Kyrkans strukturer bör vara kyrkans

Ledare. I förordet till rapporten ”Har Borgå stift en framtid?” skriver Olav S. Melin, ansvarig för tankesmedjan Magmas samhälls- och medierelationer, bland annat: ”Det är anmärkningsvärt att visionen för Borgå stift år 2015 helt förbiser de språkliga konsekvenser som församlingssammanslagningar och bildandet av nya tvåspråkiga kyrkliga samfälligheter medför”.
Noteringen är delvis befogad, men kanske inte helt.
15.4.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

I stiftets strategi finns strukturomvandlingen med som ett eget avsnitt. I det konstateras: ”Strukturomvandlingen kan inom en nära framtid leda till ytterligare sammanslagningar och då blir majoritetsspråket i de nya, större samfälligheterna i de flesta fall finska. I nybildade kommuner med finsk majoritet kan den svenska identiteten och känslan för den egna orten försvagas. Då accentueras den lokala församlingens roll som garant för den andliga och språkliga identiteten.”Utöver detta nämns strukturomvandlingen också i ett par andra sammanhang. Om detta är tillräckligt eller inte kan förstås diskuteras. Men i alla fall finns det där som ett initiativ till vidare diskussioner.

I helhetskyrkans strategi sägs:  ”Vi utreder strukturomvandlingens effekter på verksamheten och utvecklar metoder för att stödja verksamheten i sammanslagna församlingar.” I betänkandet som strategin bygger på konstateras: ”Under strategiperioden utreder vi strukturomvandlingens effekter på verksamheten och utvecklar metoder för att stödja verksamheten i sammanslagna församlingar.”
Även om det inte sägs direkt ut är det – eller bör det vara – självklart att detta gäller alla konsekvenser. Också de språkliga.

Eftersom det i en kommun kan finnas antingen en enda församling eller en enda kyrklig samfällighet innebär kommunsammanslagningar konsekvenser också för församlingarna. De måste på ett eller annat sätt anpassa sig till de nya kommungränserna.
Den fråga man kan och bör ställa är om det som är bäst ur ett kommunalt strukturperspektiv alltid är bäst också ur ett kyrkligt perspektiv och ett församlingsperspektiv.
Svaret på den frågan kan knappast vara annat än nej. Lika lite som svaret på frågan om det alltid är till skada knappast kan vara annat än nej.

Av Klemets rapport framgår att det funnits, och förmodligen också finns, en politisk beredskap att bryta kopplingen mellan kommun- och församlingsgränser, men att det kyrkliga motståndet mot en sådan brytning ”visat sig vara kompakt”.
Här kommer vi till parokialprincipen, som säger att en medlem av kyrkan måste tillhöra den församling på vars område han eller hon är bosatt. Det är med hänvisning till den kyrkan sagt nej till brytningen eller uppluckringen av gränsgemenskapen.

En kanske inte alls självklar utgångspunkt i diskussionerna har varit att det är de kommunala gränserna som definierar området för den församling som en medlem av kyrkan måste tillhöra. Så kan det i alla fall knappast vara.
Parokialprincipen/områdesprincipen kan rimligtvis lika väl gälla i församlingar och samfälligheter vars gränser inte sammanfaller med kommungränserna.

Om detta är ett riktigt resonemang blir hänvisningen till parokialprincipen i gränsdragningsdiskussionen irrelevant och principen behöver åtminstone inte till den delen ifrågasättas.
Kyrkan kan kort sagt utan att pruta på principen gå in för att frikoppla församlingsgränserna från kommungränserna. I Borgå stift, men också på annat håll, är det inte endast önskvärt utan nödvändigt att så sker.

Det avgörande är, som Klemets skriver i sin rapport, att nu ge ”kyrkan en möjlighet att utgående från sina egna förutsättningar och sin egen uppgift skapa de strukturer som är mest ändamålsenliga utan att de behöver sammanfalla med den kommunala indelningen”.
Den målsättningen är till gagn för hela kyrkan och för alla dess församlingar. Inklusive och inte minst för Borgå stift.

Stig Kankkonen



Ingrid Björklöf tyckte om församlingens konfirmandläger, i höst konfirmeras hon i Åbo domkyrka.

konfirmand. Ingrid Björklöf blir konfirmerad i Åbo svenska församling i år. – Konfirmandtiden har öppnat min syn på tro, säger hon. 15.6.2023 kl. 19:00
Peter Kankkonen är bosatt i Karleby och trivs med pensionärstillvaron.

PRÄSTSKJORTA. Svordomarna tystnar på bensinstationskaféet i Karleby och äldre damer i Spanien gör korstecknet. – Att gå klädd i prästskjorta påverkar prästen, men också andra, säger Peter Kankkonen. 13.6.2023 kl. 12:00
Lägret hölls på Ohta­kari lägergård.

KONFIRMANDLÄGER. Hela lägret på en lägergård i Lochteå närmare 200 kilometer bort åkte hem. "Många upplevelser gick nu förlorade", säger kyrkoherde Camilla Svevar. 12.6.2023 kl. 19:00
Miia Kontro undersökte hur evangelisk-lutherska präster resonerar om eutanasi.

eutanasi. – Vi måste kunna ha ett öppet samtal om eutanasi, och vara av olika mening. Det säger social­­arbetare Miia Kontro, som nyligen disputerade för att bli teologie doktor. På hennes jobb vid Cancercentret vid HUCS dör människor så gott som varje dag. 12.6.2023 kl. 10:34
Fältbiskopen välsignas till tjänst på torsdagen 15 juni klockan 18 i Helsingfors domkyrka.

FÖRSVARSMAKTEN. Fältbiskopen leder och övervakar Försvarsmaktens andliga arbete och ansvarar för den kyrkliga verksamheten och den teologiska linjen vid Försvarsmakten. 12.6.2023 kl. 08:49

Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00
– Som kyrkoherde vill jag kunna medge att det finns saker jag inte är bra på. Jag vill kunna be om hjälp i stället för att delegera, säger Patricia Högnabba.

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31
Kirsi Saarinen är på slutrakan med sina teologiska studier. Hon granskar bokföringar vid polisinrättningen.

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00
Lena Blomstedt jobbar som diakon i Sibbo svenska församling.

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29
På webbplatsen finns förslag på psalmer för bland annat livets stora fester.

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00
Enkäten besvarades av 7 356 finländare över 15 år.

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15
Helhetsbilden av förändringen är tydlig, menar forskare Kimmo Ketola.

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22
Idag behöver marknadsföring inte kosta stora summor, bland annat tack vare sociala medier.

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00
Kyrkan behåller netto från vårdreformen.

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10
Biskop Bo-Göran Åstrand fascineras av ChatGPT:s predikningar och tal – även om han känner att de saknar själ.

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

Oeniga biskopar. Lappobiskopen Matti Salomäki ville ha ny beredning om samkönad vigsel.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15
Alla ska få samkönad kyrklig vigsel. Men prästerna frihet att välja bort dem.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21
Då du känner dig övergiven av Gud, då är du nära Jesus. Det konstaterar teologen Joanna Öland.

tvivel. I små stunder eller långa decennier av tvivel finns det något tröstande i frågan ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?”. Det finns flera tolkningar av dessa Jesus ord på korset. En av dem är att till och med Jesus tvivlade. 7.3.2024 kl. 18:23
Så här såg det ut när festdeltagarna stimmade utanför kyrkan ifjol.

KÖKAR. Sommarens Franciskusfest på Kökar är här snabbare än du tror – med föda för både kropp och själ. 12.3.2024 kl. 11:46
Stora skepp vänder långsamt, sägs det. Men i kyrkomötet sägs det vara bråttom.

KYRKOMÖTET. Senast den 12 maj ska sjökaptenen, medieföretagaren, kommunalrådet och koranforskaren lägga axeln till och börja jobba för det nya kyrko­mötet. Vi har talat med de fyra nyvalda ombuden från Borgå stift. 4.3.2024 kl. 16:23