Den (nästan) osynliga kyrkan

Ledare.

Ett stort blått öga blickar snett uppåt. Förmodligen mot den finlandssvenska framtiden eftersom ögat finns på pärmen till en Magma-studie med rubriken ”Det svenska i Finland år 2030”.

11.2.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Studien är enligt presentationen ”resultatet av ett scenarioprojekt om svenskans framtid utgående från förändringen i vår omvärld”. Rapporten är ”en självkritisk men konstruktiv rapport, avsedd att inspirera till eftertanke”.Det är att hoppas att avsikten blir verklighet.

En rapport eller studie kan naturligtvis inte omfatta allt som den kunde – eller ens borde – omfatta. Begränsningar måste göras och oberoende av hur de görs väcker de kritik.Det som sticker i ögat – för att fortsätta på det temat – i den aktuella rapporten är att betydelsen av Borgå stift och de svenskspråkiga församlingarna praktiskt taget helt saknas. Undantaget är några rader på sidan 28.
Kyrkans osynlighet kan eventuellt vara resultatet av en medveten bortprioritering, men också av glömska. Vilket alternativ som är bättre eller sämre kan man motiverat ha olika åsikter om.

Av olika orsaker blir antagandet att det inte är fråga om glömska utan om bortprioritering. Detta helt säkert utan onda avsikter. Inom en snar framtid kommer Magma att presentera en rapport om bland annat det svenska stiftets betydelse för Svenskfinland. Det kan vara en förklaring till att det temat nu inte togs med.
Frågan är om den förklaringen är acceptabel. Det är den inte.

Den kyrkliga och frikyrkliga sektorn borde definitivt ha funnits med också i denna studie. Detta av många olika orsaker.
En kvantitativ orsak är att omkring 85 procent av Finlands svenskspråkiga befolkning hör till evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, till Finlands ortodoxa kyrka eller till någon frikyrka. En kvalitativ orsak är att kyrkliga identiteten är av stor betydelse för identiteten rent allmänt.
Att knoppa av den delen av identiteten är helt enkelt inte motiverat.

Nu är det förstås inte första, tyvärr knappast heller sista, gången kyrkan och det kyrkliga nästan helt osynliggörs i dessa sammanhang. Det har lett och leder till att det kyrkliga och frikyrkliga inte syns och hörs i den allmänna diskussionen om Svenskfinlands framtid.
Speciellt beklagligt är detta i ett läge då allt som kan tänkas stöda det svenska språket och dess synlighet borde samlas i samma korg. Det är i den korgen också det kyrkliga borde finnas och inte i en korg lite på sidan om.

Att lämna det kyrkliga utanför dokument som är avsedda att inspirera till eftertankar kring det svenska i Finland är samhällspolitiskt ovist. Ur ett kyrkligt perspektiv och uttryckligen ur ett Borgå stift-perspektiv kan det i värsta fall visa sig vara ödesdigert.
Den pågående kommunala service- och strukturreformen har lett och kommer att leda till att allt flera av stiftets församlingar ingår i samfälligheter som hör till något finskspråkigt stift.

Vad detta innebär för Borgå stifts framtid och därmed för den finlandssvenska identiteten är svårt att säga exakt, men knappast finns det någon som vill hävda att utvecklingen stöder det svenska i Finland eller det svenska stiftet.
Detta har lyfts fram många gånger och varnande fingrar har höjts bland annat på ledarplats i Kyrkpressen, senast i en ledare i nr 3.

Tyvärr är det ganska lite som har gjorts för att förminska eller eliminera det för stiftet och det svenska språket negativa i den av allt att döma oundvikliga utvecklingen inom den kommunala sektorn.
En orsak till bristen på handlingskraft kan vara just det faktum att den kyrkliga biten glöms bort eller knuffas undan i allmänna debatter. För Borgå stift och dess ledning är detta något som inte borde få fortsätta.

Stiftsledningen måste reagera eftersom ingen annan förefaller göra det. Man kan därefter hoppas att andra kommer med.

Stig Kankkonen



När Kaj-Gustav Sandholm såg en kyrkorgel för första gången tyckte han den var som cockpiten i ett flygplan.

mariehamn. – Det var som ett flygplan hela orgeln, konstaterade Kaj-Gustav Sandholm när han som barn bestämde sig för sitt drömyrke. 15.2.2022 kl. 10:36
Björn Vikström är tillbaka i de kvarter han strövade i som tjugoåring.

UNGDOMSTID. Ta det lugnt, det ordnar sig! Så säger Björn Vikström till sitt tjugoåriga jag. 17.2.2022 kl. 10:21
Jobbet som stiftsdekan kräver bland annat tålamod och teologiskt och pedagogiskt kunnande.

krav. Stiftsdekanen är något av biskopens högra hand, och det har också hänt att en stiftsdekan blivit vald till biskop. Nu lediganslås tjänsten i Borgå stift. 9.2.2022 kl. 15:39
Magnus Riska återvänder inte till domkapitlet utan stannar för en längre tid i Etiopien.

domkapitlet. Magnus Riska avgår från tjänsten som stiftsdekan. Nu söker domkapitlet både en ny stiftsdekan och en ny stiftssekreterare för personalvård. 9.2.2022 kl. 11:10
Drumsö väster om stadskärnan i Helsingfors kan förlora kampen om kyrklig verksamhet på svenska.

Helsingfors. Renoveringar för över 11 miljoner faller tungt i nacken på Johannes församling i Helsingfors. Nu ska fastighetsreparationer allt tydligare tas ur samma kista som pengar till församlingarnas verksamhet och löner till personalen. 8.2.2022 kl. 15:03
Livet har lärt Eva Biaudet att det inte är farligt att misslyckas.

ETT GOTT RÅD. Var inte så sträng med dig själv. Kom ihåg att ha roligt också, skulle Eva Biaudet 
säga till Eva, 20 år.
 I serien "Ett gott råd" ger personer goda råd till sitt yngre jag. 3.2.2022 kl. 16:25
Hege-Elise och Martin Sandås är formellt utsända av Missionskyrkan i Finland och
Ungdom med uppgift i Norge. Men det är deras egen uppgift att skaffa understödjare för sin lön.

mission. Martin och Hege-Elise Sandås med sin familj flyttade till Aten samtidigt som den stora flyktingvågen 2015. Sedan dess har flyktingarna varit en del av deras arbete. 3.2.2022 kl. 09:26
Mikael Lindfelt är en i raden av många teologer som varit rektorer vid ÅA – den senaste var Gustav Björkstrand.

UTNÄMNING. Åbo Akademis styrelse har i dag valt professor, teologie doktor Mikael Lindfelt till ny rektor för Åbo Akademi. Han tillträder genast och är vald för en period fram till 31.7.2026. – Det känns överväldigande just nu, säger Lindfelt till KP. 2.2.2022 kl. 14:59
– Jag ville skriva för att skapa en dialog, där det inte finns en dialog idag, säger Patrick Tiainen.

Bok. Fem år efter att Patrick Tiainens tillvaro kraschade har han skrivit en bok om sin livkris. – Nu tänker jag att det viktigaste är att höra hemma hos sig själv. En viss brustenhet får jag fortsätta att leva med och vara redo att bära med mig resten av livet. 2.2.2022 kl. 10:30
Teemu Hälli tror att vi kommer att märka att coronapandemin sätter spår som tar länge att reparera.

Åbo. Coronapandemin kommer att lämna långvariga spår – kanske lika långvariga som nittiotalets recession, säger Teemu Hälli, som är beredskapschef vid samfälligheten i Åbo. 2.2.2022 kl. 11:42
Sara Grönqvist är för tillfället tf kyrkoherde i Väståboland, medan Janne Heikkilä är kyrkoherde i Korsnäs.

TJÄNSTER. Domkapitlet har fått in tre ansökningar till två kyrkoherdetjänster i stiftet. Herdetjänsten i Väståboland har fått två sökande och herdetjänsten i Tammerfors en. 1.2.2022 kl. 15:43
Päivi Huhtanen skattar sig lycklig som haft föräldrar, en man och vänner som förstått sig på hennes viljestyrka.

ÅSIKTER. Päivi Huhtanen var flickan med många åsikter i skolan – något som väckte motstånd. Hon har ofta gått mot strömmen och vågat ta oväntade beslut, som till exempel den där morgonen när hon blev ursinnig på Juha Sipilä. 1.2.2022 kl. 14:09
Den främsta orsaken till att människor kontaktar familjerådgivningen är svårigheter att kommunicera, skilsmässa och olika psykosociala kriser.

FAMILJERÅDGIVNING. Under 2021 hade kyrkans familjerådgivning flera klienter än någonsin tidigare. Unga personer söker sig allt mera till tjänsten. 31.1.2022 kl. 17:49
Open Doors publicerar varje år den så kallade World Watch-listan över de länder där kristna lever som farligast.

FÖRFÖLJELSE. Miika Auvinens jobb är att följa med var i världen kristna förföljs allra mest. I år har Afghanistan stigit upp som det land där det är svårast att vara kristen. 31.1.2022 kl. 10:37
Päivi Räsänens står åtalad för hets mot folkgrupp.

RÄTTEGÅNG. Rättegången mot riksdagsledamot Päivi Räsänen inleddes idag i tingsrätten i Helsingfors. Hon står åtalad för hets mot folkgrupp på grund av offentliga inlägg om homosexualitet. – Jag skulle inte bli förvånad om hon blev dömd, säger professor emeritus Dan Frände. 24.1.2022 kl. 15:41

Fredrik Nygård håller nu på med att bygga nu upp förtroende till människorna omkring honom.

SOMMARREPRISEN 2024. För snart trettio år upplevde Fredrik Nygård att Gud befriat honom från sitt spelberoende. Sedan dess har han spelat bort 2,5 miljoner euro, lurat och bedragit. För fem år sedan upplevde han en ny befrielse och har inte spelat sedan dess. Skulderna kan han aldrig betala tillbaka, men han betalar små symboliska belopp varje månad på eget initiativ. 18.7.2024 kl. 10:00
Biskoparna kräver svar av SLEY och Folkmissionen

mission. Missionsorganisationerna SLEY och Kansanlähetys på fallrepet för prästvigningar i Sankt Petersburg – där den lutherska kyrkan inte har kvinnor som präster. 25.10.2023 kl. 13:54
– Min erfarenhet är att förluster och lidande har hjälpt mig att uppskatta livet på ett annat sätt än om jag bara hade haft det lätt i livet, säger Chris Gullmans,

PERSONPORTRÄTT. Förluster och motgångar har präglat Chris Gullmans liv. – Jag blev adopterad från Hongkong när jag var fem år, och den förlusten bär jag alltid med mig. Men jag har kommit att älska mitt liv för alla dess bländande nyanser av ljus och mörker. 24.10.2023 kl. 15:38
Till hösten har biskoparna gett ut en liten bok om bön.

BISKOPSBREV. Det andra biskopsbrevet sedan 2021 handlar om bön och längtan. Biskoparna berättar hur de själva ber. 24.10.2023 kl. 17:00
Åtminstone fyra av Borgå stifts sju platser i kyrkomötet står lediga inför kyrkovalet i februari 2024.

KYRKOMÖTET. I ett konservativt kyrkomöte fick Borgå stift en övervägande liberal grupp i valet för fyra år sedan. Nu slutar många ombud. Valet av nytt kyrkomöte i vinter förrättas från rätt så tomt bord. 24.10.2023 kl. 14:04