Ett bestämt tja, eller ...

Ledare. Biskopsmötets besked att det kristna äktenskapet är ett förbund mellan man och kvinna var klart och entydigt. Lika klar och entydig var slutsatsen att den kristna äktenskapssynen inte gör det möjligt med kyrklig välsignelse av samkönade par. 18.2.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Efter detta kan det säkert för många upplevas som förbryllande att biskopsmötet i alla fall anser att man inom ramen för den pastorala verksamheten kan be med och för dem som registrerat sitt partnerskap.

Den fråga många redan ställt sig är om inte detta kan ses som ett kyrkligt accepterande av samkönade partnerskap. Kyrkan kan väl inte be för något som man inte accepterar?
En misstanke som därefter ligger snubblande nära är om biskopsmötet i detta fall försökt sig på det omöjliga konststycket att samtidigt säga ja och nej till samkönade par. Alltså att biskopsmötet brutit mot Bibelns uppmaning att ja ska vara ja och nej ska vara nej och i detta fall sagt ett bestämt ”tja”.

Så kan det se ut, men så är det ändå inte.
Det som biskopsmötet har sagt är att homosexuella personer har samma självklara rätt som alla andra att be tillsammans med kyrkans representanter och samma rätt att blir delaktiga av förböner.
En spydisk kommentar har varit om det verkligen behövdes nio biskopar att säga detta. Svaret är att det förmodligen behövdes. Det visar de likaså spydiska kommentarerna om att kyrkan nog kan välsigna byggnader av olika slag, men inte alla människor.

Problemet med biskopsmötets besked uppstår om man inte gör åtskillnad mellan att välsigna personer eller välsigna deras handlingar. I det aktuella fallet alltså mellan homosexuella personer och deras samkönade parförhållanden.
Till det förra säger biskoparna ja, till det senare nej. Nejet är en konsekvens av synen på äktenskapet som ett förhållande mellan man och kvinna. Jaet är en konsekvens av att vi alla har rätt till bön och förbön.
Svårare än så är det egentligen inte.
Det slutliga beslutet om hur kyrkan ska ha det i denna sak fattas av kyrkomötet. Det behövs inte ens små siargåvor för att säga att ärendet där kommer att väcka livlig debatt.
Det som förhoppningsvis kan undvikas är en hetsig, upprivande debatt. En sådan gagnar ingen. Åtminstone inte dem som vill slå vakt om det kristna äktenskapet som det nu definierats också av biskopsmötet.
Även om det kanske kan förefalla blåögt att hoppas på en saklig debatt finns alla skäl att göra det och att be om en sådan.

Eftersom det knappast kan anses troligt att någon kommer att tala för en begränsning av vem eller vilka kyrkans representanter kan be med och för blir den stora frågan förmodligen hur och var det kan ske.
Också här ger biskopsmötet åtminstone indirekt vägkost för kommande diskussionen. I och med den klara gränsdragningen mellan äktenskap och andra förhållanden ter det sig självklart att element som förknippas med ingående av äktenskap inte bör finnas med och leda tankarna i äktenskaplig riktning i andra sammanhang.

Utan att gå in på detaljer i övrigt kan det konstateras att två bröllopsklädda personer framför en präst vid altaret och med festklädda ”medbedjare” i kyrkbänkarna mer än mycket påminner om ingående av äktenskap.
Redan detta exempel visar att kyrkan behöver klara direktiv om vad som är möjligt och vad som inte är möjligt. Det sannolika är att man inte kan enas om praktiska lösningar som kan accepteras av alla. Och då är den signal om samvetsfrihet som biskopsmötet gav av stor betydelse.

Det är alltså att hoppas att kyrkomötet i sin behandling av denna fråga så lugnt och sakligt som det bara är möjligt ger vägkost åt biskopsmötet för fortsatt behandling av hur ärendet kan föras vidare i praktiken enligt de välkomna principer som nu slagits fast.
Det är också att hoppas att alla efter det tar böner och förböner för vad de är och inte läser in annat i dem. Det gäller både dem som är för och dem som är mot kyrklig välsignelse av samkönade parförhållanden.

Stig Kankkonen



Ledare. Vid det här laget vet vi att bördan för den gemensamma välfärdsstaten är en av de stora framtidsutmaningarna för Finlands folk. 10.3.2011 kl. 00:00

Kyrka. Ska avdragsrätten för bidrag till utvecklingsbidrag återinföras? Det kunde fördubbla viljan att hjälpa, visar en opinonsmätning. 10.3.2011 kl. 00:00

Marina Wiik. Ordet bubbla syftar ofta på något overkligt, illusoriskt. Jag uppfattar det inte längre så. 10.3.2011 kl. 00:00

Kyrka. Att göra barn och unga verkligt delaktiga i församlingen är målet för Projektet Sedd & Hörd. 9.3.2011 kl. 00:00

Kyrka. Pörtom och Övermark församlingar vill gå ihop sinsemellan medan Närpes kan tänka sig alla föreslagna modeller. Det är kontentan av det utlåtande förtroendevalda i de tre församlingarna i samfälligheten i Närpes gett utredningsmännen Silvo Similä och Jan-Erik Nyman. 9.3.2011 kl. 00:00

Kyrka. Ortodoxa äktenskap slutar i skilsmässa en tredjedel oftare än lutherska och en femtedel oftare än äktenskap bland hela befolkningen, rapporterar den ortodoxa församlingstidningen Analogi. 8.3.2011 kl. 00:00

Kyrka. Den svenska prästen Anna Lindén som jobbar som präst i Hammarlands församling får inte fortsätta. Det är Hammarlands församlings kyrkoråd som tackar nej till att ha Lindén som tf kyrkoherde, skriver tidningen Nya Åland. 8.3.2011 kl. 00:00

Kultur. Affirmationer är medvetet valda, positiva instruktioner till dig själv. Minna Aaltos illustrerade affirmationer påminner henne om att optimismen är hennes ledstjärna. 8.3.2011 kl. 00:00

Kyrka. När det blir för mycket av allt som är bra blir livet för tunt. Då är det dags att gallra. Fastan inleds i dag. 7.3.2011 kl. 00:00

Samhälle. Nätverket Changemaker öppnade sin kampanj Skuldens fångar på lördagen i Helsingfors. Målet med kampanjen är att få Finland att avskriva Costa Ricas skuld, som Changemaker anser vara orättvis. 7.3.2011 kl. 00:00

Världen. På söndagen vigdes Martin Modéus och Sven-Bernhard Fast till nya biskopar i Svenska kyrkan. 7.3.2011 kl. 00:00

Kyrka. Ärkebiskop Kari Mäkinen uttalade sig om världsläget under ett besök i det ekumeniska patriarkatet i Konstantinopel. 7.3.2011 kl. 00:00

Människa. Är det någon som småretas med mig? Den frågan ställde sig ateisten Kim Metso då han märkte att hans flickvänner nästan alltid hade någon anknytning till den kristna tron. 5.3.2011 kl. 00:00

Kultur. Fenomenet Hillsong, som har tagit kyrkor över hela världen med storm, lämnar inte heller Svenskfinland oberört. 4.3.2011 kl. 00:00

Människa. Som utbildad teolog och ämneslärare, med bakgrund som både predikobiträde och kantor, sadlade Frank Berger om och satsade på musiken. 3.3.2011 kl. 00:00

julevangeliet. Vi har alla hört Reidar Wasenius, till exempel när vi åkt tåg eller ringt någon som talar ett annat samtal. Hör honom läsa julevangeliet! 19.12.2019 kl. 19:40
Hanna Lagerström kallar sig språknomad.

julevangeliet. Dialekten är Hanna Lagerströms hjärtespråk, det språk hon använder när hon rappar – och nu också när hon läser julevangeliet. 19.12.2019 kl. 12:00
– Folk frågar när jag ska hänga upp dem. Jag är ju illa tvungen att göra det. Det har blivit en tradition, säger Stefan Barkar

jul. Ibland kan det uppstå en smärre trafikstockning framför familjen Barkars hus i Forsby, Pedersöre. Bilister stannar upp för att beundra och fotografera julbelysningen på tomten. Huset som ligger längs landsväg 741 mellan Jakobstad och Lappajärvi har blivit något av en lokal sevärdhet. 19.12.2019 kl. 17:21
Mia Anderssén-Löf är kyrkoherde i Nykarleby församling.

utnämning. Det är uppenbart att vi i stiftet behöver fler kvinnor på ledande poster, säger biskop Bo-Göran Åstrand på tal om att Mia Anderssén-Löf valts till kontraktsprost i Pedersöre prosteri. 19.12.2019 kl. 17:12

profilen. Såväl biskopen som ett antal kyrkoherdar och akademiker känner honom som sin religionslärare. Egentligen ville han bli biolog, men många små ögonblick stakade ut vägen till Sursikbacken. 21.12.2019 kl. 17:15