Alla lagar är inte bra

Ledare. Det är så sant som det är sagt: land ska med lag byggas. Alternativet till den regeln är anarki och kaos.
Det alternativet ger endast dem som är starka på olika sätt möjligheter att slå vakt om sitt värde och förverkliga sig själva. Alla andra är utelämnade åt deras godtycke och deras välvillighet.
25.3.2010 kl. 00:00

Alexandra Forsbäck

Illustration: Jan Lindström

Men det räcker inte att bygga ett land med lag. För att vi ska kunna leva i trygghet och för att vårt människovärde ska respekteras förutsätts att lagarna är rättfärdiga, goda. Att något är lagligt, juridiskt rätt, säger i princip ingenting om det moraliska. Det finns det många tragiska historiska exempel på.

Redan för många år sedan gick riksdagens dåvarande justitieombudsman Pirkko K. Koskinen ut i offentligheten med reflektioner kring temat juridik och moral.
Koskinen konstaterade att det finns uppenbara gråzoner och att det är i dem som problemen ofta uppstår. Problem som, om de inte bearbetas, kan leda till att förtroendet för lagen rent allmänt försvagas.

Detta håller på att ske i Finland.
Nästan oberoende av vad lagen säger har de flesta finländare svårt, för att inte säga omöjligt, att acceptera en lag som inte tillåter söner att ta hand om sin mor i Finland. Det är naturligtvis fråga om den 65-åriga och sjukliga egyptiskan Eveline Fadayel.

Enligt ett omröstningsbeslut i Högsta förvaltningsdomstolen nyligen ska hon skickas tillbaka till Egypten. Detta bland annat med motiveringarna att hon inte är ”helt beroende” av sina anhöriga i Finland, att hon kan få vård i Egypten (något som de egyptiska myndigheterna inte kan garantera) och att hon kan komma på besök till Finland eller hennes barn åka på besök till Egypten.
Det låter som ett beslut fattat av en känslokall robot som blivit förhandsprogrammerad att ta fram nästan hurdana motiveringar som helst till ett givet beslut.

Bättre blir det inte av att Högsta förvaltningsdomstolen i sitt beslut hänvisar till tidigare beslut av samma natur. Domstolen konstaterar att det fattat samma beslut som nu i sådana fall där omständigheterna för den utvisade varit ännu sämre än i Fadayels.
Alltså: har domstolen i andra fall fattat omänskliga beslut måste den göra det även i detta fall.
Tala om robotlogik.

Till domstolens försvar måste sägas att det inte är den som stiftar lagar. Det gör riksdagen. Nu förefaller speciellt bestämmelserna i paragraf 52 i utlänningslagen (www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2004/20040301) om beviljande av uppehållstillstånd av individuella mänskliga orsaker att vara alltför öppna för tolkningar på kanske till och med mycket vaga och/eller subjektiva grunder.
Hur kan man till exempel i fallet Fadayel korrekt bedöma ”de band som knutits till Finland” eller ”annan individuell, mänsklig orsak” som gör att det är ”uppenbart oskäligt att vägra uppehållstillstånd”?

Åtminstone till denna del visar det aktuella fallet och många andra liknande fall att utlänningslagen måste ses över. Så här kan det helt enkelt inte få fortsätta.
Det är lätt att instämma i det som ärkebiskop Leo och ärkebiskop Jukka Paarma konstaterade i ett gemensamt uttalande i juli i fjol:
”Av oss alla förväntas det ändå att vi ser den enskilda mänskans nöd och behov samt en rimlighet, utan vilken lagen inte längre är en lag.” ”Lagen och dess tillämpning kan inte vara i konflikt med det som medborgarna uppfattar som rätt och rimligt.”

Lika lätt är det att instämma i det som de två ärkebiskoparna kompletterade med katolska kyrkans biskop Teemu Sippo sade helt nyligen: ”Existerande förordningar bör tolkas till förmån för sjuka och ensamstående åldringar.”
Liksom i ekumeniska rådets generalsekreterare Heikki Huttunens konstaterande: ”De (Irina Antonova och Eveline Fadayel) behöver ingen asyl utan på sin höjd skydd mot det finlänska rättsväsendet”.

Vi har alla rätt att förvänta oss och kräva att lagstiftarna reagerar.

Stig Kankkonen



Åland. I Getakören är den yngsta sångaren fem år och de äldsta pensionärer, huvudsaken är att ha roligt – och kören dirigeras av rullstolsbrukaren Miina Fagerlund som dirigerar med ansiktet när armarna inte orkar. ”Graven är tom!” ska de sjunga triumferande i påsk. 5.4.2023 kl. 14:15
Påskens ord har en intressant historia där folklig och religiös tradition går hand i hand.

ORD. Räck upp handen den som vet varifrån dymmelonsdagen fått sitt namn! Och visste du att memman kanske också propsar på att vara lite religiös om man tittar långt tillbaka i tiden? Ifall du aldrig fått koll på när påsken infaller: Skyll på de tidiga kristna! 5.4.2023 kl. 11:54

KOLUM. Biskopens påskhälsning är en inbjudan att vandra vägen tillsammans och med Gud. 8.4.2023 kl. 08:00
– Det är lättare att sjunga med unga än med vuxna, säger Ragnhild Hiis Ånestad.

gospel. Gospelgurun Ragnhild Hiis Ånestad leder gospelkören Oslo Soul Children. Hon besöker Helsingfors i april för en körfestival för barn och unga. 3.4.2023 kl. 08:00

Helsingfors. Mathias Sandell gillar den gamla musiken som hör ihop med stilla veckan inför påsk. Han är musikmagister från Sibelius-Akademin och vikarierar som kantor i Petrus församling. 23.3.2023 kl. 08:43
När en tornado närmade sig staden Amory i Mississippi i USA började meteorologen Matt Laubhan be.

USA. När en tornado var på väg mot den amerikanska staden Amory i Mississippi valde meteorologen Matt Laubhan att börja be – mitt i direktsändning. 30.3.2023 kl. 11:37
Jan-Gustav Björk är kaplan i Jakobstads svenska församling.

Kolumn. Under fastan går jag med lärjungarna till Jerusalem. Liksom lärjungarna är jag varje år oförstående när Jesus undervisar om sin död. 28.3.2023 kl. 16:23
Stefan Myrskog hoppas nya läsare ska hitta Nyckeln-webbsidan.

tidskrift. När papperstidningen Nyckeln blir webbsida hoppas Stefan Myrskog att fler än förr ska intressera sig för de stora frågorna: Vem är Gud egentligen och vad menar vi med människovärde? – Vår tro är på många sätt en paradox, men Gud är alltid större, säger han. 27.3.2023 kl. 16:37

SÖNDAG. Egentligen tror jag att alla dagar på sätt och vis är bebådelsedagar, för varje dag får vi nog signaler från Gud. Ibland kanske signalerna är mycket tydliga, ibland måste vi stanna upp lite mer än vanligt för att upptäcka dem, men de finns nog där varje dag. 25.3.2023 kl. 16:52
Projektkörer som är aktiva under en begränsad tid passar dagens människor som inte alltid har lätt att förbinda sig en längre tid, konstaterar kantor Camilla Wiksten-Rönnbacka.

sibbo. Camilla Wiksten-Rönnbacka leder en nystartad projektkör som uppträder i påsdagens högmässa i Sibbo. 15.3.2023 kl. 16:34
Nina Sjölander tycker att arbetet som verksamhetsledare ger väldigt mycket tillbaka.

ungdomar. Nina Sjölander arbetar nästan alla fredagar klockan 15–22. Det är inte betungande, utan veckans höjdpunkt. Mötet med de unga gör jobbet värdefullt. 22.3.2023 kl. 18:00
– Vi är upptagna av den fullkomliga döden, säger Hilkka Olkinuora.

eutanasi. Hilkka Olkinuora vill inte vara någon dödsängel. Men hon vill att människor lagligt ska kunna ha möjligheten att dö värdigt. 22.3.2023 kl. 16:18
Korsholms kyrka – nu blir nya församlingsstrukturer aktuella i Korsholms kyrkliga samfällighet.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Clas Abrahamsson ska utreda en ändring i församlingsstrukturerna i Korsholms kyrkliga samfällighet. Dessutom utannonserade domkapitlet i måndags kyrkoherdetjänster i Pedersöre och i Solf. 22.3.2023 kl. 11:12
Agneta Lavesson gillar böcker och att läsa. Det ser man inte minst på hennes välfyllda bokhylla.

UTANFÖRSKAP. Som barn fick Agneta Lavesson höra av sina föräldrar att hon var en olyckshändelse och att de inte velat ha några barn. De levde ett isolerat liv på den skånska landsbygden och Agneta förbjöds ha kontakt med andra barn. 23.3.2023 kl. 12:00

Församlingen och körerna bidrar till att Alex Pollock trivs i Jakobstad.

PERSONEN. Han har varit lärare i engelska i fyra olika länder och lärt sig språket i tre av dem. Alasdair Pollock kom till Jakobstad för snart trettio år sedan. Språket, musiken, årstiderna, havet, skogen och människorna fick honom att stanna. – Jag har fått mycket mer än jag gett, säger han. 9.2.2024 kl. 09:58
– Sista dagen på klostret visade en av nunnorna oss Heliga Birgittas rum. Där i rummet nedkallade hon välsignelsen över oss. Det var starkt. Den välsignelsen följde med mig hem, säger Eva Andersson.

profilen. Eva Andersson har varit i ropet sedan hon stickade vantar till påven. Färre vet att hon också räddat hundar i Korea och extraknäckt som risleverantör. 7.2.2024 kl. 13:40
Modet att våga – som att delta i The Voice – har kommit senare i hans liv.

ETT GOTT RÅD. Christer ”Chrisu” Romberg önskar att hans femtonåriga jag hade fattat att man kommer bara en bit på vägen med talang. Han är aktuell i sångtävlingen The Voice of Finland på teve, men han är också ungdomsarbetsledare i Sibbo svenska församling. I sitt jobb umgås han mycket med konfirmander, alltså 15-åringar. 7.2.2024 kl. 10:00
Fanny Willman är född i Pedersöre och uppvuxen i Nykarleby och Vasa.

PERSONEN. När Fanny Willman var sexton år började hon skriva kolumner för Vasabladet. I februari utnämns hon till ledarskribent för Kyrkans Tidning i Sverige. – För mig är det mer naturligt att skriva ledare än andra journalistiska texter. 6.2.2024 kl. 17:56
Rebecka Stråhlman, en av arrangörerna för Ungdomens Kyrkodagar, ger delegaterna en eloge. De är förebilder i att motverka polarisering.

ungdomens kyrkodagar. UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord. 5.2.2024 kl. 15:43