Ett bestämt tja, eller ...

Ledare. Biskopsmötets besked att det kristna äktenskapet är ett förbund mellan man och kvinna var klart och entydigt. Lika klar och entydig var slutsatsen att den kristna äktenskapssynen inte gör det möjligt med kyrklig välsignelse av samkönade par. 18.2.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Efter detta kan det säkert för många upplevas som förbryllande att biskopsmötet i alla fall anser att man inom ramen för den pastorala verksamheten kan be med och för dem som registrerat sitt partnerskap.

Den fråga många redan ställt sig är om inte detta kan ses som ett kyrkligt accepterande av samkönade partnerskap. Kyrkan kan väl inte be för något som man inte accepterar?
En misstanke som därefter ligger snubblande nära är om biskopsmötet i detta fall försökt sig på det omöjliga konststycket att samtidigt säga ja och nej till samkönade par. Alltså att biskopsmötet brutit mot Bibelns uppmaning att ja ska vara ja och nej ska vara nej och i detta fall sagt ett bestämt ”tja”.

Så kan det se ut, men så är det ändå inte.
Det som biskopsmötet har sagt är att homosexuella personer har samma självklara rätt som alla andra att be tillsammans med kyrkans representanter och samma rätt att blir delaktiga av förböner.
En spydisk kommentar har varit om det verkligen behövdes nio biskopar att säga detta. Svaret är att det förmodligen behövdes. Det visar de likaså spydiska kommentarerna om att kyrkan nog kan välsigna byggnader av olika slag, men inte alla människor.

Problemet med biskopsmötets besked uppstår om man inte gör åtskillnad mellan att välsigna personer eller välsigna deras handlingar. I det aktuella fallet alltså mellan homosexuella personer och deras samkönade parförhållanden.
Till det förra säger biskoparna ja, till det senare nej. Nejet är en konsekvens av synen på äktenskapet som ett förhållande mellan man och kvinna. Jaet är en konsekvens av att vi alla har rätt till bön och förbön.
Svårare än så är det egentligen inte.
Det slutliga beslutet om hur kyrkan ska ha det i denna sak fattas av kyrkomötet. Det behövs inte ens små siargåvor för att säga att ärendet där kommer att väcka livlig debatt.
Det som förhoppningsvis kan undvikas är en hetsig, upprivande debatt. En sådan gagnar ingen. Åtminstone inte dem som vill slå vakt om det kristna äktenskapet som det nu definierats också av biskopsmötet.
Även om det kanske kan förefalla blåögt att hoppas på en saklig debatt finns alla skäl att göra det och att be om en sådan.

Eftersom det knappast kan anses troligt att någon kommer att tala för en begränsning av vem eller vilka kyrkans representanter kan be med och för blir den stora frågan förmodligen hur och var det kan ske.
Också här ger biskopsmötet åtminstone indirekt vägkost för kommande diskussionen. I och med den klara gränsdragningen mellan äktenskap och andra förhållanden ter det sig självklart att element som förknippas med ingående av äktenskap inte bör finnas med och leda tankarna i äktenskaplig riktning i andra sammanhang.

Utan att gå in på detaljer i övrigt kan det konstateras att två bröllopsklädda personer framför en präst vid altaret och med festklädda ”medbedjare” i kyrkbänkarna mer än mycket påminner om ingående av äktenskap.
Redan detta exempel visar att kyrkan behöver klara direktiv om vad som är möjligt och vad som inte är möjligt. Det sannolika är att man inte kan enas om praktiska lösningar som kan accepteras av alla. Och då är den signal om samvetsfrihet som biskopsmötet gav av stor betydelse.

Det är alltså att hoppas att kyrkomötet i sin behandling av denna fråga så lugnt och sakligt som det bara är möjligt ger vägkost åt biskopsmötet för fortsatt behandling av hur ärendet kan föras vidare i praktiken enligt de välkomna principer som nu slagits fast.
Det är också att hoppas att alla efter det tar böner och förböner för vad de är och inte läser in annat i dem. Det gäller både dem som är för och dem som är mot kyrklig välsignelse av samkönade parförhållanden.

Stig Kankkonen



– Kyrkoherden hamnar i en konstig roll om hen ska försvara sina beredningar, samla ihop åsikterna och samtidigt fatta beslut, säger Martina Harms-Aalto.

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00
– Vår förmåga att vara närvarande i våra egna liv går förlorad. Där tror jag att böckerna kan hjälpa oss, säger Joel Halldorf.

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48
Mari Parkkinen leder i biskopsvalet i St Michels stift

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57
Enkätresultaten visar att prästernas och kantorernas eget trosliv har en viktig roll som stöd för att orka i arbetet.

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00
Monica Heikel-Nyberg.

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58
– Kyrkan är unik både vad gäller kalkmålningar, struktur och arkitektur. Den har så mycket av allting kvar, säger Åsa Ringbom.

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33
– Många församlingar talar i dag själva om andligt våld. Det är nytt, säger Maria Björkmark,

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19
Alexandra Ramsay rör sig vant på Riksarkivet i Helsingfors.

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46
Sebastian Holmgård är programledare för "Tänk, tänkare, tänkast" som hittas på Yle Arenan.

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58
Mia Anderssén-Löf håller i arbetet  med Borgå stifts strategi.

BORGÅ STIFT. Stiftsdekan Mia Anderssén-Löf håller på och sniffar in sina nya arbetsuppgifter vid domkapitlet i Borgå. Dekanen kopplas ofta samman med teologisk utbildning och fortbildning. Men hon har också fått strategi och framtid på sitt bord. 16.5.2023 kl. 10:02
Punsar bönehus

LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND. En del av den finlandssvenska laestadianrörelsen håller på att separera från den evangelisk- lutherska kyrkan. Nu utreder rörelsen möjligheten att bilda en egen kyrka på föreningsgrund. Men något gemensamt exodus är inte att vänta. 15.5.2023 kl. 17:59

Äktenskap. Efter fredagens omröstning blev det tumme ner för ändringarna i kyrkoordningen som skulle ha gjort vigsel till äktenskap möjligt också för par där bara den ena är medlem i kyrkan. 13.5.2023 kl. 20:23
Barn och ungdomar planterar eucalyptus och grevillea i Rukongo, Kenya.

KLIMATFÖRÄNDRING. Från och med i år får varje konfirmand i Vasa svenska församling ett eget träd i Kenya. Skolungdomar i Miriu, Kenya planterade i april 140 trädplantor för årets konfirmander. Trädplantering är ett viktigt och effektivt sätt att bromsa klimatförändringen eftersom träden binder koldioxid ur atmosfären. 11.5.2023 kl. 08:59
Lilla kören övar. På morsdag stundar ett uppträdande.

morsdag. På morsdag spelar kantorn Heidi Lång i familjegudstjänsten i Replot där fokus ligger på mammorna och familjen. Barnkören sjunger och till kyrkkaffet blir det marängtårta. 3.5.2023 kl. 20:52

Emma Klingenbergs dröm är att berätta, sjunga – och kanske lära något vidare till andra också så småningom.

PERSONEN. Emma Klingenberg är aktuell med musikalen och monologen Katrina. – Min yrkesidentitet handlar mycket om kärleken till hantverket, berättelserna – och kärleken till sången. 5.3.2024 kl. 19:01
Hans Snellman hör till tyngre namn inom fridsföreningarna som tar avstånd från LFF-separatism.

laestadianer. Rapporten som skissar på att de laestadianska fridsföreningarna skulle ta ett större avstånd till folkkyrkan får intern kritik inom rörelsen. Kyrko- och SFP-politikern Hans Snellman tar till pennan i Kyrkpressen 1.3.2024 kl. 13:37

debatt. Läs insändaren i sin helhet här. 1.3.2024 kl. 14:06

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar firar påsk – med liten tonvikt på den kristna delen av traditionen. Det tar 7–8 minuter att besvara frågorna. Svara gärna! 1.3.2024 kl. 11:09
Ett stenkast från tågstationen i Åbo driver ett gäng birgittinsystrar ett gästhem.

klosterliv. Om man älskar något måste man offra något. Så är det för alla, oberoende av om det är sin frihet, sin familj eller sin Gud man älskar. Det här säger birgittinnunnan och abbedissan syster Dia i Åbo. 20.2.2024 kl. 16:43