Alla lagar är inte bra

Ledare. Det är så sant som det är sagt: land ska med lag byggas. Alternativet till den regeln är anarki och kaos.
Det alternativet ger endast dem som är starka på olika sätt möjligheter att slå vakt om sitt värde och förverkliga sig själva. Alla andra är utelämnade åt deras godtycke och deras välvillighet.
25.3.2010 kl. 00:00

Alexandra Forsbäck

Illustration: Jan Lindström

Men det räcker inte att bygga ett land med lag. För att vi ska kunna leva i trygghet och för att vårt människovärde ska respekteras förutsätts att lagarna är rättfärdiga, goda. Att något är lagligt, juridiskt rätt, säger i princip ingenting om det moraliska. Det finns det många tragiska historiska exempel på.

Redan för många år sedan gick riksdagens dåvarande justitieombudsman Pirkko K. Koskinen ut i offentligheten med reflektioner kring temat juridik och moral.
Koskinen konstaterade att det finns uppenbara gråzoner och att det är i dem som problemen ofta uppstår. Problem som, om de inte bearbetas, kan leda till att förtroendet för lagen rent allmänt försvagas.

Detta håller på att ske i Finland.
Nästan oberoende av vad lagen säger har de flesta finländare svårt, för att inte säga omöjligt, att acceptera en lag som inte tillåter söner att ta hand om sin mor i Finland. Det är naturligtvis fråga om den 65-åriga och sjukliga egyptiskan Eveline Fadayel.

Enligt ett omröstningsbeslut i Högsta förvaltningsdomstolen nyligen ska hon skickas tillbaka till Egypten. Detta bland annat med motiveringarna att hon inte är ”helt beroende” av sina anhöriga i Finland, att hon kan få vård i Egypten (något som de egyptiska myndigheterna inte kan garantera) och att hon kan komma på besök till Finland eller hennes barn åka på besök till Egypten.
Det låter som ett beslut fattat av en känslokall robot som blivit förhandsprogrammerad att ta fram nästan hurdana motiveringar som helst till ett givet beslut.

Bättre blir det inte av att Högsta förvaltningsdomstolen i sitt beslut hänvisar till tidigare beslut av samma natur. Domstolen konstaterar att det fattat samma beslut som nu i sådana fall där omständigheterna för den utvisade varit ännu sämre än i Fadayels.
Alltså: har domstolen i andra fall fattat omänskliga beslut måste den göra det även i detta fall.
Tala om robotlogik.

Till domstolens försvar måste sägas att det inte är den som stiftar lagar. Det gör riksdagen. Nu förefaller speciellt bestämmelserna i paragraf 52 i utlänningslagen (www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2004/20040301) om beviljande av uppehållstillstånd av individuella mänskliga orsaker att vara alltför öppna för tolkningar på kanske till och med mycket vaga och/eller subjektiva grunder.
Hur kan man till exempel i fallet Fadayel korrekt bedöma ”de band som knutits till Finland” eller ”annan individuell, mänsklig orsak” som gör att det är ”uppenbart oskäligt att vägra uppehållstillstånd”?

Åtminstone till denna del visar det aktuella fallet och många andra liknande fall att utlänningslagen måste ses över. Så här kan det helt enkelt inte få fortsätta.
Det är lätt att instämma i det som ärkebiskop Leo och ärkebiskop Jukka Paarma konstaterade i ett gemensamt uttalande i juli i fjol:
”Av oss alla förväntas det ändå att vi ser den enskilda mänskans nöd och behov samt en rimlighet, utan vilken lagen inte längre är en lag.” ”Lagen och dess tillämpning kan inte vara i konflikt med det som medborgarna uppfattar som rätt och rimligt.”

Lika lätt är det att instämma i det som de två ärkebiskoparna kompletterade med katolska kyrkans biskop Teemu Sippo sade helt nyligen: ”Existerande förordningar bör tolkas till förmån för sjuka och ensamstående åldringar.”
Liksom i ekumeniska rådets generalsekreterare Heikki Huttunens konstaterande: ”De (Irina Antonova och Eveline Fadayel) behöver ingen asyl utan på sin höjd skydd mot det finlänska rättsväsendet”.

Vi har alla rätt att förvänta oss och kräva att lagstiftarna reagerar.

Stig Kankkonen



Kyrkomötet. Kyrkomötet bjöd på öppnare förutsättningar för vigsel, steg mot mer jämställd terminologi och gav tummen upp för elektroniska möten. 7.11.2020 kl. 12:32

konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33

kampanj. Kampanjbudskapet ”Här bor kärleken” kombineras med Touko Hujanens dokumentärfotografier av Esbo och Esbobornas vardag. 3.11.2020 kl. 14:22

Saknad. – Jag fick en märklig känsla i kroppen, det var som om Ole ville mig något, säger Åsa Dalkarl-Gustavsson. De var äkta makar och kolleger, och de hade många planer för framtiden. 30.10.2020 kl. 13:20

Coronapandemin. THL:s Mika Salminen tror inte på coronaskuld: vem som helst kan smittas, och ingen ska ha dåligt samvete över det. Vad munskydden gäller tror han på grupptryck i stället för tvång. 29.10.2020 kl. 17:16

nykarleby. Vad behöver unga idag, och hur ska församlingen nå dem? I Nykarleby församlings styrgrupp för ungdomsarbetet får unga själva vara med och påverka. 29.10.2020 kl. 16:59

Webben. Simon Lampenius vet en hel del om hur man får trafik till sin webbplats. Vilka missar gör vi? Och vad kännetecknar en lyckad statusuppdatering? 29.10.2020 kl. 15:14

skiva. Att göra egna versioner av sånger som älskats i över hundra år fordrar respekt och varsamhet. Med skivan vill de göra sitt för att sångerna och Lina Sandells historia ska leva vidare. 29.10.2020 kl. 16:31

församlingsföreståndare. Efter tio år i en synlig roll som Folktingssekreterare blev Markus Österlund församlingsföreståndare i Andreaskyrkan. Beslutet var ett resultat av många års längtan. 29.10.2020 kl. 09:13

Lärkkulla. – Jag har varit Lärkkulla trogen i princip under hela mitt arbetsliv och kan med fog säga att jag känner Lärkkulla och dess verksamhet väl, säger Juhani Jäntti. 29.10.2020 kl. 08:44

dans. Dans är inget kristna i historien hållit på med – eller? Laura Hellsten grävde och hittade både spår av dans i den medeltida kyrkan och forskare som förnekade dess existens. 28.10.2020 kl. 16:01

Väståboland. Anna-Greta Sandell sköter gravarna på Nötö och är begravningsentreprenör i Pargas. Jobbet har gjort att hon ser annorlunda på döden, men allra mest på livet. 28.10.2020 kl. 13:51

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57