Mera än primus inter pares

Ledare. Primus inter pares är latin och betyder ”den främste bland likar”. 11.12.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Enligt Wikipedia är det ”ett uttryck som används om den som erkänns som ledare eller talesperson för en grupp, utan att ledarskapet nödvändigtvis är formaliserat och utan att personen har annan myndighet över sina likar än den som följer med dennas erkännande i gruppen, vilket kan tillskrivas tjänsteålder eller tradition”.

Ett sätt att definiera ärkebiskopens ställning är att tala om honom som primus inter pares. Han ses alltså som den främste av biskoparna utan att ha någon egentlig myndighet över dem. Biskoparna är suveräna ledare för sitt stift.

Att tala om ärkebiskopen som primus inter pares är kanske formellt riktigt då det gäller hans ställning i förhållande till andra biskopar. Då det gäller ärkebiskopens ställning i massmediernas och i den breda allmänhetens medvetande har han blivit mycket mera än en bland biskoparna. Han ses och upplevs som högsta representant för kyrkan, som kyrkans högsta ledare. Bland annat i kyrkans högsta beslutande organ, kyrkomötet, har denna inofficiella men reella status noterats och ganska allmänt accepterats. Kyrkomötet har också fått ett förslag från Helsingfors stiftsfullmäktige gällande sättet att välja ärkebiskop. I förslaget önskar man att statusen som kyrkans högsta ledare förstärks och accentueras i valet. Detta skulle ske bland annat genom att öka antalet röstberättigade utanför Åbo ärkestift.Eller som ett ombud uttryckte det då ärendet var föremål för remissdiskussion under kyrkomötets höstsession 2008: Vi behöver en ledare som är vår ledare på heltid och utan eget stift eftersom han leder hela kyrkan.

Den ärkebiskop som väljs 18.2 2010, eventuellt i en andra valomgång 11.3 2010, väljs fortfarande enligt det gamla systemet och som ärkebiskop för Åbo och hela landet. Hans – det finns åtminstone inte till vidare någon kvinnlig kandidat – roll är i alla fall den att han uttryckligen väljs till ledare av evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.

Det krävande ledarskapet har följande personer meddelat sig beredda att axla: biskopen i S:t Michel stift, TD Seppo Häkkinen, kyrkoherde Jouni Lehikoinen, biskopen i Åbo ärkestift, TD Kari Mäkinen, missionsdirektor, TD Seppo Rissanen, professorn i dogmatik, TD Miikka Ruokanen.Kanske dyker ännu någon kandidat upp, men sannolikt är att dessa utgör startfältet.Endast de röstberättigade kan naturligtvis delta i det egentliga valet men nu behövs en bred och en grundlig diskussion om vem av de fem som bäst är lämpad att vara ledare för vår kyrka. Det är som sagt endast i teorin ärkebiskopen är primus inter pares. I praktiken är han kyrkans ledare. Och vem som är det angår oss alla.

Hur diskussionen om Jukka Paarmas efterträdare kommer att gå återstår att se. Med tanke på utfallet får man hoppas att diskussionen först fokuserar på uppgiften och vad den förutsätter och därefter på vem av kandidaterna som redan visat att han med sina kunskaper, erfarenheter och personlighet bäst motsvarar kraven och förhoppningarna på en administrativ och andlig ledare för hela kyrkan.

Stig Kankkonen



Åbo domkyrka är huvudkyrka för Åbo svenska församling.

val. Maria Wikstedt och Malena Björkgren, båda tf. kaplaner i Åbo svenska församling, har sökt kaplanstjänsten i Åbo svenska församling. 6.3.2020 kl. 09:09

Burma. Johan Candelin har fått inbjudan att bli biskop i Myanmar (Burma). Men han vill inte tacka ja förrän polisutredningen om Martyrkyrkans vänners insamlingstillstånd är klar. 2.3.2020 kl. 16:38
Av alla femtonåringar deltog 77,4 procent i församlingarnas skriftskolor under fjolåret.

konfirmation. Mer än trefjärdedelar av 15-åringarna deltar i konfirmandundervisningen. Sammanlagt 49 000 unga deltog i konfirmandundervisningen. Motsvarande siffror i år var var 48 133. 2.3.2020 kl. 14:06
Klaus Härö säger att han i verkligheten var mer stridslysten än filmens Stefan.

film. Klaus Härös nya film är en berättelse om tiden strax efter hans mammas död. Livet efter döden är en film där han vill se på huvudpersonerna med värme. 28.2.2020 kl. 10:24
Helen och David Weston

kärlek. Hon var en ung nunnenovis. Han var en abbot, ledare för munkarna i ett kloster. De möttes inom ramen för ett osannolikt projekt och påbörjade en 
lika osannolik resa. De förälskade sig i varandra, lämnade sina kloster och gifte sig fyra år senare. 27.2.2020 kl. 12:27
Gå till en gudstjänst eller andlig samling som du vanligtvis aldrig skulle besöka. Fråga dig: Vad får jag här? Tillåt dig själv att inte värdera eller ifrågasätta.

fasta. Vill ha ha mindre fokus på dina och andras brister? Redaktionen presenterar här tips som du kan låta dig inspireras av. 25.2.2020 kl. 09:40
I mars ordnas klädbytardagar både i Helsingfors och Ekenäs.

ekofasta. Våra kläder belastar miljön – ju fler plagg vi konsumerar, desto större belastning. En klädbytardag är ett hållbart sätt att förnya garderoben. 26.2.2020 kl. 00:01
Ulrika Mylius intervjuar Ditte Sandholm på scenen medan Christel Runne och Cecilia Stude förbereder sina frågor.

Tankar. Vad är en thinkshow? Jo, ett talkshow-inspirerat format som ska väcka tankar. Möt en grupp ungdomar som lyfte upp psykisk ohälsa i form av en thinkshow. 26.2.2020 kl. 00:01

KÖR. I Terjärv finns en gammal, stark körtradition. Kyrkokören är en av de körer där traditionen lever. Kören är sannolikt en av de största i stiftet i förhållande till befolkningsunderlaget, cirka 1 800 församlingsmedlemmar i Terjärv. 28.2.2020 kl. 14:15

val. Ett mänskligt misstag hade lett till ett systematiskt fel i uträkningen av resultatet i valet av lekmän till stiftsfullmäktige. Det här uppdagades på måndagen när valnämnden i Borgå stift skulle faställa valresultatet. Tre av de invalda byttes ut. 17.2.2020 kl. 19:10

enkät. En källa till idéer, stöd och sakkunnig hjälp, tycker någon. Trögt och fjärmat från församlingarnas vardag, säger en annan. I Kyrkpressens enkät till kyrkoherdarna får en del av de funktioner Kyrkostyrelsen fyller gentemot församlingarna positiv respons medan andra möter skarp kritik. 17.2.2020 kl. 14:55
Peter Lindbäck är Ålands representant i kyrkomötet.

kyrkomötesval. Det blir landshövdingen Peter Lindbäck som blir Ålands representant i kyrkomötet under åren 2020–2024. Det stod klart sedan de åländska rösterna räknats på måndagen. 17.2.2020 kl. 17:22
Församlingshemmet i Houtskär fungerar som tillfällig skola.

samarbete. Skola, dagis och församlingshem i samma byggnad? Det kan bli verklighet i Houtskär. 14.2.2020 kl. 15:46
Lucas Snellman, ledande sakkunnig inom kommunikation vid Kyrkans central för det svenska arbetet, anser att det blir intressant att se vem som kommer att driva vilka frågor bland de nya kyrkomötesombuden.

Valanalys. Väntat resultat i kyrkomötesvalet, anser Lucas Snellman. Den regionala spridningen är bra bland de invalda i Borgå stift, liksom bredden av kunnande. 14.2.2020 kl. 11:29

kyrkomötesval. De moderata konservativa och liberala – de som talar för att olika åsikter ska rymmas inom kyrkan och är redo att göra kompromisser – hade framgång i kyrkomötesvalet, konstaterar forskaren Veli-Matti Salminen. 13.2.2020 kl. 14:03

Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21