"Döden är ett kolon"

Kyrka. Ärkebiskop Jukka Paarma skriver i sin påskhälsning att döden inte är en sorglig slutpunkt för människans liv. 5.4.2010 kl. 00:00

Påsken, den dubbla högtiden – korsets och uppståndelsens påsk – har alltid berett svårigheter för den som framför allt vill förstå.

Först stannar vi under stilla veckan och långfredagen upp inför lidandet och döden. Det är sådant som berör, känslan är bekant. Smärta och lidande har ju så många av oss mött i livet. 

När det sedan blir dags att fira att döden är besegrad har vi svårt att greppa det, eller fylls av tvivel inför uppståndelsens stora, ofattbara under. Det är och förblir en hemlighet, samtidigt som det kan komma oss nära.
 
De svåraste och djupaste frågorna öppnar sig de facto bättre för hjärtat än för tanken. Vi måste använda även andra språk än det verbala. För hur många av oss öppnar sig inte stilla veckans budskap genom den magnifika passionsmusiken? Eller påskens glädje genom den lovsång vi lärt känna från den ortodoxa påsknatten och som också fått sin plats i vår lutherska psalmbok. Gång efter gång upprepas lovsången om påskens hemlighet: ”Kristus är uppstånden från de döda. Med döden övervann han döden, och åt dem som äro i gravarna gav han liv.” I den sången instämmer församlingen i de kristnas bekännelse genom århundraden. Påskens tro är alltså inte bara den enskilda människans erfarenhet, utan innebär att man förenar sig med den segersång vi ärvt från de första kristna.
 
Även bilder kan leda oss närmare en förståelse. I katakomberna i Rom, som var de kristnas samlingsplatser, fanns en symbol som öppnar betydelsen av påskens båda fester: Lammet som bär segerfanan. Där ser vi Guds lamm, som tar bort världens synd. Där finns också segraren, han som vunnit över syndens och dödens makt. Bilden talar om hur de kristna klarade av förföljelsen. Påskens budskap, som de hade hört av ögonvittnen och dem som mött den uppståndne, vittnade om att människans värsta fiender, synden och döden, hade övervunnits och skulden hade försonats. Varför då vara rädd för mindre farliga förföljare!
 
Den moderna konsten är mera avskalad. Den talar ofta till människor i vår tid med enkla symboler. Konstnärerna Knuutti Lavonen och Osmo Rauhala, som målade S:t Olofs kyrka i Tyrvis, beskriver både Kristi lidandes väg och påsken i sin bildserie som blev klar i somras. Passionsbilderna är färgrika, fulla av känsla.
 
Påskens budskap måste målas i form av symboler. Bildserien avslutas inte med en punkt - utan med ett kolon. Det är ett tecken på en fortsättning, på hopp, trots att konstnären inte förmådde avbilda livet efter döden.
 
Döden är inte en sorglig slutpunkt för människans liv. Döden är ett kolon. Eller som man sagt sedan gammalt: en port till något nytt som vi inte vet något om. Den porten står på glänt. Frälsaren har öppnat den och det är tryggt att gå genom den porten.
 
Hoppet bygger inte på beräkningar eller förnuftsargument. Hoppet bygger på den övertygelse som kommer av tron, så som aposteln skriver: ”Tron ger oss visshet om det vi inte kan se. I tro förstår vi.” (Hebr. 11: 1, 3). Detta är påskens tro och påskens hopp.

 
Jukka Paarma


Jukka Paarma



Tuulikki Koivunen-Bylund. Tuulikki Koivunen Bylund, emeritusbiskop i Svenska kyrkan, är en av fyra författare som skrivit under en debattartikel om dödshjälp i Dagens Nyheter. 1.2.2016 kl. 16:08

biskopsmötet. Fler stift, färre stift eller rent av bara tre stift? En arbetsgrupp presenterade förra veckan den rapport de jobbat med i två år. 1.2.2016 kl. 16:12

Kyrkoherden i Esse, Kaj Granlund är delvis tjänstledig i vår för att utveckla och sälja resurshanteringsprogrammet Katrina till Sverige. 1.2.2016 kl. 15:58

Många av kandidaterna till kyrkomötet är beredda att ge upp vigselrätten – men motiven varierar. Däremot finns det en beställning på ett starkare stift. 28.1.2016 kl. 00:00
Större tematiska helheter erbjuds nu dem som studerar teologi. – Våra studerande är nöjda. Och vi ser att andra enheter, universitet och fakulteter nu går åt samma håll. Vi har ett litet försprång, säger Mikael Lindfelt.

Teologiska fakulteten. De teologiska utbildningarna i landet drabbas av regeringens nedskärningar.– Vi lägger om studierna, säger Mikael Lindfelt vid ÅA. 26.1.2016 kl. 13:08
– När jag blivit lite äldre har jag börjat inse att kristendom egentligen handlar om att man får tro att det fanns någon annan som var felfri, och att det räcker om jag strävar efter att vara det i vissa stunder. Men jag får också förlåtelse om jag inte alltid klarar av att leva så, säger Ida-Maria Wikström.

ida-maria wikström. Mer eller mindre hela livet har Ida-Maria Wikström utkämpat en kamp mot orealistiska prestationskrav. 28.1.2016 kl. 00:00

våga fråga. "När ni har talat om problemet på det här sättet kommer ni så småningom fram till att ni båda har ansvar för hur ni hanterar situationen." 26.1.2016 kl. 12:28
Årets Ungdomens kyrkodagar tyckte till bland annat om skolans religionsundervisning och bönen Fader vår.

ungdomens kyrkodagar. Det är dags att bli konsekvent, anser unga i kyrkan. 25.1.2016 kl. 15:14

Peter Blumenthal, den enda sökande till kyrkoherdetjänsten i Saltvik har förklarats obehörig för jobbet. 22.1.2016 kl. 16:08
I Drumsö församlings kafé samlas asylsökande och församlingsaktiva.

Flyktingarbetet kräver anställda, det är inget man gör med vänster hand, visar erfarenheter från olika församlingar. 21.1.2016 kl. 11:10
År 2000 klev hon in i skolan för första gången. Tanken var då att hon skulle vikariera i sex veckor. De sex veckorna har nu blivit 14 år i Svenska Samskolan i Tammerfors.

Svenska samskolan i Tammerfors. Tre obligatoriska gymnasiekurser i religion minskar till två i augusti.– Undervisningen handlar om kunskap, inte om att tro eller inte tro, säger läraren Sabina Lindholm. 21.1.2016 kl. 08:05

Terapi. Borgå folkakademi och Samaria Akademin ordnar en gemensam tvåspråkig utbildning i kristen lösningsfokuserad terapi. Behovet av ”kortterapi” är stort, enligt arrangörerna. 19.1.2016 kl. 11:00
Vill du också? Den här bilden kan du färglägga själv i veckans papperstidning.

färgläggning. Kyrkpressen bjuder på färgläggning för vuxna i papperstidningen under vårvintern. Först ut som illustratör är Johanna Öst Häggblom. 21.1.2016 kl. 00:00

kyrkosångsförbund. I samband med kyrkomusikdagarna på Åland förra veckan valdes också en ny styrelse för Finlands svenska kyrkosångsförbund rf. 18.1.2016 kl. 12:37

de förstfödda. Flera biskopar har nu satt ner foten när det gäller några personer inom laestadiangrenen De förstfödda (esikoislestadiolaiset) som i december delade ut nattvard på eget bevåg, utan några präster närvarande. 18.1.2016 kl. 12:33

Terese Norrvik, Jona Granlund, Ingrid Björkskog, Eva-Maria Ilmoni och Nenne Lappalainen börjar som medarbetare i Borgå stift.

BORGÅ STIFT. Borgå stift har fyra nya präster och en ny diakon. Vi ställde några frågor till dem. 19.1.2022 kl. 13:02

BORGÅ STIFT. På trettondagen vigdes fyra nya präster och en ny diakon i Borgå domkyrka. 11.1.2022 kl. 09:04

ungdomens kyrkodagar. Ungdomens Kyrkodagar (UK) som skulle ordnas i januari 2022 kommer på grund av rådande coronarestriktioner att flyttas fram och hålls istället 21-24 april på Lärkkulla i Raseborg. 10.1.2022 kl. 13:33
Patrica Strömbäck är tf kyrkoherde i Solf från årskiftet.

Profil. Patrica Strömbäck är ny tf kyrkoherde i Solf. – Solfborna tycker om och värnar om sin församling, tror jag. 5.1.2022 kl. 14:13
När grannens vedlider
gapar tomt rycker församlingen och Leif Galls ut med ved.

diakoni. Runebergs dikt om bonden Paavo och president Kyösti Kallios bön under vinterkriget formulerar den teologi som Leif Galls förespråkar. 4.1.2022 kl. 11:14