Välkommen till nya KP!

Ledare. Annorlunda, men ändå densamma – det är förhoppningsvis känslan när Kyrkpressens läsare slår upp veckans nummer. Annorlunda – men ändå forfarande ens egen. 15.9.2011 kl. 00:00

Allt det som blivit KP:s kännemärke genom åren finns kvar, även om materialet ibland ligger på nya sidor och i ny skepnad: De djupa och berörande intervjuerna där man inte väjer för tro, aktualitetsartiklarna med målet att sakkunnigt granska och belysa det som händer i kyrka och församlingar, ja, allt det kan läsarna också hitta här.

I själva verket har redaktionen arbetat med att slipa och lyfta fram våra ärvda pärlor ännu bättre. Ett medel på vägen är en ny layout som ska stöda och lyfta fram budskapet.

Till budskapet hör också bilderna, som i det nya formspråket får ta mer plats. Det i sin tur tvingar oss som skribenter att vara mer koncisa i skrift, något som är en utmaning men resultatmässigt ofta bättre. Det är svårare att skriva kort än långt.

Själva substansen är ändå densamma. Det gäller inte minst den kristna värdegrund som tidningen står lika stadigt på nu som när ett antal kyrkoherdar i stiftet för drygt 40 år sedan skapade en ekonomisk  plattform för fenomenet Kyrkpressen. Då förband de sig till att prenumera på den till varje hem i församlingen.

Den solidariteten är viktig för KP än i dag. Tidningen är en torsdagsgemenskap som når närmare 109 000 adressater varje vecka. Det är, vilket tål att upprepas, unikt och värt att slå vakt om. ”Ett hembesök i varje hem” som en av grundarna så träffsäkert myntade det.
Fortfarande är Kyrkpressen det överlägset mest spridda tryckta mediet på svenska i Finland. Därför är det också viktigt för oss att vara hemma i den finlandssvenska vardagen och i det finlandssvenska vardagsrummet. Här tänker, tycker, tror och tvivlar vi tillsammans. Ibland ber vi, ibland får vi bönesvar, ibland blir vi utan.

Allt detta ska rymmas med på våra sidor – och så hoppas vi att du hittar dem också i det här numret. Alla läsare på de 109 000 adresserna ska ha en plats, och åtminstone i teorin någon gång själv kunna figurera på våra sidor. Allas våra liv ska platsa i vår KP.
Församlingsannonseringen har fått ett särskilt lyft. Där ligger numera också den betraktelse som hänger samman med söndagens text. 

Sektionen Insidan är det enda ställe där hela den brokiga entitet vi kallar Borgå stift faktiskt syns. Den styrkan vill vi lyfta fram i den nya layouten.

Under hela förnyelseprocessen har vi haft ovärderlig hjälp av bollplank, arbetsgrupper, resurspersoner och  reaktioner och åsikter från våra läsare. Vi är tacksamma över all respons och tar gärna emot synpunkter också i fortsättningen. Det har flera gånger slagit oss hur viktig KP är för många, som en vän som regelbundet hälsar på. Någon har också hunnit uttrycka sin oro för att mista detta välbekanta.
Men vännen står kvar med vinden i håret och hjärtat i kyrkan, stadigt förankrad i det finlandssvenska vardagsrummet.

Just precis där KP hör hemma.

May Wikström



Patrica Strömbäck ser inte påsken som ett jippo utan som en erfarenhet.

PÅSK. Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck. 5.4.2023 kl. 18:00
– Först med 40 års livserfarenhet kan jag förstå tron bättre, säger Ester Laurell i Jomala.

GLÄDJE. Ester Laurell har en medfödd inneboende livsglädje. Den har hon fått i sitt barndomshem och i sina tonårs första kristna gemenskap. Sedan följde en 40 års paus då livet fyllde på med annat; erfarenhet, upplevelser, sorger, som i dag ger hennes glädje djup. 9.4.2023 kl. 17:00
Rötterna drar Daniel Björk från Petrus till Österbotten.

PEDERSÖRE. Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april. 7.4.2023 kl. 17:15
Katarina Gäddnäs jordfäste sin egen pappa. Det var tungt men fint.

sorg. Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland. 7.4.2023 kl. 10:00
Sofia Torvalds är redaktör.

KOLUM. Kanske du vågar gå in i en kyrka, sätta dig längst bak och se på altaret som är draperat i svart. Kanske du kan sörja dina osynliga sorger. Kanske du kan sörja krossade drömmar, skilsmässor, missfall, husdjur och att ingen älskade dig så mycket som du behövde. 7.4.2023 kl. 10:53
Tetiana och Oleksandr Pokas leder den ukrainska
församingsgemenskapen i Munsala.

Ukraina. Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han. 6.4.2023 kl. 15:33
Kyrkoherde Mats Björklund tycker det är viktigt att en utredning görs så man vet vilka alternativ man har.

STRUKTUR. En utredning av församlingsstrukturen i Korsholm inleds i vår. – För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras, säger Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling. 5.4.2023 kl. 16:18

Åland. I Getakören är den yngsta sångaren fem år och de äldsta pensionärer, huvudsaken är att ha roligt – och kören dirigeras av rullstolsbrukaren Miina Fagerlund som dirigerar med ansiktet när armarna inte orkar. ”Graven är tom!” ska de sjunga triumferande i påsk. 5.4.2023 kl. 14:15
Påskens ord har en intressant historia där folklig och religiös tradition går hand i hand.

ORD. Räck upp handen den som vet varifrån dymmelonsdagen fått sitt namn! Och visste du att memman kanske också propsar på att vara lite religiös om man tittar långt tillbaka i tiden? Ifall du aldrig fått koll på när påsken infaller: Skyll på de tidiga kristna! 5.4.2023 kl. 11:54

KOLUM. Biskopens påskhälsning är en inbjudan att vandra vägen tillsammans och med Gud. 8.4.2023 kl. 08:00
– Det är lättare att sjunga med unga än med vuxna, säger Ragnhild Hiis Ånestad.

gospel. Gospelgurun Ragnhild Hiis Ånestad leder gospelkören Oslo Soul Children. Hon besöker Helsingfors i april för en körfestival för barn och unga. 3.4.2023 kl. 08:00

Helsingfors. Mathias Sandell gillar den gamla musiken som hör ihop med stilla veckan inför påsk. Han är musikmagister från Sibelius-Akademin och vikarierar som kantor i Petrus församling. 23.3.2023 kl. 08:43
När en tornado närmade sig staden Amory i Mississippi i USA började meteorologen Matt Laubhan be.

USA. När en tornado var på väg mot den amerikanska staden Amory i Mississippi valde meteorologen Matt Laubhan att börja be – mitt i direktsändning. 30.3.2023 kl. 11:37
Jan-Gustav Björk är kaplan i Jakobstads svenska församling.

Kolumn. Under fastan går jag med lärjungarna till Jerusalem. Liksom lärjungarna är jag varje år oförstående när Jesus undervisar om sin död. 28.3.2023 kl. 16:23

Himlaliv är ett program som utvecklats genom åren, men hittade sin nuvarande form för över tio år sedan.

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58
Helene Liljeström var kyrkoherde i Sibbo svenska församling i nästan tjugo år.

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46
Petruskyrkan är samlingsplatsen för Petrus församling.

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06
Biskop Teemu Laajasalo intervjuade presidentkandidaterna.

PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00
Överraskande många av presidentkandidaterna vill hålla kvar traditionen.

PRESIDENTVAL. Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önskaGuds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier. 22.1.2024 kl. 16:13