Mera än röstförsedda verktyg

Ledare. I det antika Rom kallades slavarna ”instrumentum vocale”, alltså ”röstförsedda verktyg”. Slavarna sågs inte som människor med värde i sig. Deras värde låg i vad de kunde användas till och för. Deras värde var instrumentellt. 11.3.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Efter att ha tagit del av bland annat Kommunförbundets nya vd Kari-Pekka Mäki-Lohiluomas tankar i en intervju i nummer 2/2010 av Tjänstemannacentralorganisationens tidning slås man av misstanken att alla kanske inte tänker så helt annorlunda i dag.

I intervjun behandlar Mäki-Lohiluoma behovet av att prioritera i serviceutbudet. Han nämner att över hälften av kommunernas pengar går till social- och hälsovård och att största delen av pengarna går till barn under skolåldern och till pensionärer. Han påminner också om att åldringarnas två sista levnadsår är ”överraskande dyra” och utgör 80 procent av kostnaderna under hela livet samt att personer över 100 år ”kostar samhället i genomsnitt 33 000 euro per år”.

Liknande kostnadsberäkningar har av andra tidigare gjorts för bland annat människor med Downs syndrom.

På frågan om samhället borde erbjuda åldringar eutanasisprutor svarar Mäki-Lohiluoma: Det rekommenderar jag inte. Han fortsätter: Såväl för oss själva som för samhället vore det bra om vi alla skulle göra ett vårdtestamente.
Är inte det ett annat sätt att säga att ansvaret för att avsluta sitt liv i ”rätt tid” läggs på var och en av oss? Som ett alternativ till att någon annan ger oss sprutan.

Med tillräckligt ofta återkommande påminnelser om hur dyra en del av oss blir för samhället borde alla kunna se och förstå att känslan av att ligga andra till last växer hos de utpekade grupperna eller hos sådana som representerar dem.
I ett sådant socialt tryck blir tanken på döden allt attraktivare tills den till slut börjar kännas som det enda moraliskt rätta.

Det effektivaste sättet att undvika dyra åldringar är förstås att hoppas att alla som inte längre kan producera och konsumera som människor i ”sina bästa år” förstår att det bästa de kan göra är att dö. På ett eller annat sätt. De är uttjänta röstförsedda verktyg.
När det gäller personer under skolåldern är de på väg att bli dugliga röstförsedda verktyg. För dem behövs därför andra recept. Men problemet är i princip detsamma: att få den åldergruppen att kosta så lite som möjligt.
För de flesta torde synen på människan som ett instrument utan egenvärde vara djupt motbjudande. Ändå är rösterna som protesterar mot denna allt allmännare syn få och blygsamma.
Tyvärr hör också kyrkans röst till den här kategorin. Därmed har kyrkan bidragit till att de så kallade marknadskrafterna samt deras ekonomi-, effektivitets- och produktivitetsfixerade förespråkare fått företräde då det gäller att formulera agendan för samhällsutvecklingen.
Vad det har lett till vet vi: större inkomstskillnader och fördjupad social misär för allt fler.

I den marknadsorienterade tankemodellen är det primära ekonomin och allt ska underställas den. Det är till detta som ett klart alternativ måste formuleras. Ett alternativ där ekonomin ersätts med människan i centrum.
Det innebär naturligtvis inte att de ekonomiska realiteterna kan nonchaleras eller glömmas. Men det innebär att det primära är människans bästa också om det inte alltid skulle vara det ekonomiskt sett maximala.

I den alternativa modellen har människan ett egenvärde som är lika stort från vaggan till graven. I den delas livet inte upp i kostsamma avsnitt och lönsamma avsnitt. Livet ses som en värdefull helhet oberoende av i vilken situation eller ålder individen råkar befinna sig.
I den modellen är ansvaret för människans väl inte en kostsam utgift utan en självklar del av en mänsklig solidariteten. Den betonar individernas ansvar för varandra i stället för att som nu utgå från att det offentliga ska ta hand om allt. Eller att den som har råd ska kunna köpa sig allt.

Människan ses kort sagt som en skapelse till Guds avbild och inte som ett verktyg som används och slängs bort då det inte längre duger till det som det är tänkt att användas till och för.
Endast i en sådan modell kan vi känna oss trygga och värdefulla. Från vårt första andetag till vårt sista.

Stig Kankkonen



Sven Grankulla är ordförande
för den arbetsgrupp som utrett framtidsalternativen
för de laestadianska bönehusföreningarna inom LFF.

Nattvard. Den möjlighet kyrkolagen ger att fira nattvard utanför kyrkorummet kan minskalaestadianernas behov att bilda egna församlingar. 16.2.2024 kl. 12:41
Tre av fyra lekmannaombud är nya: Martina Harms-Aalto, Anita Ismark och Olof Widén

KYRKOMÖTET. Tre av fyra lekmannaombud från Borgå stift är nya i kyrkomötet. Präströster efter tisdagens kyrkomötesval är borta – i posten – och valnämnden fick avbryta rösträkningen. 14.2.2024 kl. 18:44

KYRKOMÖTET. Expresspost från Åland var inte tillräckligt för att trygga valprocessen. De 22 röster som är borta avgör vem som blir prästombud i kyrkomötet. 15.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Kvasten gick i kyrkomötet. Många av de sittande ombuden blev inte omvalda. Närmare två tredjedelar av plenisalen är nytt folk. Fortfarande finns inte kvalificerad majoritet i frågan om samkönade äktenskap 15.2.2024 kl. 12:14
Man kan skriva ut och sätta upp kalendern på väggen eller på kylskåpet, tipsar Emelie Wikblad.

fastan. Före påsken kommer en fyrtio dagar lång fasta. Den här tiden är en möjlighet att lämna bort och skala av för att hitta fokus inför påsken. 13.2.2024 kl. 14:19
Församlingen och körerna bidrar till att Alex Pollock trivs i Jakobstad.

PERSONEN. Han har varit lärare i engelska i fyra olika länder och lärt sig språket i tre av dem. Alasdair Pollock kom till Jakobstad för snart trettio år sedan. Språket, musiken, årstiderna, havet, skogen och människorna fick honom att stanna. – Jag har fått mycket mer än jag gett, säger han. 9.2.2024 kl. 09:58
– Sista dagen på klostret visade en av nunnorna oss Heliga Birgittas rum. Där i rummet nedkallade hon välsignelsen över oss. Det var starkt. Den välsignelsen följde med mig hem, säger Eva Andersson.

profilen. Eva Andersson har varit i ropet sedan hon stickade vantar till påven. Färre vet att hon också räddat hundar i Korea och extraknäckt som risleverantör. 7.2.2024 kl. 13:40
Modet att våga – som att delta i The Voice – har kommit senare i hans liv.

ETT GOTT RÅD. Christer ”Chrisu” Romberg önskar att hans femtonåriga jag hade fattat att man kommer bara en bit på vägen med talang. Han är aktuell i sångtävlingen The Voice of Finland på teve, men han är också ungdomsarbetsledare i Sibbo svenska församling. I sitt jobb umgås han mycket med konfirmander, alltså 15-åringar. 7.2.2024 kl. 10:00
Fanny Willman är född i Pedersöre och uppvuxen i Nykarleby och Vasa.

PERSONEN. När Fanny Willman var sexton år började hon skriva kolumner för Vasabladet. I februari utnämns hon till ledarskribent för Kyrkans Tidning i Sverige. – För mig är det mer naturligt att skriva ledare än andra journalistiska texter. 6.2.2024 kl. 17:56
Rebecka Stråhlman, en av arrangörerna för Ungdomens Kyrkodagar, ger delegaterna en eloge. De är förebilder i att motverka polarisering.

ungdomens kyrkodagar. UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord. 5.2.2024 kl. 15:43

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00
Katarina Gäddnäs, Sören Lillkung, Silja Sahlgren-Fodstad och Jani Edström diskuterade vilka krockar som uppstår när kyrkan möter konsten. Undergräver det trovärdigheten som konstnär eller kritiker att vara troende?

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15
Rapporten tog inte upp förslaget att grunda en egen kyrka.

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04
Jennifer Enqvist är glad över att en del församlingar börjat satsa på unga vuxna, men vill gärna se mer av samma vara.

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22
Forskning visar att det budskap som barn får med sig, utöver bibelkunskapen, är: ”Var snäll.” – Det är inte vad kristen tro går ut på, menar Joseph Sverker.

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00

Anna Finell har deltagit i Kyrkans Ungdoms sommarläger cirka 35 gånger.

SOMMARLÄGER. – Arrangörerna får akta sig, för jag tror det kommer mer folk i år än ifjol då de som avvaktade får höra att lägret funkar bra i Nykarleby också, tror Anna Finell. 29.5.2024 kl. 20:04

sverige. I Arjeplog i Norrbotten i Sverige har det varit tradition att hålla högstadiets avslutning i kyrkan. Under pandemin föll den traditionen bort och skolan började fira avslutning i klassrummet i stället. 29.5.2024 kl. 19:38

Kolumn. Jag stiger ut genom den lilla dörröppningen på båten, sätter min fot på bryggan. Den gungar i de skvalpande vågorna, träet knarrar. Vidare, upp mot ön. Solen gassar, den säregna doften av träd blandat med grus möter mig. 29.5.2024 kl. 20:25
Då man ännu för tio år sedan öppet kunde arrangera kristna samlingar och samla tusentals åhörare, har tonen mot de kristna nu skärpts i Indien.

Analys. I Indien har det hinduistiska religionsprogrammet ghar whapsi lett att förtrycket av landets över 100 miljoner kristna ökar, skriver Torsten Sandell i en analys. Han hade en unik möjlighet i februari att besöka den underjordiska kyrkan i Uttar Pradesh. 27.5.2024 kl. 10:51
Yvonne Terlinden välsignas av Bo-Göran Åstrand, Katri Grönroos, Anders Lindström, Annika Pråhl, Pentti Raunio och Iris Eriksson.

kyrkoherdeinstallation. När Yvonne Terlinden installerades till sin tjänst i Karis idag var den sol ute och sol inne. "Vi gratulerar församlingen till en vis och ödmjuk kyrkoherde", sa en gäst. 26.5.2024 kl. 16:31