Reformerna inom den kommunala sektorn medför utmaningar som måste beaktas och mötas. Det visar docent Bengt Klemets i en rapport skriven på uppdrag av tankesmedjan Magma.
Den färska rapporten handlar om kommunreformens konsekvenser för församlingarna och om församlingsidentitet och strukturer i de nya kyrkliga samfälligheterna. Den populariserade titeln är den utmanande frågan: Har Borgå stift en framtid?
Att kommunreformen får konsekvenser för församlingarna beror kort och förenklat sagt på att kommun- och församlings- eller samfällighetsgränserna måste sammanfalla. En kommunsammanslagning innebär alltså att de församlingar som verkar inom den nya kommunen antingen måste bilda en gemensam församling eller som självständiga församlingar bilda en kyrklig samfällighet.
– Det finns ingen lagbundenhet i att församlingarna ska slås samman, understryker Klemets, teologie doktor och producent vid svenska YLE.
– Församlingarna har en ytterst stark ställning i den kyrkliga lagstiftningen. De kan alltså både förbli självständiga församlingar och för de svenska församlingarnas del fortsätta tillhöra Borgå stift.
God vilja finns
Borgå stift har bland annat därför definitivt en framtid åtminstone i samma utsträckning som de andra stiften. Kanske är dess ställning till och med starkare än några av de andra stiftens eftersom Finland är ett tvåspråkigt land och finlandssvenskarna därför bör ha ett svenskt stift.
Enligt Klemets ändrar kommunsammanslagningarna inte på detta.
Av rapporten framgår att samarbetet såväl i tvåspråkiga kyrkliga samfälligheter som mellan Borgå stift och de finska stiften fungerat bra inte minst tack vare god vilja.
– Jag skriver att det är bra med god vilja, men att där det bara är möjligt bör man skapa strukturer som gynnar de små och svaga.
Läs hela artikeln i Kyrkpressen 15/2010.