Kyrkans lära och bekännelse

Ledare. I förra numret av Kyrkpressen ingick en nyhet om Missionsprovinsen och Luther-stiftelsens gemensamma planer på en egen biskop och ett missionsstift i Finland. I det här numret ingår intervjuer kring det nyligen inledda arbetet med diskrimineringsförbud i kyrkolagen. 3.12.2009 kl. 00:00

Det är det kanske inte så lätt att se kontaktytorna mellan dessa två saker, men de har en gemensam nämnare: kyrkans lära och bekännelse. Alltså det som är det mest centrala med tanke på kyrkans trovärdighet.

När det gäller frågan om Luther-stiftelsens och Missionsprovinsen planer bör kyrkan rimligtvis utgående från sin lära och bekännelse definiera sin position till den utmaning som planerna onekligen innebär.

Orsaken till att man vill ha en egen biskop och en egen missionsprovins är ju enligt både antydningar och öppen kritik att Finlands evangelisk-lutherska kyrka inte längre har Bibeln som rättesnöre och att det andliga ledarskapet ofta och i hög grad saknas.

Detta är allvarliga anklagelser och kyrkans trovärdighet kan knappast tåla att de viftas bort som nonsens. Kritiken framförs ju bland annat av präster i vår kyrka och den måste bemötas.

Frågan om diskrimineringsförbud är, som intervjun med justitierådet Timo Esko visar, en svårhanterlig och explosiv mix av teologi och juridik. Det ytterst därför att ett både teologiskt och juridiskt fungerande och trovärdigt kyrkligt diskrimineringsförbud förutsätter ett klarläggande av kyrkans lära och bekännelse.

De allmänna formuleringarna om detta i kyrkolagen och kyrkoordningen måste kort sagt preciseras på ett sätt som besvarar frågan vad skrivningarna innebär i konkreta situationer.


Detta förefaller ha konsekvenser som sträcker sig långt utöver diskrimineringsfrågan. Det som sägs om läran och bekännelsen måste rimligtvis leda till klarare spelregler rent allmänt.

Det kan ju knappast vara så att positionsbestämningar i fråga om lära och bekännelse har konsekvenser endast i fråga om diskriminering.

Lagutskottet konstaterade i sin beredning av tjänstemannalagpaketet att ett diskrimineringsförbud skulle ”lyfta fram rätten till övertygelse- och åsiktsfrihet för tjänsteinnehavare som har teologiska synpunkter som avviker från den kyrkliga majoritetens uppfattning”.

Det är svårt att tolka detta på något annat sätt än att också en minoritet ska kunna känna sig trygg. Som till exempel de präster som på grund av sin övertygelse inte kan acceptera kvinnliga präster.

Kyrkan har upprepade gånger sagt att också en ämbetssyn som inte godkänner kvinnliga präster ryms inom ramarna för kyrkans lära. Håller kyrkan fast vid detta då den närmare definierar sin lära och bekännelse i diskrimineringssammanhang uppstår frågan vilka tolkningar som då blir möjliga.

Kan kyrkan med bibehållen trovärdighet utforma ett diskrimineringsförbud som ger präster med en övertygelse som är i enlighet med kyrkans lära rätt att följa sin övertygelse? Eller kan trovärdigheten eventuellt bibehållas även om kyrkan fråntar dem rätten att i praktiken ge uttryck för sin övertygelse?

Den arbetsgrupp som nu inleder arbetet med att utforma ett diskrimineringsförbud för kyrkan har en stor och svår uppgift. Även om det generellt sett är viktigt att så snabbt som möjligt få ärendet till kyrkomötet bör arbetsgruppen ta den tid den behöver får att göra ett gediget arbete.

Det som presenteras för kyrkomötet bör vara hållbart både teologiskt och juridiskt. Något annat har kyrkan inte råd med. I synnerhet inte efter alla turer i en fråga som gäller kyrkans lära och bekännelse.

Enligt den preliminära tidtabellen ska arbetet vara klart så att det kan behandlas under kyrkomötets vårsession i maj 2010. Den tidtabellen förefaller kanske inte helt realistisk.

Stig Kankkonen



Marianne Blom är frivillig som sjukhusvän.

esbo. I början av året gör Esbo svenska församling en satsning på frivilligverksamheten. – Det har varit mycket meningsfullt, säger Marianne Blom, som är sjukhusvän. 9.1.2024 kl. 18:58
Ronny Thylin och Pia Kummel-Myrskog har sökt tjänsten som kyrkoherde i Petrus församling.

kyrkoherdeval. Den lediganslagna tjänsten som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors har lockat två sökande. De som visat intresse för tjänsten är Ronny Thylin och Pia Kummel-Myrskog. 8.1.2024 kl. 13:21
Kvartetten som vigdes till tjänst var Joakim Oldmark, Tuomas Toivonen, Eva Ahl-Waris och Kirsi Saarinen.

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift fyra nya präster. 8.1.2024 kl. 11:18
Stina Lindgård, Rolf Steffansson och Maria Sten har fått titeln "prost", en hederstitel för en förtjänt präst.

UTNÄMNINGAR. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar. De är kyrkoherden i Agricola svenska församling Stina Lindgård, pastorn i finska församlingen vid Solkusten i Spanien Rolf Steffansson samt prästen och sakkunniga vid Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) Maria Sten. 2.1.2024 kl. 15:46
Fram till slutet av november hade 20 339 barn under ett år döpts i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.

MEDLEMMAR. Enligt en prognos från enheten för Kyrkans forskning och utbildning är antalet medlemmar i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland ca 3 558 000 i slutet av 2023. 29.12.2023 kl. 16:06
Carola Juselis vet vad det är att mista ett barn man aldrig riktigt hunnit lära känna.

sorg. Då Carola Juselius förlorade sitt barn blev hon så arg på Gud att hon skrev ut sig ur kyrkan. Sen saknade hon julmusiken och skrev in sig igen. Hon är en kvinna med temperament som vill finnas till för andra, särskilt för dem som inte kunnat prata om barnen de mist. 23.12.2023 kl. 19:00

pris. John Vikström tilldelas Svenska Akademiens Finlandspris för år 2023. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 21.12.2023 kl. 19:01
Under namnet Mindyjoysbokhylla inspirerar Mindy till läsning på Instagram och Facebook.

litteratur. Till hög, till låg, till rik, till arm – det finns en läsupplevelse för varje julfirare. Bookstagrammaren Mindy Svenlin (@mindyjoysbokhylla) ger förslag på lämplig litteratur utgående från olika situationer. 21.12.2023 kl. 17:21
Intervju med Kateryna Dunjak utanför Kiev i december 2019. Här besöker Dunjak döttrarnas grav. Anna-Lena Laurén till vänster.

RAPPORTERA FRÅN UKRAINA. Ukraina har offrat mycket, men landet måste offra ännu mer, säger Anna-Lena Laurén, som tvingats lämna Ryssland och nu rapporterar från Ukraina. Hon ser mörker och uppgivenhet under sina reportageresor, men också hopp och glädje. Och vad gör människor när de inget kan göra? De ber. 21.12.2023 kl. 13:26
Några av Mark Levengoods livs mest meningsfulla jular var när han arbetade på långvården med gamla människor.

jul. Mark Levengood bär på en längtan om någon som bär en när man inte själv orkar. – Det finns ögonblick där jag uppfattar julen som ett mirakel. 23.12.2023 kl. 18:58
Som en del av försoningsprogrammet tar Musalaha deltagarna ut på utfärder i öknen. Den här bilden är från ett tidigare år.

FÖRSONING. Sann försoning innebär ett erkännande av rättvisan och av maktdynamiken, anser man inom organisationen Musalaha. Därför utmanar man det som sker i Israel och Gaza just nu. – Just nu behövs försoning mer än någonsin, säger Wasim Nasser. 19.12.2023 kl. 10:00
Många av oss känner oss särskilt ensamma kring jul, det är inget man är ensam om säger pastorn Markus Österlund.

JULGEMENSKAP. Du är inte ensam om att vara ensam och vi är alla lite fattiga, åtminstone i anden. Det fastslår pastor Markus Österlund. 18.12.2023 kl. 15:59
Niklas Wallis (till vänster) är kyrkoherde i Kronoby. År 2024 får han stöd av de pensionerade herdarna Timo Saitajoki och Anders Store.

domkapitlet. Två prostar och pensionerade kyrkoherdar, Anders Store och Timo Saitajoki, jobbar nästa år halvtid som kaplaner i Kronoby, där prästbristen är stor. 15.12.2023 kl. 10:37
Elefteria Apostolidou växte upp med hemspråken finska och grekiska, men jobbar nu på svenska.

UTNÄMNING. Elefteria Apostolidou valdes till årets präst bland annat för sitt arbete bland kvinnor, för kyrkans synlighet på sociala medier och för sina stads-pilgrimsvandringar. – Det känns jätteskönt att få erkänsla för det arbete jag gjort, säger hon. 14.12.2023 kl. 12:59
Musikern Jukka Leppilampi har varit en aktiv artist i fyra decennier.

kyrkans kulturpris. Kyrkans kulturpris 2023 tillfaller två personer som främjat den kristna musikkulturen i Finland: musikern Jukka Leppilampi och evenemangsproducenten Jukka Ahokas. 13.12.2023 kl. 14:38

Att laga mat handlar för Birgitta Udd om glädjen att skapa, men också alla tankar som processen väcker hos henne.

Bok. Våra kroppar behöver föda. Vi behöver också föda för vårt själsliga liv. Birgitta Udd kombinerade behoven och skrev boken "Det smakar liv – Vardagstankar och recept". 15.5.2024 kl. 15:27
Biskop Ivan Laptev - viger han präster i Sankt Petersburg för en utbrytarkyrka i Finland?

INGERMANLANDS KYRKA. Inom maj månad ska två av kyrkans missionsorganisationer förklara varför flera av deras anställda har prästvigts i en luthersk kyrka i Ryssland. Biskop Ivan Laptev i den ingermanländska kyrkan tycker ståhejet är märkligt. 14.5.2024 kl. 10:00
Nya kyrkomötet öppnades med gudstjänst i Åbo domkyrka.

KYRKOMÖTET. Många nya delegater i kyrkomötet. De tunga frågorna som samkönad vigsel eller organisationsreform i kyrkan kommer upp på onsdag. 13.5.2024 kl. 20:10
Verket ”Rebirth” av Kasper Dalkarl är inspirerat av ”Lemmikäinens moder” av Akseli Gallen-Kallela.

FOTOGRAFI. När fotografen Kasper Dalkarls pappa dog blev hans relation med mamma Åsa Dalkarl Gustavsson tätare. De började gå i bastu tillsammans, de blev vänner. Kaspers fotoutställning ”Mor och son” är deras gemensamma projekt. 13.5.2024 kl. 14:36
Jobbet som forskningschef för Stiftelsen för Åbo Akademi konstaterar Ruth Illman att har många likheter med motsvarande post vid SLS.

SVENSKA LITTERATURSÄLLSKAPET. Hon går från ett toppjobb till ett annat. Ruth Illman har gått i sina föräldrars fotspår, men motivationen kommer utan tvekan inifrån. Från och med september är hon ny forskningschef vid Svenska litteratursällskapet. 10.5.2024 kl. 19:52