tillhöra den församling på vars område han eller hon är bosatt. Det är med hänvisning till den kyrkan sagt nej till brytningen eller uppluckringen av gränsgemenskapen.

En kanske inte alls självklar utgångspunkt i diskussionerna har varit att det är de kommunala gränserna som definierar området för den församling som en medlem av kyrkan måste tillhöra. Så kan det i alla fall knappast vara.
Parokialprincipen/områdesprincipen kan rimligtvis lika väl gälla i församlingar och samfälligheter vars gränser inte sammanfaller med kommungränserna.

Om detta är ett riktigt resonemang blir hänvisningen till parokialprincipen i gränsdragningsdiskussionen irrelevant och principen behöver åtminstone inte till den delen ifrågasättas.
Kyrkan kan kort sagt utan att pruta på principen gå in för att frikoppla församlingsgränserna från kommungränserna. I Borgå stift, men också på annat håll, är det inte endast önskvärt utan nödvändigt att så sker.

Det avgörande är, som Klemets skriver i sin rapport, att nu ge ”kyrkan en möjlighet att utgående från sina egna förutsättningar och sin egen uppgift skapa de strukturer som är mest ändamålsenliga utan att de behöver sammanfalla med den kommunala indelningen”.
Den målsättningen är till gagn för hela kyrkan och för alla dess församlingar. Inklusive och inte minst för Borgå stift.

Stig Kankkonen



Att en kandidat som inte valts i ett indirekt kyrkoherdeval kan inleda en besvärsprocess är inget vägande argument för direkt val, anser Sixten Ekstrand.

val. Att församlingsborna väljer kyrkoherde är föråldrat anser Sixten Ekstrand: – Jag är helt övertygad om att direkt val av kyrkoherde är en sak som kyrkan kommer att lämna så småningom. Samtidigt pågår en livlig förhandsröstning i kyrkoherdevalet i Pedersöre. 13.8.2021 kl. 15:28
Kyrkomötet avslutas under fredagen.

KYRKOMÖTE. Kyrkomötet avslutas under fredagen. Ombuden från Borgå stift lyfter fram några konkreta beslut som tagits när det gäller bland annat ekonomi och böneliv. 6.8.2021 kl. 15:07
Göran Hellberg gjorde en banbrytande insats som Finlands första idrottspräst.

Nekrolog. Medan de olympiska spelen pågick i Tokyo sänktes idrottsprästen Göran Hellbergs urna i graven på Elisabeths kyrkogård i Karleby måndagen den 2 augusti. Han systerson Björn Vikström har skrivit en nekrolog. 6.8.2021 kl. 14:24
Sixten Ekstrand och Mia Anderssén-Löf debatterar för- och nackdelarna med direkt val av kyrkoherde.

debatt. Onödig polarisering eller sund debatt? Sixten Ekstrand och Mia Anderssén-Löf debatterar kyrkoherdevalet i Pedersöre i Österbottens tidning och på Facebook. 6.8.2021 kl. 12:40
Frågan om vigsel av samkönade väckte livlig debatt också under detta kyrkomöte.

KYRKOMÖTET. Ett mycket litet steg framåt, säger några av kyrkomötesombuden från Borgå stift om initiativet om vigsel av samkönade par. 6.8.2021 kl. 10:32

FOLKHÖGSKOLA. Kristliga folkhögskolans nya rektor tillträder sin tjänst den 1 september. 4.8.2021 kl. 14:10
– Jag är själv nykter alkoholist sedan två år tillbaka. Jag fattade aldrig varför jag skulle dricka så himla mycket som jag gjorde. Min bakgrund förklarar ju allting, för jag har säkert fått ”beroendegenen” som går i släkten.

profilen. Det var en vän till Tika Sevón Liljegrens familj som förde henne till barnhemmet. Hon blev adopterad och är tacksam för det. Hon har sett hur svårt hennes bror haft det efter sin uppväxt i den nepalesiska by där hon är född. 4.8.2021 kl. 08:00
I november 2020 samlades kyrkomötesombuden med munskydd – vårens session ordnas i augusti på grund av coronaepidemin.

KYRKOMÖTET. Kyrkomötet samlas den här veckan till session i Åbo. Frågor på agendan är bland annat bönens plats i kyrkan, en jämställdhetsplan för kyrkan – och frågan om samkönade äktenskap. 3.8.2021 kl. 15:43
Katri Kanninen är psykologie doktor, terapeut och författare. Hon vårdar sin Gudsrelation till exempel genom att bikta sig.

BÖN. Den anknytning vi har till våra föräldrar blir en upplevelse som vi upprepar i alla våra relationer – också i relationen till Gud. – Att be för sig själv är svårt men fascinerande, säger psykologen och terapeuten Katri Kanninen. 2.8.2021 kl. 17:42
Leif Kronqvists intresse för att bygga fioler väcktes under en arbiskurs.

SKOTTSKADA. När Leif Kronqvist var åtta år sköt hans vän honom i halsen med ett litet gevär. – Jag är inte bitter på honom – han var ju bara ett barn och han kunde ju inte ha vetat att geväret var laddat. 3.8.2021 kl. 08:00
Johanna Evenson stortrivs hemma i hängmattan i Bovik. Ibland får hon besök av grannens kor.

Kulturer. Johanna Evenson växte upp på olika håll i Svenskfinland, bodde i USA i trettio år – och har nu återvänt till Åland. Varje gång hon stiger in i sitt arbetsrum – en 1400-talskyrka – tänker hon: Wow, tänk att jag får bo här! 22.7.2021 kl. 08:00
Att blir pappa var en större omställning än jag någonsin hade tänkt mig, säger Erik Abbor.

Papparoll. För Erik Abbor tog det flera år att landa i rollen som pappa. 21.7.2021 kl. 08:00
– Jag vill gärna fortsätta skriva musik och ge ut den, att folk lyssnar och blir berörda och får ut någonting av den.

musik. Musiken har funnits med Susanna Sandell hela livet. Hon har studerat musikpedagogik och har skrivit egen musik sedan tonåren. I maj släppte hon sin första egna singel och mer är på gång. 8.7.2021 kl. 08:00
Pamela Granskog bor i Haga där parkerna finns nära.

STADSBO. Pamela Granskog känner sig som helsingforsare i Österbotten och som österbottning i Helsingfors. Om hon skulle få bestämma skulle alla åka på utbyte till andra regioner. 22.7.2021 kl. 06:00
Mi Lassila önskar att alla vuxna som inte är på läger ber för lägren och konfirmanderna. –Det betyder otroligt mycket.

KONFIRMANDLÄGER. Mi Lassila har 80–90 konfirmandläger bakom sig. För henne är konfirmandlägret en plats där man kan inse att man är älskad. 7.7.2021 kl. 08:00

Om kroppen kremeras eller inte varierar från fall till fall.

JORDFÄSTNING. Ibland får prästen Malin Lindblom veta att någon knappast kommer att närvara vid jordfästningar hon ska förrätta. Hittills har det ändå alltid dykt upp någon, men hur många som är på plats är aldrig avgörande för henne. – Jordfästningen är som en bön, säger hon. 25.7.2023 kl. 15:17
– Jag gick ifrån ett jobb tusentals musiker ha. Det var inte ens svårt. Det kan bara ha varit Gud, säger Ben Clark.

musik. Två händelser som mänskligt sett inte var förnuftiga bevisade för ”Banjo-Ben” Ben Clark att Gud ledde honom. 21.7.2023 kl. 21:59
Den 13 augusti väljer församlingsmedlemmarna i Solf kyrkoherde.

Solf. Johan Kanckos och Camilla Svevar har sökt kyrkoherdetjänsten i Solf. De fick svara på några frågor om sig själva och sin syn på Solf och kyrkoherdejobbet. 31.5.2023 kl. 16:52
Kajsa Åbacka gillar att vara hjälpledare.

NÄRPES. Också i år är väskan packad och redo för lägerområdet Fridskär. – Det är en jättehärlig gemenskap, säger Kajsa Åbacka, som är hjälpledare i Närpes församling. 14.6.2023 kl. 16:49
– Det har varit så många unika händelser, till exempel före min första match med Jaro. Då blev jag uppmuntrad att dela med mig av min tro, säger David Carty.

VITTNESBÖRD. Han kom till Jakobstad för att göra målen som ska vinna matcherna för Jaro. Men för David Carty är det minst lika viktigt att vinna själar för Gud. 5.7.2023 kl. 19:00