Julprydnaderna berättar julens budskap

Samhälle. Julgranen är paradisträdet och ljuset hoppets låga. 12.12.2009 kl. 00:00

Julens prydnader påminner oss om julens budskap. De berättar om Bibelns händelser och vad Jesu födelse betyder för människorna och skapelsen.Många traditionella julsaker och julprydnader i Finland kommer ursprungligen från 1800-talets Tyskland eller Sverige. De nya sederna och prydnaderna togs först i bruk i ståndspersoners hem och prästgårdar och därifrån spred de sig sedan med exemplets makt till det allmänna julfirandet.

Julljusen

I Tavastehus restes Finlands första stadsgran med elektriska ljus år 1929. En julgata öppnades i Jakobstad redan på 1850-talet och pryddes med symbolerna tro, hopp och kärlek med elektriska lampor år 1913. I Helsingfors sågs den första julgatan med belysning på Glogatan år 1930. Alexandersgatan etablerades som julgata för den kommersiella julen med sina ljusdekorationer i slutet av 1940-talet. Julbelysningen har samma bakgrund som julljusen och gravljusen på julafton: ljuset symboliserar livets ljus och det hopp som Kristi födelse bär med sig.

Julkalendern

Den första kända julkalendern fanns i München år 1908. I Finland finns uppgifter om julkalendrar från 1910-talet, men i hemmen blev de vanligare först under andra världskriget. Ursprungligen föreställde adventskalendern ett hus där man fick öppna ett fönster för varje dag. Bakom den sista luckan dolde sig Jesusbarnet i krubban.JulkransarnaBakgrunden till de kransar som hängs upp på dörrarna i jultider är adventskransen. I Tyskland började man på 1830-talet använda adventskransar som välkomnade Kristus och ursprungligen hängdes de upp i taket. Denna sed spred sig sedan snabbt till hela kristenheten. Prydnader som flätats av granris och kvistar kunde också ställas på bordet, där det ofta fanns plats för fyra adventsljus. I Finland förekom adventskransar redan på 1920-talet. Populära blev de först på 1950-talet då den modell av kransen som används som dörrprydnad kom till oss via USA.

Julgranen

I Tyskland har julträd använts åtminstone ända sedan 1400-talet för att påminna om livets träd i paradiset. Julträdets symbolik för med sig grönska och pånyttfödelse mitt i vintern. I Finland finns de första anteckningarna om julgranar från år 1829, då det berättas att en baron i Helsingfors hade åtta julgranar i sitt hem – en för varje familjemedlem.En gemensam julgran restes första gången i Tammerfors år 1893. Julgranen och julgransprydnader började spridas till de finländska hemmen på 1870-talet. Seden främjades av den tidens populära jultidningar med bilder på julgranar som på tyskt vis var prydda med änglar och flaggor på grenarna. I den finländska folkkulturen växte seden med julgranar ihop med den redan kända seden att resa namnsdagsgranar. I en namnsdagsgran hängde man upp namnsdagspresenter och pappersprydnader. Även tallar och enar har använts som julträd.

Julgransprydnader

Prydnaderna som hängs upp i julgranen hör också traditionellt ihop med julens budskap och symbolik. Julgransbollarna har utvecklats från de frukter som hängdes på grenarna och är en bild för frukterna på livets träd i paradiset. Med hjälp av girlander och glitter börjar julträdet blomma. Änglarna förkunnar julens budskap. Likaså berättar de gamla miniatyrflaggorna att julens budskap är till för alla folk.

Julstjärnan

Stjärnan i toppen av julgranen påminner oss om den stjärna som lyste över krubban. I kyrkokonsten har julstjärnan ofta beskrivits som en komet. På 1930-talet blev det sed att också hänga upp pappersstjärnor med en lampa inuti i fönstren. Julstjärnan är sex- eller åttauddig. Den sexuddiga stjärnan som består av två liksidiga trianglar kallas Davidsstjärnan och förkunnar budskapet om en treenig Gud. Den åttauddiga stjärnan är åter en symbol för födelsen och det nya livet.


KT/Jaakko Kaartinen-Koutaniemi



Domkapitelshuset i Borgå är från år 1759.

domkapitlet. – Att kämpa mot en från början missanpassad kyrklig utredning tog mycket arbetstid och energi av alla domkapitel, säger Lars-Eric Henricson. 27.9.2021 kl. 09:38
Sakris Kupila, Sari-Annika Pettinen och Jarmo Kokkonen jobbar med kyrkans fostran och familjeärenden.

pris. Seta rf har gett enheten för Kyrkans fostran och familjeärenden sitt pris för saklig information. 24.9.2021 kl. 16:41

HOUTSKÄR. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Houtskärs kapellförsamling i Väståbolands svenska församling har inom utsatt tid sökts av pastor Peter Blumenthal, tf. kaplan i Houtskärs kapellförsamling och av pastor Janette Lagerroos, redaktör vid Kyrkans central för det svenska arbetet. 24.9.2021 kl. 15:58
Harry Månsus har skrivit om ekoteologi i decennier.

ÖVERKONSUMTION. Vårt beroende av konsumtion och fossila bränslen kan liknas vid alkoholism, skriver ekoteologen Harry Månsus i sin senaste bok. 17.9.2021 kl. 18:39
Lasse Wendelin tränar på att ta det lugnt och göra nästan ingenting.

VÄNDPUNKT. Lasse Wendelin har alltid varit en presterare med en överfull kalender. Efter en hjärtinfarkt är hans hjärta så dåligt att han inte kan jobba heltid. – Först nu, när min kalender är tom, börjar jag inse hur mycket jag gjort för att få bekräftelse på att jag duger. 16.9.2021 kl. 14:31
Anders Björkman har plockat fram en inre styrka han inte visste fanns.

KÄMPAGLÖD. Anders Tanne Björkman har genomlevt fler motgångar än de flesta behöver erfara. Han har varit på absoluta botten, tappat hoppet, tron och humorn, men långsamt tagit sig upp till ytan igen. 16.9.2021 kl. 10:00
Mikaela Ahola är oerhört tacksam för sitt nya hjärta och sitt nya liv. – Men livet efter transplantationen är inte alltid lätt. Ibland kan jag inte förstå att jag har ett nytt hjärta.

NYTT LIV. Ända sedan Mikaela Ahola var barn har hon fått höra att hon behöver ett nytt hjärta. Hennes hjärta var var missbildat, ett så kallat enkammarhjärta. 15.9.2021 kl. 17:41
Under rättsprocessen har Johan Candelin känt sig som de förföljda kristna föreningen hjälper – oskyldigt anklagad.

MARTYRKYRKANS VÄNNER. Martyrkyrkans vänner har återupptagit sin verksamhet efter att myndigheterna återbördat pengarna som varit i kvarstad till föreningens konto. Föreningen har redan sänt ut pengar till projekt man understött tidigare. 14.9.2021 kl. 19:20
Kerstin Storvall är Nykarlebybo sedan 1994, men växte upp i Kronoby.
–  Jag var väldigt aktiv i församlingen där. Kyrkans Ungdom var mitt andliga hem.

CREDU. Hon vill att hela personalen ska arbeta tillsammans med att sikta mot stjärnorna för att de ska landa i trätopparna. Kerstin Storvall är rektor för Kredu och Step-utbildningen i Nykarleby. 14.9.2021 kl. 18:53
I början av oktober väntar Johan Westerlund på att få se en fullsatt kyrka – äntligen!

JOHANNES FÖRSAMLING. – Nu sitter skägget löst! säger Johan Westerlund, Helsingforskyrkoherden som odlade ett coronaskägg för att han ändå bara satt hemma. I oktober bjuder han in till Mikaelidagsfest i Johanneskyrkan och hoppas att kyrkan blir så full som restriktionerna tillåter. 14.9.2021 kl. 18:38
Biskop Bo-Göran Åstrand

kyrkoherdeval. Biskop Bo-Göran Åstrand, vad gjorde att du bedömde att du behövde ställa in ditt program och åka till Pedersöre? 10.9.2021 kl. 14:28
Två av byggnaderna på Mataskär är skyddade.

FÖRSÄLJNING. Lägerholmen Mataskär i Esbo, med alla sina byggnader, har sålts till en privatperson för ett sjusiffrigt belopp. 8.9.2021 kl. 10:15
Bo-Göran Åstrand, Mia Anderssén-Löf och Krister Mård träffades i söndags.

kyrkoherdeval. I söndags träffades Pedersöre församlings tillträdande kyrkoherde Mia Anderssén-Löf, vice ordförande Krister Mård och biskop Bo-Göran Åstrand för att utbyta tankar kring församlingsarbetet. 7.9.2021 kl. 12:45
När Sofia Torvalds inte klarade av att be började hon formulera böner på ett nytt sätt.

BÖN. När man inte klarar av att be kan man testa att be på ett nytt sätt. 3.9.2021 kl. 15:18
Johan Candelin är lättad över att nu kunna lämna rättegången bakom sig.

RÄTTEGÅNG. Besvärstiden gick ut och hovrättens dom överklagades inte – den frikännande domen i målet mot Martyrkyrkans vänner står alltså fast. 2.9.2021 kl. 16:56

Terjärv kyrka är Sixten Ahlsveds hemkyrka. Där har han hjärtat.

TERJÄRV. Fysiskt arbete och höga höjder är inget kyrkvaktmästaren i Terjärv, Sixten Ahlsved, räds för. 17.8.2023 kl. 18:00
Eric Schüldt är själv en sökare, en resa han inte tror han kommer bli färdig med under sin livstid.

SÖKARE. Journalisten Eric Schüldt har intervjuat vår tids stora kulturpersonligheter, han har hyllats och vunnit priser. Och så har han kämpat med synden. 16.8.2023 kl. 19:00
– Ja, nog var det många som höjde på ögonbrynen då jag som präst for med i spelmanslaget, säger Hans ”Hasse” Häggblom.

SPELMANSKULTUR. – Om vi ser på bygdespelemännen så har de ju spelat vid bröllop, begravningar och dop. Det är ett sätt att uttrycka stora tankar och känslor. Då man märker det passar folkmusiken väldigt bra in i det kyrkliga sammanhanget. Kyrkan har inte ensamrätt på att uttrycka människors tankar om liv, död och mening i livet. 15.8.2023 kl. 19:00
Johan Kanckos landar efter många år som präst i Esbo och en kort period som präst i Vasa som kyrkoherde i Solfs församling.

kyrkoherdeval. Johan Kanckos, t.f. församlingspastor i Vasa svenska församling, valdes i söndags till ny kyrkoherde i Solfs församling. Han fick 71,6 procent av rösterna. 14.8.2023 kl. 15:10
Som traditionen bjuder samlades samlades de unga till en grillfest på lördag kväll.

UNGDOMAR I KYRKAN. På Sommardagarna 2023 samlades ungefär 100 deltagare för sol, hav, mat, bastu, strand, andakt, vila, värme, stämning, party, musik, smågrupper, mässa, gemenskap, glass och varma klippor på Lekholmen. 13.8.2023 kl. 16:59