Mera än röstförsedda verktyg

Ledare. I det antika Rom kallades slavarna ”instrumentum vocale”, alltså ”röstförsedda verktyg”. Slavarna sågs inte som människor med värde i sig. Deras värde låg i vad de kunde användas till och för. Deras värde var instrumentellt. 11.3.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Efter att ha tagit del av bland annat Kommunförbundets nya vd Kari-Pekka Mäki-Lohiluomas tankar i en intervju i nummer 2/2010 av Tjänstemannacentralorganisationens tidning slås man av misstanken att alla kanske inte tänker så helt annorlunda i dag.

I intervjun behandlar Mäki-Lohiluoma behovet av att prioritera i serviceutbudet. Han nämner att över hälften av kommunernas pengar går till social- och hälsovård och att största delen av pengarna går till barn under skolåldern och till pensionärer. Han påminner också om att åldringarnas två sista levnadsår är ”överraskande dyra” och utgör 80 procent av kostnaderna under hela livet samt att personer över 100 år ”kostar samhället i genomsnitt 33 000 euro per år”.

Liknande kostnadsberäkningar har av andra tidigare gjorts för bland annat människor med Downs syndrom.

På frågan om samhället borde erbjuda åldringar eutanasisprutor svarar Mäki-Lohiluoma: Det rekommenderar jag inte. Han fortsätter: Såväl för oss själva som för samhället vore det bra om vi alla skulle göra ett vårdtestamente.
Är inte det ett annat sätt att säga att ansvaret för att avsluta sitt liv i ”rätt tid” läggs på var och en av oss? Som ett alternativ till att någon annan ger oss sprutan.

Med tillräckligt ofta återkommande påminnelser om hur dyra en del av oss blir för samhället borde alla kunna se och förstå att känslan av att ligga andra till last växer hos de utpekade grupperna eller hos sådana som representerar dem.
I ett sådant socialt tryck blir tanken på döden allt attraktivare tills den till slut börjar kännas som det enda moraliskt rätta.

Det effektivaste sättet att undvika dyra åldringar är förstås att hoppas att alla som inte längre kan producera och konsumera som människor i ”sina bästa år” förstår att det bästa de kan göra är att dö. På ett eller annat sätt. De är uttjänta röstförsedda verktyg.
När det gäller personer under skolåldern är de på väg att bli dugliga röstförsedda verktyg. För dem behövs därför andra recept. Men problemet är i princip detsamma: att få den åldergruppen att kosta så lite som möjligt.
För de flesta torde synen på människan som ett instrument utan egenvärde vara djupt motbjudande. Ändå är rösterna som protesterar mot denna allt allmännare syn få och blygsamma.
Tyvärr hör också kyrkans röst till den här kategorin. Därmed har kyrkan bidragit till att de så kallade marknadskrafterna samt deras ekonomi-, effektivitets- och produktivitetsfixerade förespråkare fått företräde då det gäller att formulera agendan för samhällsutvecklingen.
Vad det har lett till vet vi: större inkomstskillnader och fördjupad social misär för allt fler.

I den marknadsorienterade tankemodellen är det primära ekonomin och allt ska underställas den. Det är till detta som ett klart alternativ måste formuleras. Ett alternativ där ekonomin ersätts med människan i centrum.
Det innebär naturligtvis inte att de ekonomiska realiteterna kan nonchaleras eller glömmas. Men det innebär att det primära är människans bästa också om det inte alltid skulle vara det ekonomiskt sett maximala.

I den alternativa modellen har människan ett egenvärde som är lika stort från vaggan till graven. I den delas livet inte upp i kostsamma avsnitt och lönsamma avsnitt. Livet ses som en värdefull helhet oberoende av i vilken situation eller ålder individen råkar befinna sig.
I den modellen är ansvaret för människans väl inte en kostsam utgift utan en självklar del av en mänsklig solidariteten. Den betonar individernas ansvar för varandra i stället för att som nu utgå från att det offentliga ska ta hand om allt. Eller att den som har råd ska kunna köpa sig allt.

Människan ses kort sagt som en skapelse till Guds avbild och inte som ett verktyg som används och slängs bort då det inte längre duger till det som det är tänkt att användas till och för.
Endast i en sådan modell kan vi känna oss trygga och värdefulla. Från vårt första andetag till vårt sista.

Stig Kankkonen



– Avsikten är att på det här sättet kunna samlas med beaktande av rådande restriktioner och undvika övernattning, säger Boris Salo.

Kyrkans Ungdom. I fjol ersattes Kyrkans Ungdoms sommarläger med Digimäki. I år blir det "Pieksämäkidagar" sista veckan i juli, på olika håll i stiftet. Mats Nyholm, direktor i S:ta Clara–kyrkan i Stockholm, är huvudtalare. 23.3.2021 kl. 18:43
Telin-orgeln kan få plats på läktaren brevid Christentensorgeln från 1979. Skeppsbyggaren Anders Telin i Gamlakarleby byggde orgeln 1768.

nykarleby. Telin-orgeln från 1768 flyttas inte från Nykarleby kyrka. 23.3.2021 kl. 15:38
Sara Mikander har märkt att hon orkar lyssna till svåra berättelser eftersom de inte drar 
igång något hos henne själv.

närståendevåld. Sara Mikanders jobb är att stöda personer som drabbats av närståendevåld eller sexuella övergrepp. – Jag har lärt mig att den som inte behöver hålla uppe en fasad mår ganska okej. 19.3.2021 kl. 15:04
Louise Häggström jobbar som informatör i Johannes 
församling. Det har inte förändrat hennes tro, varken till det bättre eller sämre.

relation. Louise Häggström hade en varm och rolig pappa som såg och bekräftade henne. Han dog när hon var tonåring. Hennes behov av bekräftelse finns kvar, något hon pratar om utan att förställa sig. 18.3.2021 kl. 15:01
Vem har makt idag? Den är mer splittrad än förr, säger Magnus Londen. Kyrkan har lite makt, journalisterna har lite makt, politikerna har lite makt. Men alla känner att de har lite mindre makt än de hade tidigare. – Det är mer splittrat och utspritt. Det blir spännande att se vart det leder.

Bok. Kan vi förändra andra människor? Antagligen inte, tänker Magnus Londen, som skrivit en satir om en konsult vars motto är ”no change” – ingen förändring. – Men om vi själva kommer till att vi vill förändras kan vad som helst ske. 18.3.2021 kl. 09:42
Thomas Lundin längtar efter fester – med dans och mat och dryck och kramar.

profilen. Thomas Lundin är aktuell med en ny talkshow där alla gäster är en överraskning för honom. 17.3.2021 kl. 10:32
Michaela Rosenback och Lucas Dahlström
tänkte om och ordnade ett småskaligt bröllop förra sommaren.

bröllop. Går det att fira bröllopsfest i sommar, eller måste man skjuta på festen eller fira i mindre skala? Susanna Nygård hoppas få fira ett stort bröllop och Michaela Rosenback tänkte om i fjol. 17.3.2021 kl. 09:00
Milena Parland har jobbat med religionsdialog sedan 2009.

religionsundervisning. – Hur tryggar vi likabehandling och minoritetsbarnets välmående? frågar Milena Parland. Det är långt ifrån okomplicerade frågor. 16.3.2021 kl. 09:53
Sune Alén har undervisat i religion och livsåskådning.

religionsundervisning. Religionsläraren Sune Alén har varit en drivande kraft bakom det nya ämnet religions- och livsåskådningskunskap på Åland. Att få till stånd ett likvärdigt ämne för alla har varit hans främsta mål. 16.3.2021 kl. 09:46

pris. Regissören Suvi West får Kyrkans mediestiftelses pris för filmen Eatnameamet – Vår tysta kamp. Dokumentärfilmen handlar om samernas kamp för överlevnad. 15.3.2021 kl. 15:42
Monica Cleve är kaplan i Ekenäs, Kristian Willis är församlingspastor i Helsingfors.

Herdeval. Monica Cleve och Kristian Willis har sökt kyrkoherdetjänsten i Vanda svenska församling. 8.3.2021 kl. 15:40
Coronan satta stopp för Catharina Englunds medverkan i Vasaloppet. Det blev nittio kilometer i Fäbodaskogen i stället.

Skidning. Det åttonde Vasaloppet för sjukhusteologen Catharina Englund i Jakobstad blev inte av i år. I stället skidade hon loppet i hemmaspåret. 8.3.2021 kl. 10:30

Kolumn. Hemma hos kyrkoherde Stefan Äng i Jomala hänger en ikon som tittar ner på klädhögar och dammråttor. 4.3.2021 kl. 16:19
Torsten och Tua Sandell använder sig av Al Massirakurser på Elriminstitutet i Istanbul. Bilden är från 2016.

arabvärlden. Till Al Massira får man bjuda in sina vänner på en vandring under vilken man lär känna varandra och möter olika saker. Programmet kan jämföras med en Alphakurs, men i första hand för den arabiska kulturen. 4.3.2021 kl. 11:14
Vilket valsätt av kyrkoherde är bättre i dessa coronatider? Det grubblar både domkapitel och församlingarna på.

kyrkoherdeval. Under pågående pandemi har domkapitlet sänkt tröskeln för församlingarna att få avvika från regeln att ordna folkval av kyrkoherde. Men någon sådan automatik finns inte. 4.3.2021 kl. 08:50

Lena Blomstedt jobbar som diakon i Sibbo svenska församling.

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29
På webbplatsen finns förslag på psalmer för bland annat livets stora fester.

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00
Enkäten besvarades av 7 356 finländare över 15 år.

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15
Helhetsbilden av förändringen är tydlig, menar forskare Kimmo Ketola.

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22
Idag behöver marknadsföring inte kosta stora summor, bland annat tack vare sociala medier.

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00