Det blev ett linjeval

Ledare. Inte helt överraskande, men inte heller helt väntat. Så kunde man kanske karaktärisera resultatet i ärkebiskopsvalets första omgång.
Det inte helt överraskande var att biskop Kari Mäkinen (393 röster) kom med i valomgång två. Det inte helt väntade var att han fick professor Miikka Ruokanen (285 röster) som par.
25.2.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

I en ledare i Åbo Underrättelser med anledning av valutgången slås fast att ”Kari Mäkinen är det enda vettiga alternativet för ärkebiskopsstolen”. Så är det enligt ledarskribenten ”om man inte vill fjärma kyrkan ännu mera från folket”.Det som speciellt tilltalar ÅU är att Mäkinen var den enda av de sju kandidaterna som ”kunde tänka sig att välsigna samkönade par”. Det är enligt tidningen folkets vilja.

Så kan man också resonera. Men så behöver man inte nödvändigtvis resonera. Som allt annat har också ärkebiskopsvalet minst två sidor.
Den andra sidan i detta fall kan aktualiseras genom en fråga: Är det folkets vilja eller Guds vilja som ska vara det avgörande för hur en biskop – i detta fall en ärkebiskop – ser på olika frågor?

Påståendet att Kari Mäkinen är det enda vettiga alternativet därför att han inte minst i fråga om vigsel av samkönade par representerar åsikter som delas av folket kan därför tolkas på två sätt.
Antingen så att Guds vilja och folkets vilja sammanfaller, eller så, att Guds vilja är mindre viktig än folkets vilja.

Det som gör frågan om folkets vilja och Guds vilja problematisk i valsammanhang är att folkets vilja tämligen lätt kan konstateras genom opinionsmätningar av olika slag.
Gud står inte till förfogande för sådana. Han har deklarerat sin vilja i Bibeln. Svårigheten är att alla inte riktigt tror att det är så. Guds vilja blir föremål för tolkningar av olika slag.

I det här sammanhanget blir det därför viktigt om tolkningarna av Bibeln sker utgående från vad Bibeln säger om sig själv, eller om det som styr tolkningarna är folkets vilja. Alltså att tolkningarna görs utgående från vad vi här och nu anser att Guds vilja borde vara.
Eller egentligen utgående från att Guds vilja nog hela tiden har varit den vi i dag anser att den bör vara, men att vi nu först kommit till djupare och bredare insikt om hur det egentligen förhåller sig.

Det är i princip just i frågan om Bibelns ställning och gränserna för tolkningar av Bibeln som det finns skillnader mellan ärkebiskopskandidaterna Mäkinen och Ruokanen. Skillnader som gör att Mäkinen kallas mera liberal och Ruokanen mera konservativ.
Ärkebiskopsvalets första omgång blev med andra ord åtminstone i viss mening ett linjeval. Det blir det i ännu högre utsträckning i andra valomgången. I den mest debatterade frågan, välsignelse av samkönade par, är kandidaterna på helt olika linjer. Mäkinen menar att biskopsmötets utredning och slutsatser endast är ett steg i rätt riktning. Ruokanen meddelar att han inte kommer att ta ens det steget.

Med tanke på att biskopen i S:t Michel, Seppo Häkkinen (263 röster), allmänt räknades till de mera konservativa kunde det tala för att många av hans väljare nu ställer sig bakom Ruokanen.
Å andra sidan är det inte alls sagt att Ruokanen utöver sin teologiska positioneringen tilltalar Häkkinens anhängare. Det kan vara så att de rent allmänt ser mera av Häkkinen i Mäkinen än de gör det i Ruokanen. Det återstår att se.
Hur de övriga kandidaternas sammanlagt 215 röster fördelar sig återstår naturligtvis också det att se.

På tal om folkets vilja säger 57 procent av dem som svarat på Kyrkpressens webbfråga att ärkebiskopen borde väljas direkt av folket, 40,9 procent svarar nej och 2,2 procent säger att de inte vet.
Steget från nuvarande valsystem med 1 226 röstberättigade till ett direkt folkval är långt. Ett kortare steg vore att på ett eller annat sätt minska den i dag uppenbara övervikten av rösterna från ärkestiftet.

Att ett stift har över 80 procent av rösterna i ärkebiskopsvalet ter sig redan som så omotiverat. Detta inte minst med tanke på att ärkebiskopens roll förändrats märkbart under de senaste två decennierna.
Han är inte längre en biskop bland biskoparna, eller den främste bland gelikar som det heter. Han uppfattas i allt högre grad som kyrkans högsta och främsta talesman.
Den verkligheten borde också avspegla sig i sättet att välja biskop.

Stig Kankkonen



LEDIGA TJÄNSTER. Tjänsten som stiftssekreterare för personalvård vid domkapitlet i Borgå stift har lockat fyra sökande. 7.3.2022 kl. 17:41
Samfälligheten i Helsingfors har tappat principen. Den ska vara en stödfunktion till församlingarna, anser Lars-Eric Henricson vid domkapitlet i Borgå.

Helsingfors. Det blir fel när Helsingfors samfällighet fortsätter ha den lägsta kyrkoskatten i landet och samtidigt lägger ett massivt sparprogram på sina församlingar. Det anser lagfarne assessorn Lars-Eric Henricson vid domkapitlet i Borgå stift, som bevakar den svenska minoritetens intressen. 7.3.2022 kl. 10:43
– Ingen annan än jag hade sett den mörkare sidan. Vem skulle tro på mig? Jag började också tvivla på mina egna minnen och mitt eget psyke eftersom ingen annan såg det som hände eller bekräftade det, berättar Fredrika.

NÄRSTÅENDEVÅLD. – Misshandel sker bland höginkomsttagare och låginkomsttagare, bland alla yrkesgrupper, religioner och minoriteter. 4.3.2022 kl. 08:36
Ulrika Mylius utbildar sig inom vården och vill bemöta patienter så som hon själv velat bli bemött.

LEVA. Livet har ljusnat för Ulrika Mylius. Men vägen dit har varit lång och slingrig. Hon berättar om självskadebeteende och självmordsförsök, men också om orubblig vänskap och om hur den där viljan att leva kan återvända. 3.3.2022 kl. 00:00
Antje Jackelén är Svenska kyrkans sjuttionde ärkebiskop, och den första kvinnan.

Svenska kyrkan. Klimatförändringarna kommer att påverka oss alla globalt och de kommer att väcka existentiella frågor. Ska vi då skicka in våra unga i en sådan tid utan att ge dem redskap? Det tycker jag är ett svek, säger Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén. 2.3.2022 kl. 15:43
Tammerfors svenska församling brukar ordna högmässa i Gamla kyrkan i Tammerfors.

domkapitlet. Pastor Dennis Svenfelt avstängs fortsättningsvis från prästämbetet fram till den sista april, beslöt domkapitlet idag. Kyrkoherdetjänsten i Tammerfors ledigförklaras på nytt. 1.3.2022 kl. 16:15
Den som visar sitt motstånd mot kriget i Ukraina i Ryssland anses förråda fosterlandet. Den här bilden är från en demonstration i Jakobstad senaste lördag.

ryssland. – Jag är rädd för min kyrkas säkerhet och ärligt talat är jag trött på att vara rädd för min egen säkerhet. Jag kan inte säga att jag inte är rädd för Putin – han skrämmer ju hela världen. 1.3.2022 kl. 12:06
Kim Rantala har under sin prästkarriär lyssnat på många soldater och krigsveteraner.

krig. – I svåra situationer, när man inte kan se någon framtid, knäpper man sina händer och suckar uppåt även om man inte skulle vara så troende, säger kyrkoherde Kim Rantala, som varit präst inom de fredsbevarande styrkorna i Libanon och Bosnien. 1.3.2022 kl. 08:51
I två veckor hålls ljusen brinnande varje kväll framför ryska ambassaden.

Ukraina. Rabbe Tiainen och Anders Hedman är initiativtagare till en två veckor lång ljusdemonstration framför den ryska ambassaden i Helsingfors. – Ett väsentligt motiv är att vi vill uttrycka sorg över det som sker. 28.2.2022 kl. 19:36
Markus Weckström är militärpastor vid Nylands brigad.

Ukraina. Vid Nylands brigad talar man om Ukrainakriget som alla andra i samhället. När det krisar har militärpastor Markus Weckström en klar grundinställning inför sina "församlingsbor" vid brigaden: ta en sak och en dag i sänder. 25.2.2022 kl. 19:00
Vi ska inte servera lätta lösningar, ändå framhålla tro och hopp, säger Mats Fontell.

ungdomar. Oro och frågor ska bemötas öppet och ärligt, säger ungdomsarbetsledare Mats Fontell. Ungdomar uttryckte stor medkänsla med de krigsdrabbade, under en ungdomssamling i Borgå. 25.2.2022 kl. 11:39
– Vår uppgift som kristna och kyrka är att be för fred och försoning, säger biskop Bo-Göran Åstrand.

Ukraina. När Ukrainakriget bröt ut igår samlades biskoparna snabbt och fattade beslut om att kyrkorna i hela landet samma kväll skulle öppna dörrarna för bön för fred. 25.2.2022 kl. 10:40
Maria Skog med sin dotter  Mila, mamma Olga och pappa Yevhen i Charkiv sommaren 2021.

Ukraina. De första bilderna från Ukrainas näststörsta stad Charkiv som Getty Images och AFP kablat ut visar en stad under attack. I sitt hem i Vasa sitter Maria Skog och oroar sig för sina föräldrars säkerhet. Det är fyrtio kilometer till den ryska gränsen från hennes hemstad. 24.2.2022 kl. 16:35
– Min hjärna var blockerad i natt. Jag kunde inte ta in att kriget har börjat, säger radiovärden Tanja Pintjuk i Kiev.

Ukraina. Tanja Pintjuk är radiopratare på den fristående radiokanalen Radio M i Kiev. På torsdag morgon började en annorlunda tid i Ukraina. Hennes hemland är i krig. 24.2.2022 kl. 13:39
Biskop Bo-Göran Åstrand hoppas att så många som möjligt ska nås av budet att kyrkorna är öppna för bön ikväll.

BÖN. Den lutherska kyrkans biskopar kom i morse överens om att uppmana alla kyrkoherdar att ikväll öppna sina kyrkor för bön för fred med anledning av kriget i Ukraina. 24.2.2022 kl. 09:41

Karl af Hällström, Yvonne Terlinden och Markus Weckström har sökt kyrkoherdetjänsten i Karis-Pojo.

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Karl af Hällström, Yvonne Terlinden och Markus Weckström söker kyrkoherdetjänsten i Karis-Pojo svenska församling. Det blir församlingsmedlemmarna som får välja herde. 2.10.2023 kl. 13:25
En av Claus Terlindens favoritpsalmer: ”Möt mig nu som den jag är.”

TILLGÄNGLIGHET. Då Claus Terlinden säger ”min församling” syftar han på alla människor med intellektuell funktionsnedsättning inom Borgå stift. I den församlingen är tomt prat överflödigt och vänskap avgörande. 29.9.2023 kl. 13:18
Efter många år som skolpräst blev Hanna Similä präst på Helsingfors-Vanda.

FLYGPLATSPRÄST. Flygplatsprästen Hanna Similä arbetar där många människor går genom gaten och porten till någonting nytt. Eller kommer hem igen. 26.10.2023 kl. 19:00
Domkapitlet trummade igenom Annica Smeds som första kvinnan som präst i Karleby.

KVINNA OCH PRÄST. Domkapitlet i Borgå väntade inte på ett utlåtande från församlingen, efter att församlingsrådet bromsade pappret. Rådsmedlemmar i Karleby upplever sig "överkörda" efter domkapitlets resoluta beslut att förordna Annica Smeds. 28.9.2023 kl. 15:05
– Ett av de stora problemen vi har i vår individualistiska kapitalistiska värld är saknaden av just andlig gemenskap, säger David Sandqvist.

teater. Samtalet med David Sandqvist, som har regisserat Ronja Rövardotter på Svenska Teatern, glider in på döden gång på gång. – Jag har alltid varit rädd för döden. 28.9.2023 kl. 14:00