Den (nästan) osynliga kyrkan

Ledare.

Ett stort blått öga blickar snett uppåt. Förmodligen mot den finlandssvenska framtiden eftersom ögat finns på pärmen till en Magma-studie med rubriken ”Det svenska i Finland år 2030”.

11.2.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Studien är enligt presentationen ”resultatet av ett scenarioprojekt om svenskans framtid utgående från förändringen i vår omvärld”. Rapporten är ”en självkritisk men konstruktiv rapport, avsedd att inspirera till eftertanke”.Det är att hoppas att avsikten blir verklighet.

En rapport eller studie kan naturligtvis inte omfatta allt som den kunde – eller ens borde – omfatta. Begränsningar måste göras och oberoende av hur de görs väcker de kritik.Det som sticker i ögat – för att fortsätta på det temat – i den aktuella rapporten är att betydelsen av Borgå stift och de svenskspråkiga församlingarna praktiskt taget helt saknas. Undantaget är några rader på sidan 28.
Kyrkans osynlighet kan eventuellt vara resultatet av en medveten bortprioritering, men också av glömska. Vilket alternativ som är bättre eller sämre kan man motiverat ha olika åsikter om.

Av olika orsaker blir antagandet att det inte är fråga om glömska utan om bortprioritering. Detta helt säkert utan onda avsikter. Inom en snar framtid kommer Magma att presentera en rapport om bland annat det svenska stiftets betydelse för Svenskfinland. Det kan vara en förklaring till att det temat nu inte togs med.
Frågan är om den förklaringen är acceptabel. Det är den inte.

Den kyrkliga och frikyrkliga sektorn borde definitivt ha funnits med också i denna studie. Detta av många olika orsaker.
En kvantitativ orsak är att omkring 85 procent av Finlands svenskspråkiga befolkning hör till evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, till Finlands ortodoxa kyrka eller till någon frikyrka. En kvalitativ orsak är att kyrkliga identiteten är av stor betydelse för identiteten rent allmänt.
Att knoppa av den delen av identiteten är helt enkelt inte motiverat.

Nu är det förstås inte första, tyvärr knappast heller sista, gången kyrkan och det kyrkliga nästan helt osynliggörs i dessa sammanhang. Det har lett och leder till att det kyrkliga och frikyrkliga inte syns och hörs i den allmänna diskussionen om Svenskfinlands framtid.
Speciellt beklagligt är detta i ett läge då allt som kan tänkas stöda det svenska språket och dess synlighet borde samlas i samma korg. Det är i den korgen också det kyrkliga borde finnas och inte i en korg lite på sidan om.

Att lämna det kyrkliga utanför dokument som är avsedda att inspirera till eftertankar kring det svenska i Finland är samhällspolitiskt ovist. Ur ett kyrkligt perspektiv och uttryckligen ur ett Borgå stift-perspektiv kan det i värsta fall visa sig vara ödesdigert.
Den pågående kommunala service- och strukturreformen har lett och kommer att leda till att allt flera av stiftets församlingar ingår i samfälligheter som hör till något finskspråkigt stift.

Vad detta innebär för Borgå stifts framtid och därmed för den finlandssvenska identiteten är svårt att säga exakt, men knappast finns det någon som vill hävda att utvecklingen stöder det svenska i Finland eller det svenska stiftet.
Detta har lyfts fram många gånger och varnande fingrar har höjts bland annat på ledarplats i Kyrkpressen, senast i en ledare i nr 3.

Tyvärr är det ganska lite som har gjorts för att förminska eller eliminera det för stiftet och det svenska språket negativa i den av allt att döma oundvikliga utvecklingen inom den kommunala sektorn.
En orsak till bristen på handlingskraft kan vara just det faktum att den kyrkliga biten glöms bort eller knuffas undan i allmänna debatter. För Borgå stift och dess ledning är detta något som inte borde få fortsätta.

Stiftsledningen måste reagera eftersom ingen annan förefaller göra det. Man kan därefter hoppas att andra kommer med.

Stig Kankkonen



Dennis Svenfelt

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45
Jubileumsåret öppnas i samband med högmässan i Borgå domkyrka på nyårsdagen 1.1.2023 klockan 12.15

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12
Benjamin Häggblom intar gärna en lyssnande roll, inte minst i mötet med äldre människor.

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54
– Vi kan varken som kyrka eller som människor leva så att vi bara gör och gör, för att vi är så rädda för att någon ska bli sur, säger Mari Puska.

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02
Mona Nurmi tror inte på att försöka förändra någons övertygelse genom argumentation.

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40
Alla från Köklot som skulle till julkyrkan samlades och promenerade eller sparkade tillsammans över isen.

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45
Biskop Seppo Häkkinen talade vid en bönestund vid den brunna kyrkan.

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00
Dagens människor behöver mer
psykisk och andlig hjälp, anser Cecilia Forsén.

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13
– Min jul är en ärkejul. Allt ska vara klart långt före jul­afton. Arbete är bannlyst, säger historikern Dick Harrison.

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00
Maryna Vilkhoryk visar upp den ärvda folkdräkten som hon fick med sig vid flykten från Ukraina.

KRIGET I UKRAINA. När kriget i Ukraina bröt ut var det fullt kaos i Maryna Vilkhoryks huvud. Vad skulle hon ta sig till? – Ibland kändes det som om det inte hände mig, det var som i en film, säger hon. Idag tackar hon varje dag Gud för att hon har jobb, hus och sin familj i Jakobstad. 21.12.2022 kl. 10:43

Övergrepp. Ett barn misstänks ha blivit utsatt för sexualbrott i de evangelisk-lutherska församlingarna i Vasa hösten 2022. Det misstänkta brottet är anmält till barnskyddsmyndigheterna och polisen. 20.12.2022 kl. 10:59
Emma Raunio är tvåspråkig, och skivan har fyra finskspråkiga låtar. – Som sångare har jag behövt träna min finska jättemycket. Särskilt bokstäverna s, l, t, k, p, r, y och ö låter annorlunda på finska. De finska vokalerna bor längre bak i munnen än de svenska.

musik. – Julen kan vara härlig på morgonen och hemsk på kvällen, säger Emma Raunio. Hon är aktuell med en strålande vacker julskiva, som handlar om att mörkret är en förutsättning för att vi ska se det ljusa. 20.12.2022 kl. 10:00
I Norge teologi, i Sverige politik, i Finland språk – kyrkorna nystar upp sin samehistoria olika, anser Helga West.

samer. Forskaren Helga West jämför de tre nordiska folkkyrkornas försonings­processer i norr. Det ska blir en doktorsavhandling i teologi. 19.12.2022 kl. 08:00

Elefteria ”Ele” Apostolidou växte upp i Träskända med en finsk mamma och grekisk pappa. Hennes pappa dog när hon var elva år, men hon har upprätthållit sin grekiska.

ÅRETS PRÄST. Elefteria Apostolidou gick in i prästjobbet med själ och hjärta – men höll på att slita ut sig. 8.1.2024 kl. 20:38
Marianne Blom är frivillig som sjukhusvän.

esbo. I början av året gör Esbo svenska församling en satsning på frivilligverksamheten. – Det har varit mycket meningsfullt, säger Marianne Blom, som är sjukhusvän. 9.1.2024 kl. 18:58
Ronny Thylin och Pia Kummel-Myrskog har sökt tjänsten som kyrkoherde i Petrus församling.

kyrkoherdeval. Den lediganslagna tjänsten som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors har lockat två sökande. De som visat intresse för tjänsten är Ronny Thylin och Pia Kummel-Myrskog. 8.1.2024 kl. 13:21
Kvartetten som vigdes till tjänst var Joakim Oldmark, Tuomas Toivonen, Eva Ahl-Waris och Kirsi Saarinen.

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift fyra nya präster. 8.1.2024 kl. 11:18
Stina Lindgård, Rolf Steffansson och Maria Sten har fått titeln "prost", en hederstitel för en förtjänt präst.

UTNÄMNINGAR. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar. De är kyrkoherden i Agricola svenska församling Stina Lindgård, pastorn i finska församlingen vid Solkusten i Spanien Rolf Steffansson samt prästen och sakkunniga vid Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) Maria Sten. 2.1.2024 kl. 15:46